KREJCI Ernst Krenek. P. Lochner, F. K. (1950; m. verkfört., diskogr. o. bibliogr.). G. B. Krejci [kre'jt/i:], Isa, tjeckisk tonsättare (f. 1904 10/7), elev till Novåk och Jiråk vid MK i Praha (Prag), sedan 1945 musikalisk ledare för statsoperan i Olo-mouc. K. är som tonsättare modernt orienterad med en starkt konstruktiv läggning. Verk: Operor, bl. a. »Förvillelser» (efter Shakespeare; Praha 1948), och baletter; Sin-fonietta, (1929), Concertino för violoncell och ork. (1940) o. a. ork.-verk; kammarmusik (en nonett, stråkkvartett D-dur, pianotrio m. m.); körer; pianostycken och sånger. G. M. Krejci [kre'jtji:], Miroslav, tjeckisk tonsättare (f. 1891 4/n), ansluter i sina verk till sin lärare Novåk. Verk: Operorna Leto (1940) och Poslednl hejtman (1948); ork.-stycken; en vokalsymf. (1930) o. a. körverk; kammarmusik (en stråkkvintett och 3 stråkkvartetter m. m.); pianostycken och sånger. G. M. Krejn (K re in), rysk musikersläkt med flera bemärkta tonsättare, vilka ofta företrätt en nationellt judisk riktning. Mest känd är tonsättaren Aleksandr Abramovitj K. (18'83—1951), som först stud, violin för fadern, violinisten och kompositören A b r a m K., samt därefter violoncell och komp, för bl. a. Nikolajev i Moskva. År 1902 sammanträffade K. med Skr jabin, som blev hans intime vän och utövade ett starkt inflytande på hans stil. K:s verk äro dessutom influerade av hebreisk folkmusik. Verk: Operorna Zagmuk (Moskva 1930) och »Folkets dotter» (1946), baletterna »Laurentia» (1939), »Otello och Desdemona» (1942) och Ta-tiana (1943), musik till det judiska skådespelet Sabetai Zebi, filmmusik etc.; 2 symf., 6 sviter, sorgmusik för Lenin (1925) o. a. ork.-verk; 3 kantater för soli, kör och ork., däribl. Kaddisj, ett judiskt rekviem (1922), kammarmusik, pianostycken m. m. En äldre bror, violinisten David Abramovitj K., har varit konsertm. vid Stora teatern i Moskva, medan en annan broder, Grigorij Abramovitj K. (f. 1880 15A), blivit känd som tonsättare efter ung. samma linjer som Aleksandr K. Grigorij K. har, efter utbildning för Glière och Juon, skrivit »3 symf. episoder ur Lenins liv» (1937), »Hebreisk rapsodi» för klarinett och ork. o. a. ork.-verk, kammarmusik, pianostycken och sånger. Grigorijs son, tonsättaren Julian Grigorje-vitj K. (f. 1913 V3), stud, för Dukas i Paris, där han framträdde med en pianosonat 1924; är sedan 1933 verksam i Moskva. Hans verk äro influerade av Skr jabin, Rachmaninov och fr. impressionism. Judiskt inslag är hos honom tydligt endast i violoncellkons. (1929); däremot äro flera senare verk baserade på uzbekisk folkmusik. Verk (u. n.): Baletten »Galatea» (1933), 2 symf. (1926 och 35), symf. trilogi (1929), »Heroisk uvertyr» (1943), serenad för stråkork. (1943), 3 pianokons. (1929, 43 och 43; nr 3 byggd på uzbekiska mel.), fantasi för piano och ork. (1937), kammarmusik, pianokomp. m. m. M. S. Kre'nek, eg. Krenek, Ernst, amerikansk tonsättare av tjeckisk börd (f. 1900 23/8 i Wien), intill 1938 företrädesvis verksam i Wien. Tidigt uppmärksammad och räknad till 1920-t:s ledande modernister, blev K. världsbekant genom den grällt nutidsspeglande, jazzbetonade operan Jonny spielt auf (1925—26). Vid 1930-t:s början anslöt sig K. definitivt till Schön-berg-skolans tolvtonssystem, som han utvecklat på ett personligt sätt och vars främste arvtagare han f. n. torde vara. Sedan 1938 bosatt i USA är han där verksam även som lärare, föreläsare och skriftställare; 1949—50 ledare för kom-positionsklassen vid Chicago Mus. Coll. K. stud, från 1916 för Schreker (först vid MA i Wien, från 1920 vid MH i Berlin) och efterbildade i sina tidiga komp, dennes exalterade, något dekadenta senromantiska stil. Under påverkan av Scherchen, Erdmann, A. Schnabel, Bartok o. a. modernister blev han atonalist och skrev under 1921 och de närmast följ, åren en mängd radikala verk, utmärkta av en våldsam rytmisk energi och ibland även av en ohämmad dynamisk kraftutveckling. Redan hans första stråkkvartett (1921) blev en sensationell 395 396