KREISLER Kreek [kre:k], C y r i 11, estnisk tonsättare (f. 1889 15/12), från 1917 musikdir. i Haapsalu och innehavare av en av landets största saml. av estnisk folkmusik, särsk. på den andliga visans område. K., som utbildats av bl. a. Tjerepnin vid MK i Petersburg, har med den estniska folkmusiken som grund skrivit originella, kontrapunktiskt utformade körverk, däribl. ett re-kviem med ork., samt orkestersviter, ss. Mu-sica sacra. E. T. Krehbiel [kre:'bi:l], Henry Edward, amerikansk musikskriftställare (1854— 1923), musikkritiker i Cincinnati Gazette 1874—80 och New York Tribune från 1880. K., som effektivt propagerade för en rad romantiska tonsättare, har betecknats som sin samtids ledande amer. musikkritiker. Han skrev The pianoforte and its music (1911), Afro-American folk songs (1914), arbeten om New Yorks musikliv och om opera m. m. Å. B. Krchl, S t e p h a n, tysk musikpedagog och tonsättare (1864—1924), blev efter stud, vid MK i Leipzig och Dresden 1889 lärare vid MK i Karlsruhe och 1902 vid MK i Leipzig, dir. 1921. K. skrev ork.-, kammar- och pianomusik, sånger m. m. Skrifter: Allgemeine Musiklehre (1904; 31933; sv. uppl., Allmän musiklära, 1912), Fuge... (1908), Kontrapunkt... (1908; 21912, sp. uppl. 1930), Theorie der Tonkunst und Kompositions-lehre (2 d., 1920—22; 21928) o. a. Å. B. Krein ->Krejn. Kreisler [kra1'-], Fritz, österrikisk violinist och tonsättare (f. 1875 2/2 i Wien), sedan flera decennier ansedd som en av världens förnämsta konstnärer på sitt instrument, om ej den allra främste. K. började som underbarn, stud, från 7 till 10 års ålder vid MK i Wien för J. Hellmes-berger och därefter vid Pariskons, för Massart (jämte teori för Delibes), där han vid 12 år vann stora Rom-priset. Efter några års konsertverksamhet (bl. a. en framgångsrik USA-turné) övergav han för lång tid helt violinen för att stud, medicin samt ägna sig åt officersbanan. Är 1896 återvände K. till konsertestraden, gjorde 1899 sensationell succé och erövrade raskt sin enastående position. Tidvis bosatt i USA, har han på sina turnéer besökt hela världen (Sverige ffg. 1908, senast 1939). En olyckshändelse 1941 avhöll honom under 1 V2 år från konserterande, varefter han — vid 67 års ålder — gjorde en glänsande come back. — Fransk hedersmedb. 1933; amer. medborgare 1943. K:s framgång beror inte främst på teknisk glans och fulländning; hans rika utrustning på 393 Fritz Kreisler. det området har aldrig uppodlats till fläckfri perfektion. Avgörande har i stället varit den överlägsna musikalitet och personliga charm, som i hög grad utmärker hans spel. Redan tonen har en säregen skönhet och ädel sötma; hans utstuderade användande av vibrato och glissandi som insmickrande verkningsmedel har upptagits av alla moderna violinister. Frasering och uttryck ha ofta ett oefterhärmligt behag men samtidigt enkel naturlighet. K:s klassiska tolkningar ha gripande renhet, värme och innerlighet, medan han i graciösa el. smäktande småstycken kan utveckla en oemotståndlig, lekfull tjuskraft. — Hans grammofoninsp. tillhöra sedan länge grammofonens klassiska repertoar. K. har skrivit 2 operetter, Apple-blossoms (New York 1919) och Sissy (Wien 1932), en stråkkvartett a-moll samt en lång rad otroligt populära smärre stycken för violin, däribl. Liebesfreud, Liebesleid, Schön Rosmarin, Ca-price viennois op. 2, Tambourin Chinois, Preg-hiera m. fl., dessutom talrika transkr. av äldre och nyare musik. En särställning intar hans serie Klassische Manuscripte, utg. som transkr. av okända original av L. Boccherini, N. Por-pora, F. Couperin, G. Pugnani, G. Martini, F. Francoeur etc. (hit hör även en violinkons. C-dur i Vivaldis namn) men i verkligheten helt och hållet egna komp. Detta förhållande avslöjades av K. själv långt senare (1935 i en intervju av O. Downes). Litt:. F. K., Four weeks in the trenches: The war story of a violinist (1915; självbiogr.); L. 394