LEMMING 1903 14/3), amanuens vid MA:s bibi, sedan 1936. L., som stud, musikhistoria för Jeanson, harmonilära för Ä. Uddén samt kontrapunkt och instrumentation för Hilding Rosenberg, var 1948—49 bitr, musikkritiker i Morgontidningen, 1947—49 radiokrönikör i Musikvärlden samt blev 1949 bitr, musikkritiker i Dagens Nyheter. Bild-red. och medarb. i detta lexikon under sign. Ä. L-y. H.M-g Lem, Peder Mandrup, dansk violinist (1758—1828). L. visade redan som helt ung stor skicklighet, stud, och uppträdde utomlands 1778—83 och nådde efter hemkomsten en framskjuten ställning inom musiklivet som en av Danmarks få betydande violinvirtuoser på sin tid. Sch. Le'macher, Heinrich, tysk tonsättare och musikskriftställare (f. 1891 28/8), dr phil. 1916, son till organisten C1 e-mens L. (1861—1926). I egenskap av musikpedagog har L. betecknats som skolbildande. L. var bl. a. elev vid MK i Köln och ledde 1921—25 det av honom där gr. Gesellschaft für neue Musik; lektor vid univ., lärare (sedan 1928 prof.) vid MH och ledare för Seminar der rheinischen Musikschule. Bland hans talrika komp., delvis »Gebrauchsmusik», märkas ork.-verk, mässor, kör-, kammar-, orgel- och pianomusik, sånger m. m. — Utg. tills, m. K. G. Fel-lerer Handbuch der katholischen Kirchenmusik (1949). — Litt.: K. Laux, Musik und Musiker der Gegenwart, 1 (1949; m. verkfört.). Å. B. Le Mai(s)tre [la mä/tr], Mattheus, nederländsk tonsättare (d. 1577), hovkapellmästare i Dresden 1554—67, en av de sista företrädarna för den gamla can-tus firmus-tekniken. Verk: Catechesis numeris inclusa et ad pue-rorum captum accomodata tribus vocibus com-posita (1563), Officia de nativitate et ascensione (5-st.; 1574), magnificat, motetter, andliga och världsliga ty. och lat. sånger (4—5-st.; 1566—77) m. m. — Nytr. av 2 körer i Chorwerk 30, utg. av H. Osthoff. — Litt.: O. Kade, M. le M. (1862; med nytr. av andliga o. världsliga sånger). I. S. Lemba, Artur, estnisk tonsättare och musikpedagog (f. 1885 24/9), en av landets ledande; blev 1920 lärare i piano vid MK i Tallinn. Utbildad vid MK i Petersburg för bl. a. Gla-zunov och Rimskij-Korsakov i komp., var L. pianolärare vid MK där till 1920. Vid sidan av sin ped. gärning har han konserterat i Finland, Sverige, Ungern etc. L:s komp., av episk-lyrisk hållning och influerade av rysk sen 585 romantik, omfatta bl. a. 3 operor, 2 symf., 2 pianokons., kammarmusik, kantater och pianostycken. L:s bror, pianisten The o d o r L. (f. 1876 io/io), genomgick MK i Petersburg och stud, senare för Leschetizky i Wien. Han har turnerat i Europa, bl. a. tills, m. J. Kubelik. Efter ped. verksamhet i Tallinn 1922—44 är L. verksam i Tyskland. E. T. Lembcke, Gustav Adolph Peter, dansk musiker (1844—99), operarepetitör och från 1888 sångmästare vid Det kgl. teater i Khmn. L. stud, piano för J. Jetteis och N. W. Gade och blev en erkänd ackompanjatör och kammarmusikspelare; stud. komp, i Leipzig och Italien. Som violinist tillhörde han Det kgl. kapel i Khmn. Skrev körverk och sånger, bl. a. Absalon bygged borg. Er-l Le'mlin, Laurentius, tysk tonsättare (f. under senare hälften av 1400-t.), från 1513 verksam i Heidelberg. Han var lärare till bl. a. K. Othmayr och G. Fors-ter, vilken sistn. utgav sånger av L. (1540; en sång i nytr. i PÄPTM 29). Le'mmens, Nicolas Jacques, belgisk organist och tonsättare (1823—81), den belgiska orgelskolans ledande namn under 1800-t., gr. av Institut L. i Mecheln 1879. — LMA 1870. Elev av MK i Bryssel, där han 1849 blev prof, i orgel, och av Hesse i Breslau, fick L. både som lärare och tonsättare för lång tid framåt en dominerande ställning inom katolsk orgelmusik (C. Franck, A. Guilmant). I sina verk visar han sig som en romantiskt inspirerad neoklassiker. Hans École d’orgue blev grundläggande för senare belg. och fr. organister. Utom ett 60-tal orgelkomp, skrev L. 2 symf., körverk, pianostycken m. m. samt Du chant grégorien ... (1886). — G. 1857 m. den engelska sångerskan Helen Sherring t o n, från 1891 sånglärare vid Royal Acad. of Music i London. G. P. Lemming, Frederik Carl, dansk musiker (1762—1846), vistades mest på resor utomlands, där han främst blev berömd som gitarrvirtuos. — LMA 1832. L., som även var en habil violinist, var en tid kapellm. i Rio de Janeiro; 1833—35 altviolinist i K. hovkapellet i Sthlm. Kgl. kammermusikus i Khmn 1818. L. skrev komp, för violin (bl. a. Études fantastiques) och gitarr. Er-l 586