VON KRAUS Khmn:s univ. 1934. K., som framför allt sysslat med balett, är sedan 1938 teater-, film- och balettkritiker vid Berlingske Tidende i Khmn. — Medarb. i detta lex. under sign. Sv. Kr.-J. Skrifter: Ballettens Blomstring — ude og hjemme (1945), Margot Lander... (1948), Far-vel til en Sommerfugl — syv Splinter til en Mosaik (1950), tidskr.-art. m. m. K. har även tills, m. T. Krogh red. och skrivit huvudkapitlen i Den kongelige danske Ballet (1951). Sch. Kra'k6w, po. (ty. Kra'kau), polsk stad i Galizien (omkr. 299 400 inv. 1946), var 1311—1610 Polens huvudstad och till 1794 de polska kungarnas krönings- och begravningsort, vid sidan av Warszawa landets viktigaste musikcentrum. Musiklivet knöts tidigt till den romerskkatolska domkyrkan (påbörjad 1320), där det s. k. Roratisthovkapellet på grundval av en särsk. donation från 1543 intill 1800-t odlat spec. Palestrinas kyrkomusik. Vid sidan av domkyrkan intog operan platsen som främsta musikinstitution, medan flera ork., däribl. »K:s musikförening» och »filharm, ork.», svarade för orkestermusiken. Körföreningarna voro mycket talrika med tyngdpunkter i »Ceciliakören» och »Oratoriekören». Musikundervisningen bestreds av det viktiga MK, vartill kommo »Ze-lehskis musikskola», det stora Instytyt Mu-zyczny o. a. Vid Jagiellonska univ. fanns en lärostol i musikvetenskap. Litt.: S. Tomkowicz, Zur Krakauer Musik -geschichte (i Krakauer Jahrbuch 1907), samt po. arbeten av E. Kubalski (1906) och A. Chy-binski (1910—11, 25 och 28). G. P. Krako'viak (fr. cracovienne), polsk dans i synkoperad 2/4-takt och livligt tempo, uppkallad efter staden Krakow. Av ansenlig ålder, synes k. till en början ha dansats som ringdans (med korsade armar) av enbart män och först senare parvis med damer. I mondäna salonger under 1700- och 1800-t. utfördes den vanl. som livlig efterdans till polonäsen. Genom Fanny Elssler blev den under 1800-t. också populär som scenisk karak-tärsdans. I konstmusiken har k. upptagits av bl. a. Chopin och Paderewski. K. R-n Kramer [kre^ma], A. W a 11 e r, amerikansk tonsättare (f. 1890 23/0), även musikskriftställare och musikorganisatör. Som tonsättare autodidakt, har K. framträtt med ork.-verk, bl. a. en rapsodi för violin och ork. op. 35, körverk och kammarmusik m. m.; även arr. och transkriptioner. Litt.: J. T. Howard, A. W. K. (1926). G.M. Kramer-Johansen, J o 11 y Henry, norsk tonsättare (f. 1902 7/5), har skrivit musik till en rad norska filmer och medverkat som kapellm. vid inspelningen. K. har stud, för P. Steenberg och Karl An-dersen, haft anställning i restaurangork. och 1924—26 i radioork. i Oslo och är sedan 1939 ordf, i Filmkomponistenes förening. Han har skrivit musiken till filmerna Eli Sjursdotter (1938), De vergelöse (1939), Familien på Borgan (s. å.), Bastard (1940), Tante Pose (s. å.), Kjaer-lighed og vennskap (1941), Den farlige leken (1942), Jeg drepte (s. å.), Vigdis (1943), Et spö-kelse forelsker seg (1946), Fem år som vi så dem (1947) m. fl. samt musik till Kavalkade (1937) och Kantate til Arbeiderpartiets 60-års-jubileum (1947). ö. G. Kramm, Hugo, norsk kapellmästare av tysk börd (f. 1890 5/2), sedan 1927 chef för musikavd. vid den norska radion. K. stud, vid MH i Berlin, blev 1919 tea-terkapellm. i Stavanger och var 1921—24 2. kapellm. i Bergen; 1924— 27 altviolinist i Filharmonisk selskaps ork. i Oslo. Har gästdirigerat i Sverige (sv. radio ffg. 1946), Hfors, Berlin, London och Warszawa. ö. G. Krarup-Hansen, Johanne Marie Mag-dalene, dansk operasångerska, mezzosopran (f. 1870 15/e), anställd vid Det kgl. teater i Khmn 1899—1919. — Kgl. kam-mersangerinde 1908. K. deb. 1899 som Orfeus; hon har gjort en god insats i roller ss. Ortrud i Lohengrin, Bryn-hilde i Nibelungens ring, Kundry i Parsifal, Delila i Simson och Delila, Amneris i Aida och titelr. i Carmen. Er-l Kra'sa, Hans, tjeckisk tonsättare (1899 —trol. 1944), stud, för von Zemlinsky och i Paris. Det bisarra och paradoxala är typiskt för hans stil, särsk. i ork.-sångerna. Bland övriga verk märkas operorna Verlobung im Traum och Lysistrata, barnoperan Brundibår, en symf., körpsalmen Die Erde des Herrn, kammarmusik och sånger m. m. G.N. B. Kråsovå, Marta, ->Jiråk. von Kraus [kra°s], Felix, österrikisk operasångare, bas (1870—1937), en av sin tids främsta Wagnerartister, prof, i sång vid MA i München 1908—24. Kammer-sänger 1905. 385 13. Musik. III 386