KENTON Efter stud, vid MK i Amsterdam började K. som violinist i Concertgebouw-Orkest där. Han var senare anställd som konsertm. och ork.-dirigent i bl. a. Posen, Dortmund och Ober-hausen till 1934, då han blev ledare för Dresd-ner Philharmonie. Har flitigt verkat som gästdirigent bl. a. i Italien. H.M-g Kempff, Friedrich Wilhelm Walter, tysk pianist och tonsättare (f. 189 5 25/n), dir. och prof, i piano vid MH i Stuttgart 1924—30. — Litteris et artibus 1920. K. stud, för fadern, organisten och kantorn Wilhelm K. (1866—1938), Kahn (komp.) och Heinrich Barth (piano) samt vid MH i Berlin. Han har sedan 1916 flitigt konserterat (även på orgel), bl. a. i Sthlm (ffg. 1918), Turkiet och Sydamerika, samt har gjort grammofon-insp. Bland K:s verk märkas 4 operor, flera symf., pianokons, b-moll (Dies irae), violinkons., kyrko- och körmusik, kammar-, orgel-och pianomusik, sånger (även med ork.) m. m. K. är en av vår tids mest uppmärksammade och originella pianister och äger dramatisk läggning och virtuos teknik; som representant för den utdöende improvisationskonsten väckte han tidigt uppmärksamhet. Ehuru hans spel kvalitativt visar divergenser, förmår han stundom på ett förunderligt sätt träffa andan i Beet-hovens, Schumanns m. fl. musik och ur denna utvinna frapperande subtila skönhetsvärden. K:s broder, Georg Friedrich Wilhelm K. (f. 1893 22/io), var 1924—27 pastorsadjunkt i Sandviken, i vars musikliv han som org., kör-och orkesterdirigent gjorde en betydelsefull insats; senare präst i Jüterbog och Wittenberg. Han blev 1933 univ.-musikdir. i Erlangen, där han årl. ger stora orgelprogram. Han har bl. a. konserterat som sångare, varvid han ackomp. sig själv. Å. B. a Ke'mpis, Nicolaus (Fiorentino), italiensk tonsättare (1600-t.), organist i Bryssel. K. utgav violinsonater (1644; nytr. av H. Riemann i Alte Kammermu-sik), utmärkta av sångbar melodik. Kenins [t/e/ninf], Talivaldis, lettisk tonsättare (f. 1921), en av den yngre generationens främsta bland utlandslet-terna, sedan 1944 verksam i Paris. Utbildad vid MK i Riga (Vitols) och Paris (Delvincourt) samt vidare för Milhaud, Honeg-ger och Messiaen, erhöll K. Rom-priset för en stråkkvartett 1948. Vidare ha framförts en vio-loncellsonat (1948) samt en septett (1950). T.R. Ke'nnan, Kent Wheeler, amerikansk tonsättare (f. 1913 18/4), utbildad vid bl. a. Eastman School of Music, Rochester, och av Pizzetti vid Accad. di S:ta Cecilia i Rom; sedan 1939 lärare vid Kent State Univ., Kent, Ohio. Wilhelm Kempff. Verk: En symf. (1939), Night soliloquy för flöjt och stråkar (1936), Dance divertimento (1938), Concertino för piano och ork. (1942) o. a. ork.-verk; kammarmusik (bl. a. pianokvintett 1936) m. m. G. M. Ke'nnedy-Fraser [-di-fre^za], Marjo r y, skotsk sångerska, sopran, och pianist (1857—1930), känd genom sina saml. av keltisk folkmusik, främst Songs of the Hebrides (3 bd, 1909—21) och Scots folk-tunes. Skrev Hebridean song and the laws of interpretation (1922) samt själv-biogr. A life of song (1929). K:s dotter, sångerskan P a t u f f a K. (f. 1888 10/e), fortsatte moderns verksamhet som föreläsare och folkmusiksamlare. G. P. Kenthorn ->Klaffhorn. Kentner, Lajos (Louis), engelsk pianist av ungersk börd (f. 1905 10/7), sedan 1935 verksam i England. Efter stud, vid MA i Budapest (Kodåly o. a.) vistades K. som konsertpianist i Tyskland. Han är en briljant virtuos med en omfattande repertoar; har även framträtt som tonsättare för sitt instr. samt gjort grammofoninsp. K. besökte Sverige 1950. G. M. Kenton [kentn], Stanley (Stan), amerikansk jazzmusiker (f. 1912 19/2), mycket populär orkesterledare i USA. K., som är pianist, gr. 1941 egen ork. för att enl, sin idé, slutl. kallad Innovations in modern 237 238