LIN KO-M ALMIO L., som stud, i bl. a. Petersburg, Milano, Berlin och Wien, har med framgång sjungit Ortrud i Lohengrin, Kundry i Parsifal, Azucena i Trubaduren, Amneris i Aida; Carmen m. fl. roller; är sedan 1932 lärare vid Sibeliusakad. — G. 1916 m. pianisten Ernst L. E. B. Linko-Malmio, L i i s a Elina, finländsk operasångerska, sopran (f. 1917 28/5), anställd vid Finska operan i Hfors 1940 —43 och från 1945. L., som stud, vid Si-beliusakademin och för Britta von Vegesack i Sthlm, deb. med en konsert i Hfors 1940 och var engagerad vid operan i Bremen 1943; gästspel i Sthlm 1949 (Tosca på K. teatern) och Khmn samt kon- serter i hem- och utlandet. E. B. Linköping, residens- och stiftsstad i Östergötlands län (53 232 inv. 1950), en av Sveriges äldsta kulturorter. L. nämnes som biskopssäte redan på 1120-t. En livlig musikodling knöts tidigt till domkyrkan, vars korordning av 1272 är den äldsta i vårt land; även nämnas kantorer tidigare där än annorstädes. Sålunda medv. skolynglingar från L. vid de stora mus. föranstaltningarna i Vadstena 1489 med anledning av Katarina Ulfs-dotters translation. På 1400-t. funnos orglar i domkyrkan; dess mest kända instr. byggdes 1733 av J. Cahman. Kyrkosången av djäknarna vid gymnasiet stod tidvis mycket högt; särsk. lysande blev i detta avseende 1700-t., då medlemmar av familjen Miklin som director mu-sices ledde musiklivet i staden. Vid 1800-t:s början tillkom regementsmusiken som en viktig faktor, framför allt sedan B. Crusell år 1818 tillträtt musikdir.-posten. Under 20 år blev denne den ledande själen i en rad större framföranden, bl. a. av oratorier. Vid årh:s mitt funnos såväl ett körsällskap, kallat ömsom Musikaliska sällskapet, Harmoniska sällskapet el. Musikfören., som en sammanslutning för orkestermusik. De stodo under ledning av W. Gnosspelius, som vidareutvecklade traditionerna från Crusells dagar; bl. a. inledde han samarbete med musikfören. i Norrköping. Musikföreningen, som den nu kallades, leddes senare av K. L. Anjou (från 1864) och F. A. Frieberg (1866—73); efter den sistn:s avflyttning från staden låg den nere och upplöstes slutl. vid årh:s slut. Under 1880—90-t. spelade musiksällskapet ->I. O. T. en framträdande roll. Av nutida musikinst. må nämnas Linköpings orkesterfören., framgången ur den 1934 gr. Linköpings A. B. F.-orkester, vidare Linköpings musiksällskap (från 1918), Linköpings 659 sångarförbund (gr. 1907) och Ceciliakören (gr. 1924). Alltjämt samarbetar staden med musikorganisationer i Norrköping. G. P. Linley [li'nli], Thomas, engelsk tonsättare (1733—95), ledare av Drury Lane Theatre i London, för vilken han skrev ett antal lättare dramatiska stycken. L:s tre döttrar voro sångerskor och sonen T h o m a s L. (1756—78) framstående violinist; han komp, oratoriet The song of Moses m. m. Lfnnala (till 1906 Borgman), Eino Mauno Aleksanteri, finländsk tonsättare (f. 1896 10/8), fil. mag. 1923 och lärare i musikhistoria och -teori vid Sibeliusakad. sedan 1934. — Sibeliusstip. 1946. L., som stud, vid MK och univ. i Hfors, i Tyskland och Wien, var lärare vid Viborgs musikinst. 1921—24 och vid Hfors kyrkomusikinst. 1928—45. Hans gedigna tonsättarproduktion, som uppvisar nationalromantiska drag, omfattar bl. a. 2 symf. och Finsk rapsodi för ork., stråkkvartett, kantater och sånger. Utg. Allmän musiklära (2 d., 1938—40). E.B. L:s bror, militärmusikern Johan Leonard (Lenni) L. (1878—1947), var 1904—38 kapellm. vid olika fi. musikkårer. Under talrika utlandsresor stud, han biåsorkestrarnas sammansättning och verkade för en modernisering av militärork. i hemlandet; lärare i instrumentation vid Hfors kons. 1927—33. A. F. Linnander-Lejdström, Elin, ->Lejd-ström, C. V. Linsen, Selim Gabriel, finländsk tonsättare (1838—1914), främst känd för sina sånger. Efter stud, i bl. a. Leipzig var L. verksam i Hfors 1860—65, därefter i Borgå, som körledare, organist, militärkapellm. m. m. Bland hans sånger må nämnas En sommardag på Kangasala (Jag gungar i högsta grenen), Skördefolkets visa och Vintervisa (alla Topelius) för bl. kör el. damkör, Wanderers Nachtlied (Goethe) för manskör samt Vill du komma med mig (Weck-sell). J. R-s Linstead [lin'sted], George Frede-rick, skotsk tonsättare (f. 190 8 24/i). Utbildad bl. a. vid univ. i Sheffield, där han sedan 1947 är lektor, har L. skrivit operan Eastward in Eden, en symf. (1948) o. a. ork.-verk, körverk, kammarmusik (bl. a. 2 stråkkvartetter), pianostycken m. m. Linz, Marta, ungersk violinist och tonsättare (f. 1898 21/12), stud, för Hubay, Flesch, Kodåly m. fl., är från 1924 verksam i Berlin och har skrivit körverk med 660