LINDQVIST, HUGO terns operaturnéer och dessutom som solist vid oratorieframföranden i landet. L. har från 1946 gasterat i utlandet, bl. a. turné med en ensemble från Covent Garden 1950. Hon har uppburit Christine Nilssons stip. H. M-g Lindgren, Leonard Ferdinand Valfrid, musikpedagog och dirigent (f. 1899 30/i), sedan 1934 dir. för och lärare vid Malmö MK. Efter militärmusikdir.-ex. 1922 vid MK i Sthlm samt stud, för P. Möller i Khmn (violin) och Schnéevoigt (dirig.) anställdes L. som valthornist vid Konserthusstiftelsens ork. i Malmö, där han även varit 2. dirigent; efter dirigentdebut 1940 även kapellm. vid Malmö stadsteater. G. P. Lindgren, Gunnel Astrid Elisabeth, dansös (f. 1921 28/0), engagerad 1942 vid K. teatern i Sthlm; premiärdansös 1949. L., som utbildats vid K. teaterns balettskola, har framträtt bl. a. i Kärleksprovet, Petrusjka, Gala performance, Giselle, Oscarsbalen, Abraxas o. a. — G. 1947 m. dirigenten och pianisten Sixten Ehrling. K. R-n Lindh, Hilda, ->Lund, Sigurd. Lindhe, Carl Vilhelm, violoncellist (1876—1946), lärare (prof. 1932) vid MK i Sthlm 1912—41. — LMA 1919. Litt. et art. 1923. L. stud, vid MK i Sthlm, för F. Neruda och vid MK i Bryssel. Han var 1899—1933 solovio-loncellist i K. hovkapellet (Sthlm), medl. av bl. a. Aulinska kvartetten, Ruthström- och Kjellströmkvartetterna samt framträdde so-listiskt. H. M-g Lindhjem, Anna Katrine, norsk organist, musikskriftställare och -pedagog (f. 1875 7/n), har i skrift särsk. behandlat no. instrumenthistoria. Skrifter: Skole for begyndere i orgel- eller pianospil (1909), Norges orgier og organister til og med 1914 (1916), Norske pianofabrikanter (1921), Norges statskirkers instrumenter og organister fra 1914—1924 (1926), Kvinnelige komponister og musikkskoleutgivere i Skandinavien (1931). H. K. Lindholm, Erik, violinbyggare (f. 1874 22/io), utbildad i Tyskland (bl. a. Mark-neukirchen) och sedan 1907 verksam i Sthlm. Hans violiner äro synnerligen välgjorda och av hög kvalité; även ansedd reparatör och konservator. L:s son, Bengt L. (f. 1917 14/5), har även — för fadern och i USA — utbildat sig till violinbyggare, f. n. anställd i faderns verkstad. Lindholm, Karin Elisabet, konsertsångerska, mezzosopran, och sångpedagog 653 Dora Lindgren. Carl Lindhe. (1879—1948). L., som stud, för bl. a. Bachner, gav förnämliga romansaftnar även i Tyskland och medv. vid en rad orkesterkons, i Gbg 1906—30, där hon huvudsaki. var verksam. H- M~9 Lindi, A r o 1 d o, eg. Gustav Harald Lindau, svensk-amerikansk operasångare, tenor (1889—1944). Efter stud, i Italien deb. L. där och sjöng 1923 på La Scala; gästspelade bl. a. på Covent Garden i London, i Paris och på K. teatern i Sthlm 1926. Engagerad i USA bl. a. vid San Carlo Grand Opera Co. H- M-g von Lindpaintner [li'nt-], Peter Jo-seph, tysk tonsättare (1791—1856), från 1819 hovkapellm. i Stuttgart, där han vann berömmelse som driven dirigent. L. var 1812—19 teaterkapellm. i München. Mycket produktiv som tonsättare skrev han bl. a. 2 oratorier, 6 mässor o. a. kyrkliga verk, symf., kammarmusik, sånger m. m. Som operakompositör tillhörde han romantikerna i skuggan av Spohr och Marschner. Av hans 21 operor märkas främst Der Bergkönig (1825) och Der Vampyr (1828), skådespelsmusik till Goethes Faust samt festspelet Lichtenstein (1846). — Litt.: R. Hänsler, P. L. als Opernkomponist (diss. 1928). E. S-m Lindqvist, Carl Herman Emanuel, kyrkomusiker (f. 1878 3/4), domkyrkoorg. och kantor i Visby 1900—15, från 1915 domkyrkoorg. i Västerås. — Litt. et art. 1948. AssMA 1950. L. stud. 1894—97 vid MK i Sthlm, där han avlade kyrkosångar- och musiklärarex. 1900, organistex. 1906, och i utlandet; har varit musiklärare vid Högre allm. lärov. i Västerås (till 1941), 1. dirigent för Västerås stifts sångarför-bund och Västmanlands läns sångarförbund, konserterat utomlands och även framträtt som tonsättare. O. S. Lindqvist, Gustaf Hugo, kördirigent 654