DET KONGELIGE BIBLIOTEK präglade formen i festspelet Elverhöj 1828. Den urspr. melodin har tillskrivits såväl Hartmann som Ewalds vän landsdomaren J. Rogert. Litt.: A. Hammerich, J. P. E. Hartmann... tillige med en Studie over Melodien till »K.» (1916); T. Krogh, »K.» (i DMT 1942). Sch. Det kongelige bibliotek, Danmarks största vetenskapliga bibliotek, gr. 1813 i Khmn, bevarar i sina saml. landets rikhaltigaste kollektion av musikalier, däribl. efterlämnade ms. av flera betydande danska tonsättare ss. C. E. F. Weyse, N. W. Gade, J. P. E. Hartmann, P. Heise, H. Rung, C. F. E. Horneman, P. E. Lange-Müller och C. Nielsen. Den eg. musiksaml. fick sin grundstomme, då bibi. 1843 efter Weyses död erhöll hans stora musikbibi. Från Det kgl. teaters repertoar finnes material bevarat från omkr. 1760, delvis som deposition från teaterns eget arkiv, samt dessutom de sparsamma rester, som återstodo av hovmusikarkivet efter dess brand 1794, jämte saml. från Musikföreningen, Kon-certforeningen, Cecilia-Foreningen och Dagmar -teatret. Bibi., som eftersträvar att få kompletta saml. av danska musiktryck, erhåller som pliktleveranser allt, som utges från danska musikförlag. För musikvetenskapliga studier finnas musiklitt., moderna källutgåvor m. m. Under senare år ha såväl ett orkesterbibi, med uppförandematerial till omkr. 4 000 nr som en saml. handskrivet notmaterial för uppförande av de viktigaste verken inom dansk musik etablerats. Ledare för musikavd. ha varit E. Abra-hamsen, H. Topsöe-Jensen; nu S. Lunn. Sch. Det kongelige danske Musik-Konserva-torium, intill 1902 Köbenhavns Mu-sik-Konservatorium, gr. 1867 i Khmn och statligt sedan 1949, Danmarks ledande musikaliska undervisningsanstalt. Institutionen donerades av Köpenhamnsjuve-leraren P. W. Moldenhawer (d. 1864), som även utsåg J. P. E. Hartmann, N. W. Gade och H. S. Paulli som dess ledare. Här ha sedan de flesta danska musiker utbildats, främst instru-mentalister. Att kons, först så sent övertogs av staten beror på att dess tidigare ledare föredrogo den privata driften (med statsbidrag). Kons, förestås av en styrelse, och som dess dir. ha bl. a. fungerat A. Svendsen, C. Nielsen och R. Simonsen; sedan 1947 ledes det av pianisten C. Christiansen. Sch. Den kongelige gaest, opera i 1 akt. Musik av H. Börresen till text av S. Leopold efter en novell av H. Pontoppidan. Uppförd ffg.: Khmn 1919; Sthlm 1927. — Huvudroller: Arnold Höyer (tenor), Emmy (sopran), Gästen (baryton). Det kongelige kapel, orkester, tillhörande Det kgl. teater i Khmn. Den leder sina anor tillbaka till senmedeltida dansk hovmusik, åtm. till den år 1448 existerande hovtrumpetarkåren. Ensemblen, som f. n. består av omkr. 70 musiker, varav flera kända solister och kammarmusikspelare, framträder utom vid teaterföreställningar stundom även som symfoniorkester. Under äldre tider uppträdde ofta instru-mentalister jämte kantoriets sångare, och under 1600-t. förekommo bl. a. stråkinstr. Vid uppförandet av operor, kantater och sångstycken under 1700-t. utökades kapellet med medl. av hovtrumpetarkåren, militärmusiker och stadsmusikanter. Genom reformer av G. Sarti 1771 och J. G. Naumann 1785 organiserades kapellet (de s. k. hofviolonerne) som reguljär opera- el. symfoniorkester. Särsk. under de följ, kapellm., J. A. P. Schulz (1787-95), F. L. AE. Kunzen (1795—1817) och C. N. Schall (1817—35), utvidgades och upparbetades kapellet till en ork. av hög standard. Bland senare framstående ledare kunna nämnas F. Gläser (1842—62), H. S. Paulli (1863—83), J. S. Svendsen (1883—1908), F. Rung (1884—1914), C. Nielsen (1908—14), G. Höeberg (1914—31), J. Hye-Knudsen (från 1926), E. Tango (från 1931) och J. Frandsen (från 1947). Litt.: C. Thrane, Fra hofviolonernes tid (1908); N. Friis, Det kgl. kapel (1948). Er-l Det kongelige teater, intill senaste år Danmarks enda operascen, gr. under Frederik V:s första regeringsår i Khmn, där teatern sedan 1748 legat vid Kongens Nytorv; nybyggnad 1874. Nästan hela tiden har man där odlat skådespel vid sidan av opera och balett. En dansk sångspels- och operatradition gr. av G. Sarti, J. E. Hartmann, J. A. P. Schulz, F. L. AE. Kunzen, C. E. F. Weyse och D. F. Kuh-lau. Operarepertoaren under 1800- och 1900-t. dominerades givetvis av utländska verk, men en rad danska verk stå dock i centrum av Det kgl. teaters insats på operans område, t. ex. Holger Danske (Kunzen), Ungdom og Galskab (Du Puy), Lulu (Kuhlau), Sovedrikken (Weyse), Liden Kirsten (J. P. E. Hartmann), Drot og Marsk (P. Heise), Aladdin (C. F. E. Horneman), A. Ennas operor samt C. Nielsens Saul og David och Maskarade. Musikalisk betydelse fingo J. L. Heibergs vådeviller och scenmusiken till hans Elverhöj, H. Drachmanns Der var engang (Lange-Müller) och H. Rodes Moderen (C. Nielsen). Dansk balett hävdade sig särsk. under balettm. Aug. Bournonville, som engagerade tonsättare som J. F. Fröhlich, J. P. E. Hartmann, 331 332