LEEDS L., som stud, för von Laban m. fl., var 1927 —33 tills, m. Jooss ledare för balettstudion i Essen och solodansör i operabaletten där, 1933 lärare vid Ida Rubinsteins balett, 1934—40 vid Jooss’ balettskola i England. Ledde somrarna 1950 o. 51 en dansped. kurs i Sverige. K. R-n Leeds [li:dz], engelsk stad i grevskapet Yorkshire (omkr. 503 500 inv. 1948). Dess berömmelse som musikcentrum grundar sig på de sedan 1858 periodiskt förekommande musikfesterna. Stadens främsta musikinst. äro Leeds Phil-harm. Society, gr. 1871, som stått under ledning av bl. a. C. Stanford (1897—1908) och E. Bair-stow (från 1938), The Yorkshire Symphony Orch., som 1918—20 leddes av H. Harty, samt Leeds Choral Union, gr. 1896. Bland musik-föranstaltande sammanslutningar märkas Horn-sea Music Club och Knareborough Concert Society. Musikvetenskapen har lärostol vid univ. (gr. 1904), och större musiksaml. finnas i univ.-bibl. (The Brotherton Library) samt i stadens folkbibi. Festspelen, som inleddes under W. S. Ben-nett 1858, återkomma sedan 1874 vart 3. år och ha vunnit erkännande för hög standard såväl i programval (många noviteter) som betr, utförande. Bland viktigare ledare må framhållas M. Costa (1874—77), A. Sullivan (1880—98), C. Stanford (1901—10), H. Allen (1913—28), A. Coates (1922—25) samt T. Beecham och M. Sar-gent (1931—37). — Litt.: Om festspelen skrevo J. Bennett & F. R. Spark (1892). G. P. Lee Hsien Ming -VTjerepnin. Leendets land, ty. Das Land des Lä-chelns, operett i 3 akter. Musik av F. Lehår till text av V. Léon. Uppförd ffg: Berlin 1929; Khmn 1930; Hfors 1931; Sthlm 1932; Oslo 1934. — Huvudroller: Prins Sou Chong (tenor), Lisa (sopran), Mi Chong (sopran). Lefébure [lafeby/r], Yvonne, fransk pianist (f. 1904 20/6), har stud, vid MK i Paris för Cortot, tills, m. vilken hon även uppträtt. L. har vunnit stora framgångar i såväl Europa som USA; lärare vid École Normale de Musique i Paris 1930 —39. G. M. Lefébvre, Constance Caroline, ->Faure. Lefebvre [lafä/vr], Jacques, eg. Jacob (us) Faber Stapule'nsis, fransk matematiker och musikteoretiker (f. omkr. 1450 i Etaples, d. 1536, 37 el. 47), anställd i konungens av Navarra tjänst. L. skrev bl. a. Elementa musicalia... (1496; ex. i LUB; 1551 och 1552 med tit. De musica quatuor libris demonstrata; ex. från 1552 i UUB). Le Feuillet (Lefeuillet el. endast Feuil-let) [laföje'], Raoul Auger, fransk balettmästare från 1600-talet. Elev till Beauchamps och en av de tidigaste medl. av Acad. Royale de Danse, var L. den förste sedan 1400-t. som försökte konstruera en särsk. notskrift för danskonsten, framlagd i Chorégraphie, ou Vart de décrire la danse par caractères, figures et signes (1699; 181728; eng. uppl. 1706). — L. hade för utformningen av sitt system en medhjälpare i André L o r i n, dansakademiens ledare. K. R-n Leffler, Karl Peter Martin, folkmusikforskare (1863—1922), museiman, upptecknade folkmelodier samt föranstaltade spelmanstävlingar och -stämmor i Uppland och Norrland. Skrifter: Om nyckelharpospelet på Skansen (1899), Folkmusik från norra Södermanland ... (2 d., 1899—1900), Öster-Färnebo, folkliv och melodier (i Svenska landsmålen 18:7, 1910), tidskr.-art. m. m. Av efterlämnat material till Folkmusiken i Norrland har För en. för norrländsk hembygdsforskning utg. Ångermanland, h. 2—4, och Bjärtrå, h. 5. — Litt.: T. Bucht, K. P. L. (i Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1923). O. A. Le Flem el. Leflem [lafla'n], Paul, fransk tonsättare (f. 1881 10/3), från 1913 lärare i kontrapunkt vid Schola Canto-rum i Paris, där han utbildats, samt från 1924 kormästare vid Opéra-Comique. L. som även stud, vid Sorbonne, har anknutit till sin lärare dTndys tonspråk men även till Debussy. Utpräglad regionalist har han dock främst inspirerats av sin bretonska hembygds folkmusik. — L. har varit dirig. för den ansedda kören Les Chanteurs de S:t Gervais i Paris och verkat som musikkritiker. Verk: Operorna Aucassin et Nicolette (1908; Paris 1923) och Le rossignol de Saint-Malo (Paris 1942); en symf. (1907), Triptyque, La voix du large, Fantaisie med pianosolo o. a. ork.-verk; en pianokvintett, en violinsonat, kör- och solosånger, pianostycken m. m. Litt.: P. Landormy, La musique francaise après Debussy (1943); G. Samazeuilh, Musiciens de mon temps ... (1947). K. R-n Legat [laga'], N i-kolaj, rysk dansör (1869—1937), internationellt ryktbar främst som danspedagog. Sedan han 1888 genomgått kejs. balettskolan i Petersburg, hävdade sig L. flera år som 567 568