KELLNER, J. P. terricht im General-Bass (1732; flera uppl.; sv. övers. 1739 av J. Londée: Trogen underrättelse uti general-basen). K., som från 1711 var klockspelare i Tyska kyrkan och org. i Jakobs församl. i Sthlm, framträdde som tonsättare dels med furstlig hyllningsmusik — två arior till Karl XII:s ära (1714) och en »concert», Der frohlockende Par-nassus (1720), till Fredrik I:s namnsdag — dels också med XVI auserlesene Lautenstücke (tr. Hamburg 1747), märkliga bl. a. som sena prov på fransk luttabulatur. Hans generalbaslära, ända till årh:s slut den enda musikteoretiska läroboken på svenska, var för sin tid fullt modem, t. ex. i fråga om dur- och mollskalornas harmonisering med 3 huvudtreklanger el. framställningen av de olika klangbildningarnas uttrycksvärden enl. affektläran. Liksom K. var även brodern, Christian K., en skicklig org., 1680 vid Äbo domkyrka och 1697—1726 vid Tyska kyrkan i Sthlm. S. W. Kellner, Johann Peter, tysk tonsättare (1705—72; el. d. 1788), kantor i Gräfenroda i Thüringen. Personligt bekant med J. S. Bach, utgav han klaver-stycken i dennes stil, Certamen musi-cum (6 bd, 1739—49; flera uppl.; uppl. 1749—51 i UUB). K. kopierade verk av Bach, och ett av hans ms. (från 1738) tjänade som förlaga för P. Spitta, då denne i bd 2 av sin bok Joh. Seb. Bach (-T916) tryckte Bachs Vorschriften und Grundsätze zum vierstimmigen Spielen des Generalbasses. K:s son, tonsättaren Johann Christoph K. (1736—1803), var elev till fadern och G. Benda; blev senast 1783 org. i Kassel. Han komp, klaver- och orgelverk m. m. samt utgav Grundriss des Generalbasses ... (1783). Litt.: W. Kahl, Selbstbiographien deutscher Musiker des 18. Jahrhunderts (1948). I. S. Kellogg [kellag], Clara Louise, amerikansk operasångerska, sopran (1842 —1916), en av USA:s första internationellt ryktbara operaartister. Utbildad i New York deb. K. på Academy of Music där 1861 som Gilda i Rigoletto och sjöng två år senare Margareta i Faust vid dess New York-premiär. I samma roll framträdde hon 1867 ffg. i Europa på Her Majesty’s Theatre i London. Är 1872 bildade hon tills, m. Pauline Lucca ett operasällskap i London, och 1874—76 uppträdde hon med egen ensemble, varefter hon omväxlande sjöng i USA och Europa. K. drog sig 1887 tillbaka från scenen. Utgav 1913 självbiogr. Memoirs of an American prima donna. G. P. Kelly [ke^li], G e n e, amerikansk dansör (f. 1912), uppträdde först som solist i musical shows och ledde till 1938 en egen dansskola. Under 1940-t. har han som smidig och fantasifull stepdansör vunnit internat. berömmelse genom sin medverkan i ett flertal filmer. K. R-n Kelly [ke'lli], Michael, irländsk sångare, tenor, och tonsättare (1762— 1826). På scenen lyckades K. bäst i komiska partier och excellerade redan vid mycket unga år i raljant återgivna gubb-roller. Som kompositör var han närmast en habil eftersägare, som visserligen momentant förstod att väcka intresse hos publiken men täml. snart råkade i glömska. K. kom efter stud, i Dublin 1779 till Italien och blev elev till bl. a. Aprile. Han deb. i Livorno och var därefter anställd vid nord-it. scener (Florens, Venedig, Parma o. a.); engagerades 1783 till hovteatern i Wien, där han bl. a. vann framgång som buffasångare. Sedan han 1787 återvänt till England, blev han en av de ledande krafterna i Londons musikliv och uppträdde på Drury Lane o. a. teatrar samt verkade tidvis som spelledare vid olika sällskap och turnerade på eng. landsbygden. Från 1789 skrev han — delvis med R. B. B. Sheridan som textförf. — 62 operor och komiska sångspel. Innehade 1802—11 en egen musikhandel i London. För eftervärlden är K. främst känd genom sina Minnen (Reminiscences), i vilka han livfullt skildrar vandringsåren på kontinenten och den lugnare tillvaron i England på äldre dagar. Kulturhistoriskt intresseväckande äro särskilt de partier, som behandla hans vistelse i Italien och Joseph II:s Österrike. I Wien knöt han förbindelser med Paisiello, Gluck o. a. spetsar inom musikvärlden och blev intim vän med Mozart, som han skildrat i samband med det första uppförandet av Figaro. Litt.: Reminiscences (1826 ; 2 uppl. s. å., nedskrivna efter K:s anteckningar av T. Hook); S. M. Ellis, The life of M. K., musician, actor and bon viveur (1930). E. S-m Kemp, Barbara, tysk operasångerska, sopran (f. 1886), anställd vid Staatsoper i Berlin 1914—32, där hon bl. a. kreerade titelr. i Mona Lisa (1915). — Litt.: O. Bie, B. K. (1922). Kempe, Rudolf, tysk dirigent (f. 1910), GMD vid statsoperan och stats-kapellet i Dresden; tidigare verksam bl. a. i Chemnitz och vid nationalteatern i Weimar. G. M. van Kempen, Paul, holländsk dirigent (f. 1893 16/5), blev 1940 kapellm. vid Staatsoper i Berlin. 235 236