KUNGL. TEATERN sångare och kapellm., innebar en brytning mellan fransk och tysk smak men även en ny konstnärlig toppunkt. Någon större förändring i orkesterns sammansättning skedde emellertid ej. Kapellets kvalitet höjdes dock avsevärt. Konsertverksamheten var livlig, och hovkapellet gav årl. ett tiotal konserter, bl. a. i operan. Är 1822 blev J. F. Berwald hovkapellm. (ord. 1823). Han var en gedigen musiker och plikttrogen personlighet, men med tiden visade det sig, att hans ledning av operan och hovkapellet var alltför schablonmässig. Med Oscar I:s tronbestigning inträdde en konstnärlig uppryckning, då italienaren J. Foroni 1849 anställdes som hovkapellmästare. Efter Foroni, som avled redan 1858, tjänstgjorde I. Lachner som hovkapellm. till 1861, då L. Norman utnämndes till befattningen. Under större delen av sin tjänstetid hade denne vid sin sida en andre hovkapellm. 1864 anställdes dessutom två »orkesteranförare» utom de två konsertmästarna. Antalet musiker i orkestern ökades från nära 50 på Foronis tid till 64. Hovkapellets uppgifter begränsades under senare hälften av 1800-t. alltmer till teaterverksamheten, och den egna konsertverksamheten inskränktes starkt, bl. a. till följd av konkurrensen från andra i Sthlm gr. orkestrar. År 1878 började dock Norman regelbundna konserter med hovkapellet. Denna verksamhet fortgick till 1884, och under C. Nordqvists tid (hovkapellm. 1885) gåvos i regel omkr. 7 konserter per säsong. På grund av motstånd från personalens sida tvangs Nordqvist att avgå, och 1892 blev R. Henneberg ledare för ork. Nordqvist avgick dock slutgiltigt först 1908. Tiden 1892—1908 utmärktes f. ö. av betydligt ökad konsertverksamhet för hovkapellets del (ung. 3 konserter i månaden), och dess musiker utgjorde även större delen av den 1902 gr. Svenska konsertföreningen. Dessutom medv. hovkapellet vid de stora musikfesterna i Sthlm 1897 och 1906. Även framträdde flera hovkapellister som kammarmusikspelare och nu liksom förr som lärare vid MK. Sambandet med Konsertföreningen upplöstes så småningom, men på 1920-t. höjdes röster för orkestrarnas sammanslagning. Förutom egna konserter biträdde hovkapellet under de första decennierna av 1900-t. vid Musikföreningens och Nya filharmoniska sällskapets körkonserter. Även företogos resor utanför Sthlm, bl. a. till Uppsala och Khmn. Under senare år har konsertverksamheten successivt nedlagts. Hovkapellets ställning sedan 1898, då operans drift överläts till ett ab., är den, att ensemblen står i direkt anställningsförhållande till nämnda ab. men att dess medl. förbinda sig att tjänstgöra vid alla högtidliga tillfällen, konserter och fester inom kungl. hovet. — Den 1920 gr. Kungl. hovkapellets förening (Hovkapellistföreningen) har till uppgift att tillvarataga de ord. anställdas intressen. Fören. 429 framträder även bl. a. varje sommar med orkesterkonserter på Skansen i Sthlm. Bland kapellm. under 1900-t. märkas A. Jär-nefelt (hovkapellm. 1905; 1. hovkapellm.), N. Grevillius (hovkapellm. 1930), L. Blech (hov-kapellm. 1937) och H. Sandberg (hovkapellm. 1946). Jämförande art.: Kungl. teatern; Stockholm; Sverige. Litt.: T. Norlind & E. Trobäck, Kungl. Hovkapellets historia 1526—1926. Minnesskrift (1926); Handlingar rörande hovkapellister (utg. av D. Fryklund 1926); T. Norlind, Die schwedische Hofkapelle in der Reformationszeit (i J. Wolf-Festschrift, 1929); C.-A. Moberg, Från kyrko-och hovmusik till offentlig konsert... (1942). L S. Kungl. hovkapellets förening gr. i Sthlm 1920 på initiativ av bl. a. Thor Lindgren, som blev dess förste ordf., E. Trobäck och S. Rydberg. Föreningens ändamål är att tillvarataga hovkapellets och dess medl:s intressen, såväl ekonomiskt som ideellt, samt att verka för dess höjande i både konstnärligt och socialt hänseende. Redan 1925 gr. Kungliga hovkapellets enskilda sjuk- och begrav-ningskassa och 1927 Kungliga hovkapellets jubileumsfond, vilken har till ändamål att bereda ett tillskott till den tjänstepension, som utgår från hovkapellets pensionsinrättning. Fonden uppgår f. n. till ca 100 000 kr.; nuv. ordf, är Gunnar Möller. H. M-g Kungl. hovkapellets pensionsinrättning leder sitt ursprung från 1794, då medlemmar av det svenska hovkapellet på initiativ av G. J. Vogler gr. en änke- och pupillkassa. Vid sidan av denna kassa gr. 1815 på förslag av G. Löwenhielm och E. Du Puy en pensionsfond för hovkapellets ledamöter. Dessa båda kassor sammanslogos 1833 till en under namnet Kungl. hovkapellets pensionskassa. H. M-g Kungl. teatern, sedan 1898 den officiella benämningen på den svenska statliga sångscenen i Sthlm, mestadels kallad Operan. Teatern instiftades som lyrisk skådeplats (Kongl. svenska Operan) 1773, och föreställningarna gåvos till slutet av april 1782 i det s. k. Nya Bollhuset på Slottsbacken, därefter t. o. m. 30 nov. 1891 i den efter K. F. Adel-crantz’ ritningar uppförda teaterbyggnaden vid Gustav Adolfs torg. 26 dec. 1891—3 juni 1898 spelades i Svenska (Nya) teatern på Blasiehol-men (nedbrunnen 1925) och från 19 sept. s. å. i det nya operahuset, beläget på samma plats som det äldre och uppfört efter ritningar av A. Anderberg. 430