LIL1US Bernhard Lilja. Ingeborg Liljeblad. Skrifter och utgåvor: Lieder und Sprüche aus der letzten Zeit des Minnesangs (1854; tills, m. W. Stade), Die historischen Volkslieder der Deutschen vom 13.—16. Jahrh. (4 bd, 1865—69), Liturgisch-musikalische Geschichte der evang. Gottesdienste von 1523—1700 (1893), Die hora-zischen Metren in deutschen Kompositionen des 16. Jahrh:s (i VJ 1887 o. 1893), Die Chor-gesänge des lateinisch-deutschen Schuldramas im 16. Jahrh. (i VJ 1890), Die Vesper-Gottes-dienste in der evangelischen Kirche (i VJ 1894), Chorordnung für die Sonn- und Fest-tage des evang. Kirchenjahres (1900) m. fl. Litt.: Frohe Jugendtage (1902; självbiogr.); A. Bettelheim, Leben und Wirken des R. von L. (1917). S.W. Li'lius, Margit, finländsk dansös och koreograf (f. 1901). Elev av Cecchetti, var L. premiärdansös vid Finska operan i Hfors; nu ledare av egen balettskola i Seattle, USA. R.afH. Lilja, Josef Bernhard, tonsättare (f. 1895 2/i), framstående musikpedagog, sedan 1928 (1950 ord.) lärare i musik- och gehörslära vid MK i Sthlm, där L. 1931— 38 även undervisade i piano. — LMA 1949. L. stud. 1915—19 för Fryklöf, Ellberg m. fl. vid MK i Sthlm (organistex. 1917) och utomlands. Han var lärare vid Karl Wohlfarts musikskola 1918—27, Richard Anderssons musikskola 1933—43 samt Operaskolan i Sthlm 1936— 38 och 1939—43. L. har skrivit personligt färgad, inspirerad och utsökt lyrisk musik ss. scenmusik till En kärleksfest i Neapel (Sthlm 1922; balettsvit därur för ork., 1926), uvertyren Spel-mansvisa och polonäsen Riddarspel för ork. (1931 resp. 36), En liten serenad för stråkork. (1933), stråkkvartett A-dur (1944), körer a cap., piano- och orgelmusik, sånger (även med ork.), körarr. av folkvisor m. fl. Å. B. Lilja, Sven Ernst Emanuel, musiker (1887—1950), blev 1921 musiklärare vid Sthlms folkskolor och 1927 kantor i Sofia kyrka. 623 L., som avlade musiklärarex. 1916 vid MK i Sthlm, gjorde sig känd som kördirigent, bl. a. vid Sthlms sångarförbund, och populär allsångsledare på Skansen, Sthlm, i landsorten, Danmark, Finland och Norge. Utg. De bästa allsångerna i urval (1938). H. M-g Liljeblad, Ingeborg, finländsk operasångerska, sopran (1887—1942), efter olika operaengagemang lärare vid MK i Hfors från 1927. — G. 1928 m. musikern Leo Funtek. G. D. Liljefors, Ingemar Kristian, tonsättare och pianist (f. 1906 13/i2), son till R. L. och lärare i piano vid MH i Sthlm sedan 1938, i musik- och gehörslära sedan 1943. — Bild sp. 626. L. stud, vid MK i Sthlm från 1923 (org.-ex. 1933) och i München 1928—29; deb. i Sthlm 1929 och har därefter konserterat även i utlandet. Han var initiativtagare till Fylkingen i Sthlm 1933 och dess ordf, till 1946; blev 1941 bitr, musikkritiker i Stockholmstidningen och 1947 ordf, i Fören. Svenska tonsättare. — L. har i det stora hela utvecklat en redan i de första verken markant rytmik med anknytning till sv. folkmusik — Rapsodi för piano och ork. op. 5 (1936), Lyrisk svit för ork. op. 18, operan Hyrkusken (A. Blanche; 1951) — men har även gått fram efter en moderat modernistisk linje — pianokons. op. 11 (1940), symf. op. 15 (1943), Concertino för piano och ork. op. 22 (1949). F. ö. har han skrivit pianotrio op. 12 (1940) o. a. kammarmusik, sånger m. m. samt Harmonilärans grunder med ackordanalys enligt funk-tionsteorien (1937) och Harmonisk analys enligt funktionsteorien (1951). — G. 1932—46 m. röstpedagogen Margita W a 1 i n (f. 1904 31A2). Å.B. Liljefors, R u b e n Mattias, tonsättare och dirigent (1871—1936), far till I. L., verksam 1912—31 i Gävle som dirigent för Gävleborgs läns orkesterfören. och för musiksällskapet Concordia samt som musiklärare vid högre allm. lärov. Hans kompositioner uppvisa en lyriskt präglad nordisk romantik, ofta med inslag av folkton. — Bild sp. 626. Efter fil. kand.-ex. i Uppsala 1895 och musikutbildning för Hedenblad stud. L. komposition för Jadassohn vid MK i Leipzig och senare dirigering för Kutzschbach i Dresden; sin utbildning fullföljde han 1909—11 för Draeseke och Reger. Åren 1902—11 var han ledare för Göta Par Bricoles sångkör i Gbg och kormästare vid Filharm, sällskapet där, 1903—09 dessutom dirigent för Göteborgs studentkårs sångkör. — Som tonsättare framstår L. som en uttrycksfull melodiker med utpräglat sinne för fina klangverkningar och effektfull instrumen- 624