KÖBENHAVNS F O L K E M U SI K S K O L E Köbenhavns Folkemusikskole -»Musikaliskt folkbildningsarbete, avd. Danmark. Köbenhavns Koncertforening gr. 1874 med syfte att uppföra större, framför allt nyare, musikverk. En stor kör och ork. voro knutna till föreningen, vars dirigenter varit O. Mailing, C. F. E. Horneman och P. E. Lange-Müller. Den upplöstes 1893. H- G. Köbenhavns Musiker- og Orkesterfore-ning gr. 1874 som en organisation för att tillvarataga de köpenhamnska musikernas fackliga och ekonomiska intressen; den är en avd. av Dansk musikerförbund och räknar nu omkr. 1 900 medl. — Litt.: Art. i DM 1949. H.G. Köbenhavns Musikförlag og Koncert-direktion, privat förlag, gr. 1942 med J. Thobrither som direktör. Köbenhavns Musik-Konservatorium, Det -»kongelige danske Musik-Konser-vatorium. Köchel [kö'-], Ludwig Alois Friedrich (Ritter von), tysk musikbibliograf (1800—77), dr jur., även botaniker och mineralog, 1827—42 lärare för de kejs. prinsarna och 1832 kejs. råd. K. är mest känd för sin värdefulla tematiska fört, över W. A. Mozarts samtliga verk. Skrifter: Musik am österreichischen Hofe (1856), Über den Umfang der Produktivität W. A. Mozarts (1862), Chronologisch-thematisches Verzeichnis sämmtlicher Tonwerke Wolfgang Amade Mozarfs ... (1862; ytterligare material av K. i Allgemeine Musikalische Zeitung 1864; 21905, utg. av P. Waldersee; 31937, utg. av A. Einstein, omtr. 1947 med suppl.), 83 neu auf-gefundene Original-Briefe Ludwig van Beet-hoven’s an den Erzherzog Rudolph ... (1865), Die kaiserliche Hof-Musikkapelle in Wien von 1543 bis 1867 (1869), Johann Josef Fux ... (1872). Litt.: ML 1948, s. 99; ZfM 1949/50, s. 94. I. S. Köhler [kö:'-], Inez Karolina, operasångerska (f. 1900 21/n), engagerad vid K. teatern i Sthlm sedan 1934. Efter musiklärarex. vid MK i Sthlm 1921 samt sångstud. för bl. a. Haldis Ingebjart och Britta von Vegesack tillhörde K. scener i 479 Gbg (bl. a. Stora teatern 1925—28) och Sthlm. Är 1934 deb. hon på K. teatern som Tosca och har sedan uppträtt i bärande roller. — K. har uppburit Christine Nilssons stip. Roller: Grevinnan i Figaros bröllop, Donna Anna och Donna Elvira i Don Juan, Leonore i Fidelio, Elisabeth i Tannhäuser, Elsa i Lohen-grin, Fältmarskalkinnan i Rosenkavaljeren, Leonora i Trubaduren, titelr. i Aida, Turandot och Francesca da Rimini m. fl.; titelr. i Sköna Helena, Rosalinda i Läderlappen o. a. operettroller. H. M-g Köhler [kö:'-], Christian Louis Heinrich, tysk pianist och tonsättare (1820— 86), verksam även som kapellm. och pianopedagog bl. a. i Königsberg, där han framgångsrikt ledde en av honom 1847 gr. musikskola; skrev till stor del ped. pianomusik m. m. Pedagogiska arbeten: Systematische Lehr-methode für Klavierspiel und Musik (2 bd, 1856—58; bd 1, 31888), Führer durch den Clavier-Unterricht... (1858; flera uppl.), Der Clavier-Unterricht... (1860; 41877) o. a. Å. B. Köhler [kö:'-], Wolfgang, tysk psykolog (f. 1887), en av gestaltpsykologins grundare, prof, vid Swarthmore Coll., USA. K. gjorde under tidigare år undersökningar över tonernas egenskaper, till vilka han räknar vokalitet (vokallikhet), ljushetsgrad (»Hellig-keit»), intensitet och »volym». Skrifter: Akustische Untersuchungen 1—3 (i Zeitschrift für Psychologie 1910, 11, 15, även i Stumpfs Beiträge zur Akustik und Musik-wissenschaft, h. 4 och 6, 1909 o. 11); Ton-psychologie (i Alexander & MdVburg, Hand-buch der Neurologie des Ohres, Bd 1,1923). M. T. Köln (am Rhein) [kö-], tysk stad i Rhenprovinsen (769 300 inv. 1938), den viktigaste handels- och industrimetropolen i v. Tyskland och dess mest betydande musikcentrum. Tidigt intog domen (gr. 1248) en central plats i stadens musikodling, vilken först småningom övergått till operan, orkestrarna och läroanstalterna. Såhnda hade operaorkestern, som även spelar i de sedan ett sekel berömda Gürzenich-konserterna, redan före 1939 namn som en av Tysklands främsta orkestrar. Till stadens berömmelse bidrogo verksamt de s. k. Niederrheinische Musikfeste (från 1821; alternerande i K., Düsseldorf och Aachen). Före 1945 hade även kammarmusiken en utmärkt jordmån i staden med ensembler som Gürze-nich-Quartett, Schneiderhan-Quartett, Kölner Kammer-Trio samt Kölner Kammertrio für alte Musik. I musiklivet intogo talrika körer en framskjuten position, och bland tidigare mu- 480 Tryckt 2/n 51