KARSAVIN A Ända sedan början av 1800-t. har militärmusiken spelat en betydande roll i K. Bland dem, som härvidlag intagit en ledande ställning, må nämnas J. C. Ehrenreich och J. E. Isakson, den sistn. en av initiativtagarna till den 1920 gr. Karlstads orkesterfören. Dess ork., som består av 35—40 man och som bl. a. kunnat räkna med stöd av stadens militärmusiker, ger som regel minst 6 konserter per säsong. Dirigenter: J. E. Isakson (1920—45) och G. Bengtsson (till 1940) samt B. Bergdahl (från 1945). En betydande insats i stadens musikliv har gjorts av den 1891 på initiativ av S. Gustafsson gr. Bet-lehemskyrkans sångkör (till 1916: Sångföreningen Zion). Bland dess ledare böra framhållas A. R. Gustafsson (1903—44) och S. Törneld (från 1944). Kören räknar omkr. 70 medl. — K:s motettsällskap bildades 1943 på initiativ av O. Ljungdahl, som även varit sällskapets dirigent sedan 1944 — den första tiden innehades den musikaliska ledningen av M. Wöl-dike. Kören ger årl. en å två konserter i K. och har dessutom uppträtt i sv., da. och no. radio samt konserterat i Oslo. I. S. Karma (eg. Gustavsson), Erik Juhani, finländsk altviolinist (f. 190 9 20/i), sedan 1935 1. altviolinist i Radioork. (Hfors). K. stud. 1927—34 vid MK i Hfors, senare i Paris och tillhör från 1934 Sibeliuskvartetten. Han har skrivit 2 stråkkvartetter m. m. A. F. KaTnakoski, Kari, finsk dansör (f. 1910), leder en egen balettskola i Hfors. Utbildad av Gé och Olga Preobrazj enska ja hade K. först engagemang vid Ballet de la Jeunesse och Opéra Comique i Paris. Han uppträdde därefter med bl. a. Internat. Ballet och Ryska Monte-Carlo-baletten i USA i Sylfi-derna, Svansjön, Törnrosa, Giselle o. a. och var en tid lärare vid Ballet Art’s School i New York. Gästade 1948 Sthlm. R. af H.; K. R-n Karneval (C ar na val), balett av M. Fokin och en koreografisk uttolkning av R. Schumanns pianosvit med samma namn. Uppförd ffg.: Petersburg 1909; Sthlm 1914. Karno'vitj, Jurij Lavrovitj, rysk tonsättare (f. 188 4 23/4). Efter stud, vid MK i Petersburg för Ljadov, Rimskij-Korsa-kov, Glazunov m. fl. blev K. prof. där. Han har skrivit 4 stråkkvartetter o. a. instrumentalmusik, sånger m. m. M. S. Ka'rpath, L u d w i g, österrikisk musikskriftställare (1866—1936), musikanmälare i Neues Wiener Tageblatt 1894— 1921 och 1910—17 red. för tidskr. Der Merker; från 1923 musiksakkunnig i ös-terr. statens teaterdep. K., som stud, vid MK i Budapest och även framträtt som operasångare (bas) i USA, skrev Siegfried Wagner als Mensch und Künstler (1902) och utgav Wagners Briefe an Hans Richter (1924). G. P. Karpe, Sven Ivan, violinist (f. 1908 23/4), en av vårt lands främsta violinpedagoger, blev 1950 e. o. lärare i violin vid MH i Sthlm. K. stud, för Barkel 1929—35, senare för Flesch och Enescu samt deb. i Sthlm 1935; 1. konsertm. i Nordvästra Skånes orkesterfören. (Hälsingborg) 1940—42 och vid Stiftelsen Malmö konserthus 1942— 43. K., som konserterat mångenstädes i Sverige och utlandet och sedan 1939 är 2. violi nist i Barkelkvartetten, var en av initiativtagarna till den 1943 gr. Lilla kammarorkestern i Sthlm. — G. 1942 m. pianisten Maya Camilla Kinberg (f. 1919 19/12), elev av sin moder, Maja Kinberg, Annie Fischer, Anna Hirzel-Langenhan m. fl. Hon deb. i Sthlm 1940 och har framträtt, ofta tills, m. maken, i landsorten, Finland samt i radio. H. M-g KaTrisoo, E e d o, estnisk operasångare, tenor (f. 1907 Wio), sedan 1944 bosatt i Sverige. K. var 1935—44 solist vid Esto-nia-teatern i Tallinn. K. stud, vid MK i Tallinn och för Scipa, var 1938 engagerad vid Staatsoper i Wien och har framträtt som kons.- och operasolist bl. a. i Sverige (ffg. 1935, vid K. teatern i Sthlm 1939 —40) och på kontinenten. E. T. Karsa'vina, Tamar a (eg. T am ar), rysk dansös (f. 1883), en av den ryska danskonstens yppersta representanter, i samma grad klassisk ballerina med perfekt stil och teknik och smidig karak-tärsdansös. Efter lysande framgångar i hemlandet vann hon genom sin medverkan i Djagilev-baletten världsberömmelse. Elev först av fadern, den framstående solo-dansören (under 20 år anställd vid Mariinskij-teatern i Petersburg) och dansped. Platon K ar sa vin, senare vid Kejs. balettskolan i Petersburg, deb. hon 1902 som solist på Mariin-skij-teatern. Ett par år senare fick hon sin första stora uppgift i Graziella, följd av andra i Raymonda, Törnrosa, Svansjön m. fl.; deltog i Armidas paviljong, Cleopatra och Sylfiderna vid Mariinskij-ensemblens av Djagilev organiserade gästspel i Paris 1909. Följ, år, då Anna Pavlova separerat från Djagilevs företag, fram- 217 218