Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lindblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDEMAN HJELLE
jubilaeum (S. Skavlan; 1899), Aalesunds kirkes
innvielse (1909), 100 års jubileet 1914 samt 3
Trondhjemkantater (1899, 1901, 1902) m. fl.,
Tre korsange (G. Jensen; 1927), psalmer o. a.
körkomp.; solosånger ss. Tre sange op. 8,
Rid-der sange (V. Krag; 1894), Pipa mi (S. Telnes;
1896), Julehilsen (S. Skavlan; 1903), Fjeldsaeter
(1910), Nei, hvor Nidaros er vakker (1916) o. a.;
orgelstycken, däribl. Fuga f-moll op. 1,
Introi-tus a-moll, Kroningshymne (1906; även för
piano) m. m. H. K.
14. Lindeman Hjelle, Signe Augusta,
organist och tonsättare (f. 1895 2/7),
dotter till 10 och 9, sedan 1918 piano- och
orgellärare vid MK och samtidigt org.
vid Gamlebyens kyrka i Oslo.
L. stud, för fadern vid MK i Oslo (org.-ex.
1912) och för Straube och Graener i Leipzig.
Hon har skrivit ork.-verken Halling och Haust
på fjellet, pianostycken, orgelkomp., däribl.
Passacaglia og fuge (1927), Påskemorgen (1928),
To stemningsbilleder op. 5 (1929),
Fantasiso-nate, Fantasifuge, samt sånger med orgel ss.
Fire Blix-salmar (1927) o. a. — Utg. 1935
Studier for orgel- og klaver spillere. H. K.
15. Lindeman, T r y g v e Henrik,
violoncellist och musikpedagog (f. 1896 30/n),
son till 10 och 9, dir. för MK i Oslo sedan
1926 (till 1930 tills, m. fadern), där han
utbildats bl. a. av fadern i violoncell.
L., som dessutom stud, i Rom och för A.
Schuster i Oslo, deb. som dirigent 1924 och
som violoncellist 1925; lärare i violoncell och
musikteori vid MK i Oslo från 1917. Skrev
Laerebok i taktering for kordirigenter (1939)
och Laerebok i elementaer musikkteori (1943).
— G. 1925 m. sin syssling pianisten Marie
Louise Swensen (17) (f. 1900 2/i2), sedan
1935 pianolärare vid MK i Oslo. H. K.
Linden, Emil, ->Jungstedt
(-Reuter-svärd).
Linder, Alf, organist (f. 190 7 28/7), en
av vårt lands f. n. främsta orgelspelare,
sedan 1945 ord.
organist (tf. 1943) i
Oscarskyrkan och
lärare i orgel vid MH
i Sthlm.
L. stud, för O.
Olsson, L. Lundberg, O.
Wibergh och Ellberg vid
MK i Sthlm, där han
avlade organistex. 1927,
musiklärarex. 1931 och
kyrkosångarex. 1933,
deb. i nämnda stad 1933 och var senare elev
av Ramin och J. N. David vid MK i Leipzig
samt av Heitmann och Grabner; blev 1940 org.
i Sthlms konsertfören. L., som givit talrika
651
kons, i hem- och utlandet och även framträtt
som solist med ork., framförde i
Oscarskyrkan, Sthlm, 1944 ffg. i Sverige J. S. Bachs
samtliga orgelverk. H. M-g
Lindfors, Per Hugo Edmond, radioman
(f. 1908 1/8), sedan 1939 intendent vid
musikavd. i ab. Radiotjänst, Sthlm.
L. har stud, piano för bl. a. Haquinius,
harmonilära för Melchers och kontrapunkt för
Ellberg vid MK i Sthlm, musikhistoria för
Jean-son och Moberg samt musikteori för S. E.
Svensson (fil. lic. vid Uppsala univ. 1938). Han
anställdes 1933 vid ab. Radiotjänsts musikavd.
i Sthlm och har främst gjort sig känd genom
sina föredrag och rapsodier samt som
»musikalisk frågesport»-ledare.
Skrifter: En studie över Johan Agrells liv och
musikaliska stil (i STM 1937), Musikens
instrumentala former (1943; tills, m. C.-A. Moberg och
S. E. Svensson), Musikens mästare (1946) m. m.
H. M-g
Lindgren, Karl Adolf,
musikskriftställare (1846—1905), en av banbrytarna
inom tidigare svensk musikforskning.
Efter fil. kand.-ex. i Uppsala 1873 var L. från
1874 verksam som högt ansedd musikkritiker i
Aftonbladet i Sthlm. Han red. på ett
föredömligt sätt musikavd. i Nordisk Familjeboks 1.
uppl. (1876 ff.) och gr. 1881 tills, m. F. Vult von
Steyern Svensk musiktidning; dess red. till
1884. L:s skolade omdöme och omfattande
bildning gav honom en särställning i sv. musikliv.
Han företog självständiga undersökningar
inom såväl musikhistoria (även sv.) som -teori
(ss. betr, dissonansens natur, kvintförbudet
etc.).
Skrifter: Om Wagnerismen (1881), Svenske
hofkapellmästare, 1782—1882 (1882), Aug.
Södermans manuskriptsamling (i SM, 1887—88),
Bellmansmusiken (i Samlaren, 1895),
Musikaliska studier (1896), Ur svenska musikens
hävder (i K. Valentin, Populär allmän
musikhistoria, 1900) och Drei harmonische Studien
(1910). S. W.
Lindgren, Axel Engelbrekt, finländsk
musikhandlare (1838—1919), inköpte 1878
L. Beuermanns musikhandel och -förlag,
senare även K. F. Wasenius’ musikförlag.
Efter L:s död övergick firman till R. E.
Westerlund. A. F.
Lindgren, Dora Maria, sångerska,
sopran (f. 1911 7/io), känd genom
framgångsrika in- och utländska turnéer både
som operaartist och konsertsångerska.
Efter stud, vid MK och Operaskolan i Sthlm
(Julia Claussen, J. Forsell o. a.) samt för von
Delwig deb. L. 1939 på K. teatern i Sthlm som
Micaela i Carmen och gav 1942 sin första
romansafton där. En tid engagerad vid Stora
teatern i Gbg medv. hon från 1947 vid Rikstea-
652
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0346.html