KILADZE K. deb. 1925 som Faust på operan i Warszawa och var 1926—28 anställd vid Staatsoper i Wien; har därefter uppträtt som gäst flerstädes i Europa (Sthlm 1937, 48) samt på Tea tro Colon i Buenos Aires (1930), Metropolitan (1937—39; 1941/42) och, ofta tills, m. sin hustru, på andra amer. opera- och operettscener; medverkat i talrika filmer. Bland hans populäraste roller kunna nämnas Rodolphe i Bohème, Des Grieux i Manon och Danilo i Glada änkan. Av hans filmer ha följande gått i Sverige: Die singende Stadt (Den sjungande staden, 1931), Das Lied einer Nacht (I natt eller aldrig, 1932), Ein Lied für dich (En sång till dig, 1933), Mein Herz ruft nach dir (Mitt hjärta längtar efter dig, 1935), Ich liebe alle Frauen (Skänk mig ditt hjärta, 1935), Give us this night (Jag sjunger om kärlek, 1936), Im Son-nenschein (I solskenet, 1936), Zauber der Bohème (Bohème, 1937) och Her wonderful lie (Jag sjunger för dig, 1950). H.M-g Kiesewetter [ki:'zo-], Raphael Georg, österrikisk musikforskare (1773— 1850), ämbetsman, morbror till A. Am-bros. Genom omfånget och inriktningen av sitt musikhistoriska författarskap, delvis vilande på eget källmaterial, framstår K. som en av den moderna musikforskningens pionjärer. Tidigt musikintresserad stud. K. kontrapunkt för Albrechtsberger i Wien och skaffade sig med tiden ovärderliga musiksaml., bl. a. partitur till äldre musikverk, senare testamenterade till hovbibi, i Wien. Som forskare är han en typisk företrädare för det tidiga 1800-t:s vaknande historiska intresse för äldre tonsättare och epoker. Skrifter: Die Verdienste der Niederländer um die Tonkunst (1826; holl. övers. 1829), Geschichte der europäisch-abendländischen oder unserer heutigen Musik (1834; 21846; eng. övers, s. å.’), Über die Musik der neueren Griechen, nebst freien Gedanken über altegyptische und alt-griechische Musik (1838), Guido von Arezzo, sein Leben und Wirken (1840), Schicksale und Beschaffenheit des weltlichen Gesanges vom frühen Mittelalter bis zu der Erfindung des dramatischen Styles und den Anfängen der Oper (1841), Die Musik der Araber nach Ori-ginalquellen ... (1842), Der neuen Aristoxener zerstreute Aufsätze ... (1846), Galerie der alten Contrapunctisten (1847, katalog över K:s parti-tursaml.), Über die Oktave des Pythagoras (1848), uppsatser i tidskr. K. utgav F. Kandlers ty. bearb. av Bainis Palestrina-biografi, Über das Leben und die Werke des G. da Palestrina, genannt der Fürst der Musik (1834). S. W. Kiev [ki:'jef], huvudstad och kulturcentrum i Ukraina (omkr. 846 000 in v. 1939), en av Rysslands äldsta städer. 249 Wilhelm Kienzl. K., som redan på 900-t. upplevde sin första andliga storhetstid, har även senare periodvis utövat ett betydande inflytande som kulturort; inom den äldre musikodlingen dominerade de talrika kyrkorna och klostren. Bland moderna musikinstitutioner i staden är operan den äldsta och förnämsta, gr. 1867 och sedan 1938 kallad »USSR:s statliga akademiska teater för opera och balett». Dess repertoar är allmänt orienterad, dock med tonvikt på ukrainska tonsättare. För ork.-musiken svarar »Statliga symfoniork.» under N. Rach-lin, medan vokalmusiken bestrides av statskö-ren Dumka (dirigent O. Soroka), »Statliga ukrainska sång- och dansensemblen» med L. Tjernysjov som ledare samt »Statliga ukrainska folkkören», som dirig. av G. Verjovka. Andra ensembler äro »Statliga ukrainska ban-duraork.» under D. Minjkovskij samt Vuil-laume-stråkkvartetten. Musikundervisningen handhaves av ett statligt MK, gr. 1913, »Statliga musikskolan» från 1868 samt av »Koreografiska skolan» av 1945, likaledes statsunderstödd. M. S. Kila'dze, Grigorij Varfolomejevitj, georgisk tonsättare (f. 1905), lärare vid MK i Tiflis och sedan 1932 ledare för teatern där; har gjort en betydande insats för den georgiska nationalteaterns tillkomst. K. stud, för Z. Paliasjvili och Arakisjvili vid MK i Tiflis samt för Sjtjerbatjov i Leningrad. 250