LAWRENCE LaurVn, Sigfrid, tonsättare, pianist och sångare, tenorbaryton (1867—1940), efter verksamhet som musiklärare i USA 1894—1908 (huvudsaki. inom Augustana-synoden) organist och kantor vid S:t Görans kyrka i Sthlm 1911—24. Utbildad vid MK i Sthlm för Hilda Theger-ström (piano) och J. Günther (sång), framträdde L. som utmärkt Chopinpianist; under senare år främst sångarevangelist inom Frälsningsarmén. Bland hans sånger märkas: På dina vägar, Din, Fallna stjärnor, Håll fanan högt, Den döende frälsningskrigaren, Tempelminnen och Ahnfeltminnen. P. A. Lauri-Vo'lpi [la0'-], eg. Volpi, G i a-c o m o, italiensk operasångare, tenor (f. 1892 12/n), har firat triumfer spec. i den it. och fr. repertoaren genom sin lysande, omfångsrika stämma och temperaments-fulla, starkt dramatiska rollgestaltning. L. stud, sång först vid Liceo Musicale di S:ta Cecilia i Rom, senare för Rosati och deb. 1920 som Des Grieux i Manon på Teatro Cos-tanzi i Rom. Han var 1924—33 engagerad vid Metropolitan och har gästspelat och konser-terat i Nord- och Sydamerika samt Europa (Khmn och Sthlm 1947). — L. har bl. a. utgivit självbiogr. Equivoco (1937) samt Cristalli viven-ti (1948), tankar om sång och sångkonst. H. M-g Laute ->Luta. Lauterer, Bertha, ->Foerster. Lavagne [lava'nj], André, fransk tonsättare (f. 1913), sedan 1942 inspektor för sångundervisningen vid Paris’ skolor. Utbildad av bl. a. Roger-Ducasse vid MK i Paris, där han 1938 fick 2. Rom-priset, har L. i sina komp, företrätt en traditionsbunden klassicism, som företer vissa beröringspunkter med Faurés. Verk: Operan Comme ils s’aiment (Paris 1942), baletterna Kermesse och Le pauvre jongleur, den symf. dikten Endymion, Concert dans un parc för piano och ork. (1941), Concerto roman-tique för violoncell och ork. (1942), Nox för sång och ork. (1938), solosånger, pianostycken m. m. — Litt.: A. Machabey, Portraits de trente musiciens francais (1949). K. R-n Lawes [lå:z], engelsk musikerfamilj (1600-t.), bland vars medlemmar bröderna Henry L. (1595 el. 96—1662) och William L. (1602—45) ha haft historisk betydelse som föregångare till Pur-557 cell, främst betr, den musikaliska sättningen av eng. språket. Henry L. var från 1625 kungl. hovmusiker i London. Han skrev ett antal maskspel samt kyrkomusik. Även William L. tillhörde Karl I:s musiker. Han komp, maskspel och instrumentalstycken, Royal consorts of viols och Great consorte. Tills, m. S. Ives skrevo bröderna maskspelet The triumphes of peace (1633). — Art. av E. F. Hart i ML 1951. I. S. Lavignac [lavi^a^], Alexandre Jean Albert, fransk musikskriftställare och -pedagog (1846—1916), elev vid MK i Paris, från 1882 lärare i harmonilära där. L. utgav Cours complet théorique de dictée musicale (6 d., 1882), som föranledde ped. reformer vid de flesta större MK i Europa, samt red. på uppdrag av fr. staten det stora verket Encyclopédie de la musique ... (från 1916 utg. av L. de la Laurencie). Skrifter: La musique et les musiciens (1895; 21896; eng. uppl. 1904 av H. E. Krehbiel med tillägg om amer. musik), L’éducation musicale (1902; eng. uppl. 1903), Notions scolaires de musique (1905; sp. uppl. 1906) o. a. L S. La Violette [eng. uttal: - va^alit], W e s 1 e y, amerikansk tonsättare (f. 1894 4/i), Mus. D. 1925 vid Chicago Mu-sical Coll., från 1940 bosatt i Los Angeles, där han 1946 blev lärare vid MK; även musikskriftställare. Verk: Operan Shylock (efter Shakespeare; 1927); symf. (1936), Serenade för flöjt och stråkar (1945), Concertino för flöjt och ork. (1946), svit för kammarork. (1947) o. a. ork.-verk; körverk; kammarmusik (kvintett för träblåsare 1940, kvintett för flöjt och stråkar 1943) m. m. Lavoix [lav°a'], Henri Marie Fran-gois Tallement, fransk musikskriftställare (1846—97), under senare år bibliotekarie vid S:te Geneviève. Skrifter: Histoire de Vinstrumentation ... (1878), Le chant, ses principes et son histoire (1881; tills, m. T. Lemaire), La musique au siècle de Saint Louis (i G. Raynaud, Recueil des mötets francais... 2 bd, 1881—83), Histoire de la musique (1884), La musique francaise(1891) o. a. M. T. Lavra'ngas, Dionysios (Denis), grekisk tonsättare (1864—1941), elev till Delibes och Massenet, räknas som skaparen av den nationella grek, operakonsten; hans Didon (Aten 1909) har blivit känd även internationellt. Lawrence [lå:'rans], Marjorie, australisk opera- och konsertsångerska, sopran (f. 1909 17/2), framför allt i USA synnerligen uppburen spec. som Wagnerartist. 558