LENNING violinisten J. Léner, som med sig associerade violinisten Joseph Smilovits, altviolinisten Sandor Roth och violoncellis-ten Imre Hartman (f. 189 5 20 /8). Kvartetten, vars medl. alla tillhörde operaorkestern i Budapest, deb. där 1919, varefter följde framträdanden i Wien och Paris samt turnéer i Europa (Sverige 1935 och 36) och Amerika till 1942, då kvartetten upplöstes. Följ, år samlade Léner en ny ensemble, The Lener String Q u a r t et, som han ledde till sin död. Grundaren, den ungerske violinisten J e n ö Léner (1894—1948), elev av Hubay, blev vid 11 års ålder 1. violinist i Budapests filh. ork.; senare konsertm. i operaork. där. Utg. The technique of string quartet playlng (1935). H. M-g Leng, A1 f o n s o, chilensk tonsättare (f. 1884 11/2), eg. tandläkare, stud, vid MK i Santiago. Som hans främsta verk räknas Fantasia för piano och ork. (1936). L. har dessutom bl. a. skrivit pianostycken och sånger. G.M. Le'ningrad, kallat S:t Petersburg 1703 —1914 och Petrograd 1914—24, Rysslands huvudstad 1709—1918 och Sovjetunionens andra stad (3 191304 inv. 1939), sedan M. Glinkas tid ett betydande centrum för den ryska musikkulturen. Är 1840 gr. i Petersburg »Symf. sällskapet», som 1859 på A. Rubinsteins initiativ omvandlades till »Ryska musiksällskapet» och 1873 blev »Kejs. ryska musiksällskapet». Dess syfte var spridande av musikalisk kultur och bildning samt främjande av den nationella ry. musiken. Rysslands första musikkons. gr. under musik-sällskapets patronat i Petersburg 1862 med Ru-binstein som dir., följd av bl. a. K. Davydov 1876—86, A. Glazunov 1905—12 och M. Stein-berg 1934—38. Tack vare B. Asafjevs insatser blev L. även ett betydelsefullt centrum för den sovjetry. musikforskningen. »L:s statl. akademiska teater för opera och balett» (Kirov-tea-tern) härrör från 1865. Den 1918 gr. »Lilla akademiska teatern» blev under S. Samosuds och B. Chajkins ledning »Sovjet-operans laboratorium» med uruppf. av samtida ry. operor och baletter. »L:s symfoniork.» (113 musiker) står under ledning av E. Mravinskij, »L:s akademiska kör» (156 sångare) ledes av G. Dmitrev-skij. Bland stadens kammarmusikföreningar märkes Glazunovkvartetten, gr. 1919, en av Sovjetunionens främsta stråkkvartetter. MK bär Rimskij-Korsakovs namn och har 7 klasser: 1) piano och orgel, 2) orkesterinstr., 3) sång, 4) dirigering, 5) teori, musikhistoria och komp., 6) operaregi, 7) koreografi. Dessutom omfattar det en korrespondensundervisnings-avd. för piano, stränginstr., blåsinstr., slaginstr., musikteori och musikhistoria. Undervisnings- Tiana Lemnitz. Torsten Lennartsson. tiden är 5 år. Till MK (MH) är ansluten en musikmellanskola (gr. 1919) med 6 avd. (piano, stränginstr., blås- och slaginstr., sång, kördiri-gering och teori); undervisningstid 4 år. Är 1947 instiftades i L. »M. P. Musorgskij-musikmellanskolan» (undervisningstid: 4 år; 5 avd.: piano, stränginstr., blås- och slaginstr., folkinstr. och sång). Sedan 1945 består »Körskolan vid L:s statl. akademiska kör». Den utbildar körsångare och -dirigenter (endast pojkar; undervisningstid: 10 år). »L:s koreografiska skola» existerar sedan 1738 och utbildar balettpersonal. Skolan har flera avd. för nationell dans. Barn i åldern 9—10 år vinna inträde, och undervisningstiden är 9 år. M. S. Lennartsson, Torsten Vilhelm, operasångare, tenor, och sångpedagog (1881 —1933), uppskattad i såväl lyriska som komiska opera- och operettpartier och framför allt som sångpedagog. L. stud, från 1903 för O. Lejdström och G. Bratt. Han var engagerad vid K. teatern i Sthlm 1908—24 och lärare i solosång vid MK från 1924 (ord. 1931). — G. 1909 m. sångerskan, sopran, Eva Elisabet Nilsson (f. 1881 21/n). L:s son, skådespelaren och vissångaren, tenor, Lars L. (f. 1913 21/s), är känd som en spelglad och habil operettartist. H. M-g Lenning, Carl Petter, finländsk organist och musiklärare av svensk härkomst (trol. 1711—88), blev 1747 musik-dir. vid Åbo akad. En tid medlem av hovkapellet i Sthlm blev L. därefter domkyrkoprg. i Strängnäs och tillträdde 1741 motsv. befattning i Åbo. L. var en framstående instrumentmakare och orgelreparatör (ett av honom tillverkat klaver bevaras i Nationalmuseum i Hfors); även förf, och tonsättare. Hans komp, förstördes trol. vid Äbo brand 1827. L:s son, Johan Petter L. (1743—91), en tid org. och militärmusiker i Viborg, blev 1789 musikdir. vid Äbo akad. Litt.: W. Lagus, Musikaliska sällskapet i Åbo 1790—1890 (1890); O. Andersson, Musikaliska sällskapet i Äbo 1790—1808 (1940). J.R-s 589 590