LIN DE M AN, L. M. förklaringar. Överhuvud taget återgivas mel. i ms. odogmatiskt och utan egna tillsatser, vilket ger dessa större vetensk. värde än de tr. utgåvorna, där mel. harmoniserats och taktinde-lats och de »svävande» tonerna uteslutits. Men också i denna utformning sökte L. bevara melodins karaktär och ge musikerna vägledning vid behandlingen av motiven. Dessa ha även givit rikt stoff åt Grieg, Svendsen o. a. Även i sina senare utgåvor av folkmel. gav L. prov på skonsam och vacker behandling av materialet, t. ex. i den betagande körbearb. av Draumkvaedet (1885). Lindemans kyrkomusik. Då L. 1848 planlade sin första insamlingsresa, motiverade han denna med att han ville stud, »den i fjälltrakterna förefintliga folkpsalmsången» för att med denna som grundval reformera norsk psalmsång i sin helhet. Den rika kollektion av religiös folkvisa, som han hopbragt, begagnade han emellertid icke till kyrkligt bruk, då han i stället kom att föredraga mel., som kunde sjungas sammanhängande och rytmiskt, med harmoniseringen anpassad efter detta. Tidigt känd som en betydande koralkompositör, främst genom Kirken, den er et gam-melt Hus (1840), hade han dessutom en central ställning som kyrkosångslärare vid det praktisk-teol. seminariet. Då Landstad från 1852 påtog sig att utarb. en ny psalmbok, anförtroddes naturligt nog mel. åt L. Är 1859 utkom ett prov på harmoniseringen av dessa i ett tillägg till Landstads utgåva av Luthers andliga sånger (1855). L. uppställde här vid sidan av de folkliga rytmerna i reformationstidens mel. även en »koralform» för dessa. Hans nya koraltyp bestod väsentl. i en punktering av rytmen med fjärdedelsnoten som utgångspunkt i st. f. faderns jämna rytmik. Detta resulterade i ->Salmesangstriden. L:s åsikt segrade; han fick i uppdrag att utarb. den nya koralboken. Är 1871 förelågo 2 h. mel., vilka strax togos i bruk, och 1878 utkom koralboken i sin helhet, auktoriserad redan 1877. Som tonsättare av kyrkomusik var L. mycket produktiv: 55 av hans mel. ingingo i koralboken, bland vilka en införlivats även med SvK 1939 som nr 29. Bland dessa koraler märkas Min sjael, min sjael, lov Herren, Herre Jesu Krist, Sorgen og glaeden, Påskemorgen sluk-ker sorgen, No livnär det i lundar o. a. Genom sina psalmmel., sin ped. verksamhet, sin koralbok o. a. koralutgåvor samt sina saml. av religiösa folkvisor blev L. en förnyare av norsk kyrkosång. Lindemans kompositioner. Från hemmet medförde L. en grundlig skolning i Bachs anda, och det är därför föga förvånande att bland hans tidiga verk återfinna 3 orgelfugor över B-A-C-H. Hans övriga orgelstycken, liksom pianokomp., vittna om hans stora lärdom och lysande harmoniseringskonst. De många kantaterna, av vilka endast få bevarats, visa även hans styrka som melodiker, och det är främst detta, som fört hans namn som tonsättare till våra dagar. Bland mängden av sånger märkes Millom bakkar og berg, som nästan blivit nationalsång. Sångerna ha som regel något av koralens ro och värdighet el. något av kämpavisans malmfullhet. Hans utgåvor och saml. av skol- och barnsånger, 3-och 4-st. körsånger samt särsk. bidragen till Seips visbok ha fört hans mel. till varje norskt hem. Verk: Skådespelsmusik till Wergelands Camp-bellerne (förlorad), Kantate ved Universitetets Minnefest over Karl XV (J. Moe; 1872), Kantate over Grundtvig (Björnson; 1874),Kantate ved Kirkeindvielser (»Bygdö-kantaten»; Mon-rad) för soli, kör och orgel (1898) m. fl., Fire Sange... (1854; manskör); pianostycken, däribl. Octavetude fiss-moll (1886), Vivace giocoso, Faedrelandssange ..., Scherzo, To Valser o. a.; orgelkomp. ss. 3 Fugen über B-A-C-H, Fugier-tes Präludium, Kroningsmarsch ved Kong Oscar II og Dronning Sofies Kröning i Trond-hjems Domkirke (1873; även för piano), 54 små Preludier (3 h., 1883), 26 fugerte Preludier, 36 fugerte Preludier (1881), Tre Fuger (1912). Sånger: Sange for tre Stemmer (1854), Melo-diske Sangövelser... til A. Reitans Udvalg af Sange og Riim... (3-st.; 1862), Melodier til Sangene i Laesebog for Folkeskolen og Folke-hjemmet... (3-st.; 3 h., 1864—65), Melodier til N. F. S. Grundtvigs Krönike-Riim... (2-, 3-och 4-st.; 1874), 6 Svenske Sange (3-st.), 20 Sange ... (2-st.; 2 h., 1845—50), Melodier til H. Heyerdahls Historiske Sange (2-st.; 1853), Melodier til En liden Visebog for hjemmet ved Karl Seip (2-st.; 1877; många uppl.), Melodier til Knutsens, Bentsens og Johnsons Bör-nesange (1870) m. fl. I dessa som i andra sångböcker återfinnas sånger som Millom bakkar og berg (I. Aasen), Mit fölge, Jeg vil vaerge mit land, Den norske sjömand, Når du vil på fjeldesti (alla till Björnsons texter), Et jevnt og muntert, virksomt liv (Grundtvig), Sjå soli på Anaripigg (Haugen), Ho Aastrid (Janson), Mit födeland (A. Munch), Målet hennar mor (Rei-tan), Norafjeld (Sivertsen), Dyre Vaa, Gjeter-gut (båda av Welhaven) o. a. Folkmusiksaml.: Norske Nationalmelodier samlede ved L. M. L. samt Kompositioner af Maicer-Knut (Bilaga till J. Moes Sange, Folke -viser og Stev...; 1840; 31869), Norske Fjeld-Melodier... (5 h., 1841; för piano), Valdriske Psalmötöna (7 h.) och Valdriske Viso aa Laat-ta (9 h.; i Norske Univ:s- og Skole-Annaler 2:5, 1850), Musikbilaga till M. B. Landstads Norske Folkeviser (1853), Aeldre og nyere Norske Fjeldmelodier. Samlede og bearbeidede for Pianoforte (3 bd, 1853—67; rev. uppl. 1874; med tillägg 1907), Halvhundrede Norske Fjeld-melodier... (1862; för manskör), 30 norske 647 648