- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 3. Initium - Opus /
651-652

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINDEMAN HJELLE jubilaeum (S. Skavlan; 1899), Aalesunds kirkes innvielse (1909), 100 års jubileet 1914 samt 3 Trondhjemkantater (1899, 1901, 1902) m. fl., Tre korsange (G. Jensen; 1927), psalmer o. a. körkomp.; solosånger ss. Tre sange op. 8, Rid-der sange (V. Krag; 1894), Pipa mi (S. Telnes; 1896), Julehilsen (S. Skavlan; 1903), Fjeldsaeter (1910), Nei, hvor Nidaros er vakker (1916) o. a.; orgelstycken, däribl. Fuga f-moll op. 1, Introi-tus a-moll, Kroningshymne (1906; även för piano) m. m. H. K. 14. Lindeman Hjelle, Signe Augusta, organist och tonsättare (f. 1895 2/7), dotter till 10 och 9, sedan 1918 piano- och orgellärare vid MK och samtidigt org. vid Gamlebyens kyrka i Oslo. L. stud, för fadern vid MK i Oslo (org.-ex. 1912) och för Straube och Graener i Leipzig. Hon har skrivit ork.-verken Halling och Haust på fjellet, pianostycken, orgelkomp., däribl. Passacaglia og fuge (1927), Påskemorgen (1928), To stemningsbilleder op. 5 (1929), Fantasiso-nate, Fantasifuge, samt sånger med orgel ss. Fire Blix-salmar (1927) o. a. — Utg. 1935 Studier for orgel- og klaver spillere. H. K. 15. Lindeman, T r y g v e Henrik, violoncellist och musikpedagog (f. 1896 30/n), son till 10 och 9, dir. för MK i Oslo sedan 1926 (till 1930 tills, m. fadern), där han utbildats bl. a. av fadern i violoncell. L., som dessutom stud, i Rom och för A. Schuster i Oslo, deb. som dirigent 1924 och som violoncellist 1925; lärare i violoncell och musikteori vid MK i Oslo från 1917. Skrev Laerebok i taktering for kordirigenter (1939) och Laerebok i elementaer musikkteori (1943). — G. 1925 m. sin syssling pianisten Marie Louise Swensen (17) (f. 1900 2/i2), sedan 1935 pianolärare vid MK i Oslo. H. K. Linden, Emil, ->Jungstedt (-Reuter-svärd). Linder, Alf, organist (f. 190 7 28/7), en av vårt lands f. n. främsta orgelspelare, sedan 1945 ord. organist (tf. 1943) i Oscarskyrkan och lärare i orgel vid MH i Sthlm. L. stud, för O. Olsson, L. Lundberg, O. Wibergh och Ellberg vid MK i Sthlm, där han avlade organistex. 1927, musiklärarex. 1931 och kyrkosångarex. 1933, deb. i nämnda stad 1933 och var senare elev av Ramin och J. N. David vid MK i Leipzig samt av Heitmann och Grabner; blev 1940 org. i Sthlms konsertfören. L., som givit talrika 651 kons, i hem- och utlandet och även framträtt som solist med ork., framförde i Oscarskyrkan, Sthlm, 1944 ffg. i Sverige J. S. Bachs samtliga orgelverk. H. M-g Lindfors, Per Hugo Edmond, radioman (f. 1908 1/8), sedan 1939 intendent vid musikavd. i ab. Radiotjänst, Sthlm. L. har stud, piano för bl. a. Haquinius, harmonilära för Melchers och kontrapunkt för Ellberg vid MK i Sthlm, musikhistoria för Jean-son och Moberg samt musikteori för S. E. Svensson (fil. lic. vid Uppsala univ. 1938). Han anställdes 1933 vid ab. Radiotjänsts musikavd. i Sthlm och har främst gjort sig känd genom sina föredrag och rapsodier samt som »musikalisk frågesport»-ledare. Skrifter: En studie över Johan Agrells liv och musikaliska stil (i STM 1937), Musikens instrumentala former (1943; tills, m. C.-A. Moberg och S. E. Svensson), Musikens mästare (1946) m. m. H. M-g Lindgren, Karl Adolf, musikskriftställare (1846—1905), en av banbrytarna inom tidigare svensk musikforskning. Efter fil. kand.-ex. i Uppsala 1873 var L. från 1874 verksam som högt ansedd musikkritiker i Aftonbladet i Sthlm. Han red. på ett föredömligt sätt musikavd. i Nordisk Familjeboks 1. uppl. (1876 ff.) och gr. 1881 tills, m. F. Vult von Steyern Svensk musiktidning; dess red. till 1884. L:s skolade omdöme och omfattande bildning gav honom en särställning i sv. musikliv. Han företog självständiga undersökningar inom såväl musikhistoria (även sv.) som -teori (ss. betr, dissonansens natur, kvintförbudet etc.). Skrifter: Om Wagnerismen (1881), Svenske hofkapellmästare, 1782—1882 (1882), Aug. Södermans manuskriptsamling (i SM, 1887—88), Bellmansmusiken (i Samlaren, 1895), Musikaliska studier (1896), Ur svenska musikens hävder (i K. Valentin, Populär allmän musikhistoria, 1900) och Drei harmonische Studien (1910). S. W. Lindgren, Axel Engelbrekt, finländsk musikhandlare (1838—1919), inköpte 1878 L. Beuermanns musikhandel och -förlag, senare även K. F. Wasenius’ musikförlag. Efter L:s död övergick firman till R. E. Westerlund. A. F. Lindgren, Dora Maria, sångerska, sopran (f. 1911 7/io), känd genom framgångsrika in- och utländska turnéer både som operaartist och konsertsångerska. Efter stud, vid MK och Operaskolan i Sthlm (Julia Claussen, J. Forsell o. a.) samt för von Delwig deb. L. 1939 på K. teatern i Sthlm som Micaela i Carmen och gav 1942 sin första romansafton där. En tid engagerad vid Stora teatern i Gbg medv. hon från 1947 vid Rikstea- 652

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free