KLENGEL Paul Kletzki. Kohlhaas (1933), Rembrandt van Rijn (1936) och Elizabeth von England (1939), baletterna Klein Ida’s Blumen (1916; efter H. C. Andersen) och Marion; 7 symf. (nr 3 med ett Te Deum som final), Inferno-Phantasie (över Dantemotiv), Bank holiday, souvenir of Hampstead Heath, Altdeutsche Liedersuite, en violinkons. o. a. ork.-verk; balladerna Die Weise von Liebe des Cornet Christof Rilke för baryton, kör och ork. och Gespräche mit dem Tod og Ebbe Skam-melsen; kammarmusik, sånger och pianostycken. Er-l Klengel, Julius, tysk violoncellist (1859—1933), en av sin tids främsta på sitt instr.; 1886—1925 solovioloncellist vid Ge-wandhaus Orch. i Leipzig och prof, vid MK där. Utbildad av E. Hegar och Jadassohn, var K. lärare för flera av sin samtids bästa violoncel-lister. Bland hans komp, märkas 4 violoncell-kons., 2 stråkkvartetter, Hymnus för 12 violon-celler samt undervisningsverk. Hans broder, violinisten och tonsättaren Paul K. K. (1854—1935), var 1881—86 dirigent för Euterpekons. i Leipzig och 1888—93 2. kapellm. vid Hofoper i Stuttgart, därefter körledare i USA och Leipzig. Prof. 1908. Av hans komp, ha särsk. sångerna uppskattats. G. P. Kleonefdes (Cleoni'des), grekisk musikskriftställare och -teoretiker från bör jan av 100-t. e. Kr. — K., vars författarskap rönt stort inflytande från Aristoxe-nos från Tarent, är så gott som uteslutande känd genom sitt arbete Eisagogé harmoniké (Introductio harmonica), som länge felaktigt tillskrevs Euklides. b. Hbs Kle'tzki, Paul, eg. P a w el Klecki, schweizisk dirigent och tonsättare av polsk börd (f. 1900 21/3), har under senare år snabbt uppnått en framskjuten position i nutidens dirigentelit. K. stud, vid MK och univ. i Warszawa och MH i Berlin (från 1921), sedan han 1914—19 varit violinist i Lodz’ filharm. ork. Han bodde i Berlin 1921—33 och Venedig 1933—34 samt blev 1935 lärare i komp, och instrumentation vid Scuola Superiora di Musica i Milano. Sedan 1938 bosatt i Schweiz, har K. skördat berömmelse bl. a. vid festspelen i Luzern samt bedrivit vidsträckt konsertverksamhet och besökt Salzburg, Konsertfören. i Sthlm 1945, 46, 47 och 49 m. m. Bland K:s verk märkas symf. d-moll (1927) och, g-moll (1928), sinfonietta för stråkork. e-moll (1924), violinkons. G-dur (1928), pianokons. d-moll (1931) o. a. ork.-verk, kammarmusik (bl. a. 3 stråkkvartetter), pianokomp, och sånger. Hans grammofoninsp. äro högt ansedda. Å. B. Klewe, Andreas, ->Cleve, Halfdan. Kle'ven, Arvid Parly, norsk tonsättare och flöjtist (1899—1929), vars färgstarka, raffinerade verk, utgående från fransk impressionism och tenderande mot atonalismen, vittna om en deciderad, egenartad personlighet. Efter musikteoretiska stud, för G. F. Lange och i Paris var K. flöjtist i Nationaltheatrets ork. i Oslo 1919 och därefter i Filharm, sel-skaps ork. Är 1922 deb. han som kompositör med det symf. ork.-preludiet Lotusland, som väckte uppmärksamhet bl. a. för sin fina instrumentation. — K:s verk finnas i ms. i Oslo univ.-bibi. Verk: Ork.-verken Sinfonia libsra op. 16 (1928), Lotusland op. 5 (1922), den symf. dikten Skogens sövn op. 9, Symfonisk fantasis op. 15 (1926), Clair de lune (1922); en violinsonat, Canzonetta för violin och piano op. 8, Poeme för oboe och piano op. 10; pianostycken, däribl. Vandliljer i et tjern op. 2, Appas-sionato!, To historiske bilder op. 4, Valse mig-nonne op. 7 och Poeme érotique; sånger m. ork., solosånger: Tre sange op. 11 och Tre sange op. 14. H.K. Klicka [klftfka], Josef, tjeckisk orgelvirtuos (1855—1937), lärare vid MK i Praha (Prag) och känd för bl. a. orgel 299 300