Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lasso ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAXDAL
L. stud, i Melbourne och Paris och deb. 1932
på Monte Carlo-operan som Elisabeth i
Tann-häuser. Efter engagemang vid Stora operan i
Paris deb. hon 1935 som Brynhilde i Valkyrian
på Metropolitan, där hon, med undantag för
säsongen 1941/42, var engagerad och intog en
ledande ställning till 1944. Hon har senare
uppträtt på bl. a. Parisoperan samt konserterat i
Canada, USA och Europa. — Utgav 1950
själv-biogr. Interrupted melody... — Bild sp. 562.
Roller: De stora Wagnerpartierna, titelr. i
Carmen, Thais, Tosca, Salome m. fl. H. M-g
La'xdal, Jon, isländsk tonsättare (1865
—1928), självlärd, skrev ett stort antal
sånger, bl. a. cyklerna Helga hin fagra
och Gunnar ä Hlidarenda (båda G.
Gudmundsson), med motiv från den
forn-isländska sagovärlden. J.Th.
Lazarus [lazary's], Daniel, fransk
tonsättare (f. 1898 13/i2), främst
uppmärksammad för körsymf. Symphonie
avec hymne (1924), behandlande judiska
motiv och ämnen.
Utbildad vid MK i Paris, har L. skrivit
operorna La chambre bleue och Uillustre
magi-cien (Paris 1937), 3 baletter, däribl. Le roseau
för Svenska baletten, den »lyriska
hjältedikten» Trumpeldor (1946), Carnaval héroique, en
pianokons., Fantaisie för violoncell och ork.,
kammarmusik, pianostycken m. m. K. R-n
Lazzari', S i 1 v i o, fransk tonsättare av
italiensk börd (1857—1944), främst känd
genom dramatisk musik, influerad av C.
Franck, R. Wagner och impressionism.
L. stud, urspr. juridik men inriktade sig
efter avlagd ex. helt på musiken. Från 1882
bofast i Paris (fr. medb. 1896) utbildade han sig
vidare för bl. a. Guiraud vid MK. Som
instrumentalkompositör togs han genast omhand av
Société Nationale, medan däremot hans främsta
opera, den av bretonsk folkmusik inspirerade
La lépreuse (1900), inte spelades i Paris förrän
1912. Den här manifesterade känslan för
Bretagnes folklore kommer fram även i andra
verk, bl. a. i operan La tour de feu (Paris 1928).
Verk (u. n.): Operorna Ar mor (1889—92; Prag
1898), Mélaenis (1907; Mulhouse 1927) och Le
sauteriot (1917; Chicago 1918); symf. Ess-dur
och en rad mindre ork.-verk; kammarmusik;
kör- och solosånger, pianostycken m. m.
Litt.: P. Dermée, Le jubilé de S. L. (i RM
1938); P. Landormy, La musique frangaise
après Debussy (1943); G. Samazeuilh, Musiciens
de mon temps ... (1947). K. R-n
Leadbelly [le'dbelli], eg. Ledbetter,
H u d d i e, amerikansk sångare av
negerhärkomst (omkr. 1885—1949), en av
USA:s främsta bluesartister, känd bl. a.
genom grammofoninspelningar.
559
L. framträdde som sångare och gitarrist
under första världskriget och uppmärksammades
ånyo vid slutet av 1930-t. genom det
sångmaterial han levererade till Library of Congress,
Washington. Under 1940-t. var L. bluessångare
på nattklubbar i New York. O. H.
Lea'nder, Adolf Fredrik, finländsk
militärmusiker (1833—99), far till Adée
L.-Flodin, kapellm. vid Finska
gardes-bataljonen från 1874 och därjämte vid
Nylands bataljon 1881—88.
Lärare i horn vid Hfors musikinst. och i
instrumentation för blåsork. 1882—99 har L. komp,
och arr. för såväl blås- som stråkork.; utg.
Skola för hornmusik. G. D.
Lea'nder, Zarah Stina, f. Hedberg,
schlagersångerska, alt, och skådespelerska
(f. 1907 15/3), blev populär tack vare sin
magnifika apparition, sensuella stämma
och sitt intensiva föredrag.
L. slog igenom hos Rolf 1929 och var en tid
en av Karl Gerhards mest uppskattade
artister; blev därefter knuten till Ufa och
lanserades som Hitlertysklands filmstjärna par
pré-férence. Till följd härav tvingad till flera års
overksamhet, har L. nu åter börjat framträda.
Hon har gjort talrika grammofoninsjungningar.
Lea'nder-FIodin, Adolfine (Adée)
Therèse, finländsk sångerska, sopran
(1873—1935), dotter till A. Leander, vann
främst erkännande som
koloratursångerska men även som romansinterpret.
L. deb. 1892 i Hfors som Donna Anna i Don
Juan, var anställd vid Opéra-Comique i Paris
1897—98 samt konserterade i bl. a. Finland,
Skandinavien (Sverige 1900), Berlin, Paris och
Sydamerika. Hon var verksam som
sångpedagog i Buenos Aires 1908—21, därefter i Hfors
och Berlin, från 1927 i Rom. — G. 1900 m.
musikskriftställaren och tonsättaren Karl Flodin.
Roller: Rosina i Barberaren i Sevilla, Marie
i Regementets dotter, titelr. i Mignon, Mireille,
Lakmé o. a. G. D.
Lebègue el. le Bègue [lobä'g], N i c
o-las Antoine, fransk organist (1630—
1702), verksam i Paris vid S:t
Médéric-kyrkan och från 1678 vid kungahovet.
Han utgav 3 Livre d’orgue (1676 och efter
1678; delvis i nytr. i A. Guilmants
Ar-chives ...) med bl. a.
registreringsanvis-ningar.
Orgelstycken av L. utg. även i O. Gauss,
Orgelkompositionen ... 1:1, J. Klein, The first
four centuries of music for the organ 2, Hertha
Schweiger, A brief compendium of early organ
music. L S.
Le'bert, eg. Le vy el. Levi, Siegmund,
560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0298.html