KARL GERHARD i en gammal säck, Bättre och bättre dag för dag, Två små röda rosor och Det är något spanskt över det hela torde höra till de mest populära. H. M-g Karl Gerhard, artistnamn för Karl Emil Georg Johnson, skådespelare, teaterdirektör, revy- och kuplettförfattare (f. 1891 14/4), kallad »den svenske Aristofanes». K. G. har från 1919 årl. producerat en å två mycket personligt hållna revyer. För sina blixtrande slagfärdiga, kvicka och maliciösa kupletter, ofta med fränt politisk-satirisk anstrykning, har han själv, trots obetydliga röstresurser, varit en briljant tolk. Bland fullträffarna i hans repertoar märkas Hej på dej, du gamla primadonna, Och så kommer det en gosse, Jag vill ha en tös med långa flätor, Vi ä soldater i samma armé, Jag och lilla Frida, Å en sån karl och Jag får aldrig vara med. K. G. har publ. självbiogr. Och så kommer det en gosse (1931) och I skuggan av en stövel (1945). H. M-g Karlog, Svend, ->Karstens, Gerda. Karlowicz [-lå'vitJ], Mieczyslaw, polsk tonsättare (1876—1909), ansedd som Polens förste betydande symfoniker. Efter stud, i Warszawa, Berlin (komp, för Urban) och Leipzig (dirig. för Nikisch) var K. 1904—06 dir. för Warszawas musiksällskap, som under hans ledning upplevde en glansperiod. Han skrev en symf. e-moll, serenad för stråkork., symf. dikter för ork., violinkons. A-dur (1902), pianokomp., sånger m. m. Litt.: F. Kecki, A catalogue of musical works of M. K. ... "(1936). H. M-g Karlsen, Rolf, norsk organist och tonsättare (f. 1911 26/e), har konserterat flitigt i Norge, även som cembalist; i Sverige ffg. 1930. K. stud, för A. Sandvold, musikteori för Bru-stad, P. Steenberg och Karl Andersen, piano för Nils Lar sen, dirigering för Fj eldstad; 1932— 36 org. vid Hövik kirke, från 1937 vid Riis kirke. K. är en anlitad kördirigent, bl. a. för den norska radions kammarkör och från 1948 för Filharmonisk selskaps kör. Har skrivit ork.-verk (Suite, 1947), orgelstycken, kör- och solosånger. ö. G. Karlskrona, stapel- och residensstad, svenska flottans huvudstation (30 850 inv. 1950), belägen i s. ö. Blekinge. Sedan omkr. 1890 har staden kunnat uppvisa ett rikt musikliv. Sin särsk. prägel har musiklivet i K. i gångna tider — liksom i våra dagar — erhållit av militärmusikkårerna, som bl. a. försett symfonimusiken med blåsare. Redan på 1700-t. höll borgerskapet dock en egen musikkår, och 1815 gr. en musikförening, Musicaliska sällskapet, som huvudsakl. utförde instrumentalmusik. Sällskapet drev tidvis även en egen läroanstalt för musikundervisning. På 1840-t. gavs offentliga soaréer med instrumental- och vokalmusik, 1842—47 ledda av J. T. B. Byström. Senare dirig. denne även en av amatörer och militärmusiker sammansatt ork. På 1870-t. leddes verksamheten av N. Lundborg och P. Ljunggren. År 1886 upphörde sällskapet. Vid denna tid leddes en annan körsammanslutning av J. A. Askling. — Under senare hälften av 1800-t. uppbars musikodlingen i övrigt främst av en rad kulturintresserade familjer. Fr. o. m. 1890-t. var C. Stjernberg den dominerande musikpersonligheten i K. i egenskap av violinist och ledare av en kör. Ur denna bildades 1899 Musikföreningen i Karlskrona, som ännu är verksam. Dirigenter: S. Sjöberg (1901—34), C. A. Gudmundsson, B. Driving, T. Wall och (från 1948) D. Murgård. En betydelsefull insats gjorde rådmannen L. Levertin och hans hustru, sopransångerskan Anna Levertin. — År 1913 gr. Karlskrona orkesterförening, som numera årl. ger 4 å 5 konserter och biträder Musikföreningen vid uppförandet av större vokalverk. Ork. består av 40 man. Dirigenter: S. Sjöberg (1913—35), C. A. Gudmundsson (1935—49) och J. Skoglöf (1949). Kyrkomusiken odlas i de två församlingarnas kyrkokörer. Stadsförsamlingens kyrkokör bildades 1892 med J. Blombergs lärarekör som stomme (dirigent från 1936 D. Murgård). Ami-ralitetsförsamlingens kyrkokör bildades 1899; ledare T. Wall. — Tre manskörer verka i K.: Sandgrenska manskören (gr. 1909, dirigent: A. Stenbjörn), Karlskrona manskör (gr. 1926, dirigent: A. Andersson) och A. B. F:s manskör (gr. 1935, dirigent: D. Murgård). — År 1939 stod K. moderna teater- och konserthus färdigt. Litt.: L. Levertin, Teater och musik i K. 1860 —1930 (i J. Bromé, Karlskrona stads historia 3, 1930); N. Nilsson, Musikföreningen i K. Minnesskrift 1949. I. S. Karlsohn, Anna Margaretha, operasångerska, sopran (1852—1935), anställd vid K. teatern i Sthlm 1879—1912 och särsk. anlitad för gossroller, subrett- och koloraturpartier. — Litteris et artibus 1897. AssMA 1910. Karlsson, Carl, ->-Jularbo. Karlstad, residensstad i Värmlands län och stiftsstad i Värmlands stift (35 089 inv. 1950). Staden, som gr. av Karl IX, har gamla kulturella traditioner. Under äldre tider främst knutet till gymnasiet och domkyrkan, har musiklivet först under de senaste årtiondena antagit det modernare konsertlivets former. 215 216