Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lilius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tation. Han uppbar Statens tonsättarstip. 1898
—1901. — LMA 1908. Litt. et art. 1927.
Verk: Musik till E. Högmans skådespel Frithiof
och Ingeborg (1908), en symf. Ess-dur (1906),
konsertuvertyr (1908), sviten Sommar, en
pianokonsert f-moll (1899) m. fl. ork.-verk;
körverk, däribl. Blomsterfursten (1907) och
Bohuslän (1908), deklamatoriet En spelmans
jordafärd, sånger, däribl. flera med ork. ss. Vi ses
igen (Rydberg), De tysta sångerna (Karlfeldt)
och Jungfru Maria (dens.), manskörer samt
pianostycken. — Utg. Upländsk folkmusik
(1929). G.P.
Liljequist, Signe Maria, finländsk
sångerska (f. 1876 23/6), har under åren
1910—30 konserterat i. hemlandet,
Skandinavien, Tyskland och Ungern; hon har
dessutom verkat som sångpedagog. — G.
1929 m. pianisten Kosti Vehanen. G. D.
Lilla helgonet, fr. Mam’zelle Nitouche,
komedioperett i 3 akter. Musik av F.
Hervé till text av H. Meilhac och A.
Millaud. Uppförd ffg.: Paris 1883; Sthlm
s. å.; Khmn 1884; Åbo och Hfors s. å.;
Oslo 1888. — Huvudroller: Denise de
Flavigny (sopran), Fernand de
Champla-treux (tenor), Celestin (tenor el. baryton).
Lilla kammarorkestern, en 1943 på
initiativ av I. Bengtsson, C. Genetay och S.
Karpe i Sthlm gr. instrumentalensemble
om 12 stråkinstr. och cembalo, vartill
komma blåsare efter behov.
L. såg sin huvuduppgift i uppförandet av
såväl moderna kammarork.-verk som äldre
(främst senbarocka) ork.- och
kammarmusikkomp. Under sin mest aktiva period 1943—48
framträdde ork. med egna årl. kons, i Sthlm,
turnerade i landsorten samt medv. i radio och
vid många kyrkokons. Delar av ensemblen
gästade 1945 Oslo, och ork. i sin helhet besökte
1946 Khmn. L. är från sistn. år intimt knuten
till Fylkingen. I. B-n
Lilla Lustig, folkdans i 3/4-takt,
upptecknad vid slutet av 1800-t. i Skåne, där
den haft en begränsad utbredning.
De dansande äro uppställda på två led med
karlar i ena och kvinnor i det andra. Det
yttersta paret går bakom resp, led förbi de
stillastående och valsar sedan mellan leden till sin
plats, nästa par upprepar detta och ställer sig
bortom det föregående osv. M. R-g
Lilla parnassen i Gbg är ett slutet
sällskap av för konst och musik intresserade
personer (1950 ca 200) och bildades 1935
på initiativ av konstnären Spiros Xenos.
Enl. stadgarna av år 1941 är sällskapets
huvuduppgift att »genom regelbundet återkom-
Ingemar Liljefors.
Ruben Liljefors.
mande samkväm ... sammanföra amatörer,
professionella och andra för konsten intresserade».
Kammarmusik och romanssång ha särsk.
omhuldats vid minst 5 mus. samkväm per
arbetsår; nuv. ordf, ingenjör C. R. Blomstedt,
musikchef violoncellisten Robert Vogl och dirigent
kapellm. Matti Rubinstein. A. A.
Den lille Havfrue, balett i 3 akter av
J. Lehmann och H. Beck, musik av F.
Henriques. Uppförd ffg.: Khmn 1909.
Baletten, som bygger på H. C. Andersens
saga med samma namn och även blev den
direkta inspirationen till den populära skulpturen
vid Langelinie i Khmn, återupptogs 1936 med
ny koreografi i 8 bilder av H. Lander; dock
bevarades Becks glansnummer, Livsglaedens
dans. Sv. Kr.-J.
Lilliehöök, Margareta, ->Libell, Mita.
Lillström, L. P., ->Olin, Elisabeth.
Limma, grek., tonsteg i den
pytagoreiska skalan (->Skala) med
intervallvärdet 256/243.
Limon, José Arcadio, mexikansk
dansör, koreograf och danspedagog (f. 1908),
verksam i USA och en av landets
främsta dansartister.
L. tillhörde 1930—40 Doris Humphreys och C.
Weidmans ensemble, där han var en av de
yppersta solisterna och även gjorde markanta
insatser som koreograf, bl. a. med Danza de la
muerto (1937) och War lyrics (1940). Samtidigt
komp, han danserna till operetter ss. J. Kerns
Roberta (1935) o. a.; bildade 1945 en egen,
mindre trupp, för vilken han i en mera abstrakt
stil än förut komp. bl. a. Chaconne (till J. S.
Bachs musik) och Concerto grosso (till musik
av Vivaldi). — Litt.: Margaret Lloyd, The
Bor-zoi book of modern dance (1949). K. R-n
Lincke, Andreas Frederik, dansk
musiker (1819—74), urspr. militärmusiker,
en tid 1. violinist i H. C. Lumbyes ork.,
kapellm. vid Hofteateret i Khmn 1855—
56 och ett par kortare perioder kapellm.
i Gbg och Sthlm. — Litt. et art. 1862.
625
626
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0333.html