Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Loewe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LONDON, P.
Association (preses 1950 F. Howes), som sedan
tillkomståret utg. publ. Proceedings... L. är
centrum för det eng. musiklivet, och landets
flesta musikfrämjande inst. äro förlagda dit;
om dessa och om musikförlag o. d. se
England.
Av bibi, med musiksaml. märkes främst
British Museum; kat. av A. Hughes-Hughes
(3 bd, 1906—09) och W. Barclay-Squire (2 bd,
1912), suppl. av W. C. Smith (1940). över det
i British Museum inrymda King’s Music
Li-brary utg. W. Barclay-Squire och Hilda
Andrews en katalog (3 bd, 1927—29). Vidare
kunna framhållas Royal Coll. of Music, som
förvarar Sacred Harmonic Society’s värdefulla
saml. (katalog av W. W. Husk, 1872, och av W.
Barclay-Squire, 1909), Royal Acad. of Music
(katalog över ms. av H. Davey), Lambeth
Pa-lace Library (C. Jenkins) med katalog av
denne och R. James (1930—32), det 1948 öppnade
Central Music Library under E. Blom m. fl.
Spec. uppgifter tjäna London County CounciVs
bibi., omfattande undervisningslitt., samt BBC
Library (I. H. Davies) med saml. av ork.-,
kör-och kammarmusik. Bland museer må nämnas
Victoria and Albert Museum (katalog över
instr av C. Engel, 1874), British Museum och
National Trust Museum med dyrbara klaver
-instrument o. a.
Som konsertlokaler tjäna, utom teatrar, Royal
Albert Hall samt Wigmore-Hall.
Jämförande art.: England.
Litt.: C. Maude, Haymarket Theatre ... (1903);
H. S. Wyndham, The annals of Covent Garden
Theatre from 1732 to 1897 (2 bd, 1906); H. C.
de Lafontaine, The King’s musick (1460—1700)
(1909); C. W. Pearce, Notes on old L. city
churches ... (1909); R. Northcott, Royal
per-formances in L. theatres ... since 1736 (1912);
G. B. Shaw, Music in L. 1890—94 (3 bd, 1932);
H. A. Scott, L. concerts from 1700 to 1750 (i
MQ 1938); R. Elkin, Queen’s Hall 1893-1941
(1944); J. B. Geale, A short history of the Royal
Albert Hall, L. (1944); T. Russel, Philharmonic
decade (1945); E. J. Dent, A theatre for
every-body. The story of the Old Vic and Sadler’s
Wells (1945; m. bibliogr.); R. Elkin, Royal
Philharmonic. The annals... (1946); dens., A short
account of the Royal Philharmonic Society
(1947); R. Nettel, The oldest surviving English
musical club (i MQ 1948; betr. Madrigal
Society of London); D. Shawe-Taylor, Covent
Garden (1948); T. Russell, The Proms (1949).
G. P.
London, Poul Max, dansk
kapellmästare och tonsättare (f. 1904 5/i2), även
känd som talangfull bearb. och arrangör.
L., som stud, för Schierbeck (komp.) och
Felumb (dirig.), har gästdirigerat bl. a. i da.
radio (1951) och lett operetturnéer runt hela
Danmark.
Verk: Operetterna Livet är ingen operett
(1950; sv. radio 51) och Damen vil gerne giftes
703
lidt (1951), baletten Paradisets have (1938);
Kö-benhavns suite (1941), Partita pastiche för
stråkork. m. m.
G. 1947 m. operettsångerskan, sopran,
Annie Jessen (f. 1918 23/i), som efter stud,
för bl. a. Ellen Beck framträtt i Khmn, i da.
radio och på turnéer; har även gjort
filminspelningar. — Roller: Titelr. i Lilla helgonet,
Adèle i Läderlappen, Josepha i Vita hästen,
Bess i Porgy och Bess m. fl. G. M.
London-symfonierna (eng. London el.
Salomon symphonies), gemensam bet. för
de 12 sista symf. (nr 93—104) av J.
Haydn, skrivna 1790-—95 för
Salomon-konserterna i London. Nr 104 D-dur går
ofta under namnet London-symfonin.
Long [lånS], Kathleen, engelsk
pianist (f. 1896 7/7), lärare vid Royal Coll.
of Music i London
1920, där hon varit
elev.
L., som även är en
känd
kammarmusikspelare och behärskar en
stor repertoar, hör till
sitt lands mest
uppmärksammade pianister,
bl. a. som
Fauré-tol-kare; har turnerat i
Europa, Canada och USA
(ffg. 1937) och gjort
grammofoninspelningar. Å. B.
Long [lån], Marguerite Marie
Charlotte, fransk pianist och pianopedagog (f.
1874 13/n). L. stud, för Marmontel m. fl.,
blev 1906 lärare vid MK i Paris och har
under konsertresor till bl. a. Sydamerika
inte minst propagerat för sitt lands av
henne i stor utsträckning uruppf. musik;
har gjort grammofoninspelningar. Tills,
m. J. Thibaud leder hon även ett eget
musikinstitut. Å-B-
Lo'nga, lat., lång, tidsvärde av fyra
hel-noter i ->mensuralnotskrift, motsv. två
brevis.
Lo'ngas, Federico, spansk pianist
och tonsättare (f. 1895 18/8), numera
verksam i USA.
L. stud, för Granados m. fl. och turnerade
vidsträckt som solist och ackompanjatör åt T.
Schipa. Han gr. en pianoskola, Academia L., i
Barcelona; var senare bosatt i Paris. Bland L:s
verk märkas en kons, för violin, piano och ork.,
pianostycken och sånger. — G. m. sångerskan,
sopran, Margarita Sal vi. H. M-g
Lo'ngo, Alessandro, italiensk
ton
704
Tryckt 5/n 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0374.html