LOTTI Verk: Operorna Tyll (Weimar 1928), Lord Spleen (Dresden 1930), Münchhausen (Dresden 1933), Rembrandt vor Gericht (Berlin 1934), Schneider Wibbel (Berlin 1939) samt filmmusik; svit för ork., serenad för kammarork., kammarmusik, sånger m. m. — Bearb. Haydns Die Welt auf dem Monde (Schwerin 1932). H.M-g Lotti, Antonio, italiensk tonsättare (omkr. 1667—1740), en av de främsta företrädarna för de äldre venetianska traditionerna; i harmoniskt hänseende betraktades hans verk dock som synnerligen moderna. Elev till Legrenzi, skrev L. framför allt betydande kyrkomusik, bl. a. den berömda och ännu ofta uppförda 4-st. Miserere med 12-st. Crucifixus. L. var från 1687 knuten till Markuskyrkan i Venedig som sångare, organist och slutl. kapellm.; vistades dock 1717—19 vid det kungl. hovet i Dresden. Under åren 1683—1719 skrev L. huvudsaki. dramatisk musik. Av hans kyrkomusik, mässor, Miserere, motetter m. m., utgavs endast Duetti, terzetti e madrigali (1705; däribl. madrigalen In una siepe ombrosa), men om värdet av hans mässor vittnar den omständigheten, att J. S. Bach egenhändigt skrev av en av dem. Till L:s elever hörde D. Alberti, B. Galuppi och trol. B. Marcello. Verk i nytr.: 8 mässor utg. av H. Müller i DDT 60. — Litt.: Charlotte Spitz, A. L. in seiner Bedeutung als Opernkomponist (diss. 1918). I. S. Loucheur [lojö/r], Raymond, fransk tonsättare (f. 1899 1/i), blev 1941 inspektör för musikundervisningen i Parisregionens skolor. L. stud, vid MK i Paris och erhöll 1928 stora Rompriset för kantaten Héraclès ä Delphes. Verk: Baletten Hop-Frog (1948); 2 symf., En famille, Défilé, Apothéose de la Seine, Pasto-rale, Nocturne, Rapsodie malgache för ork.; Psaume 39 för sång o. ork., körsånger; stråkkvartett, biåstrio o. a. kammarmusik; sånger. Louel [loä'l], Jean, belgisk tonsättare (f. 1914 3/i), har stud, vid bl. a. MK i Bryssel (Jongen), där han är lärare i harmonilära; även dir. för MK i Alost. Verk: Symf. (1941), pianokons. (1946), flöjtkons. (s. å.), Burlesque för fagott och ork. (1941) o. a. ork.-verk; kantaten L’enfant pro-digue (1939); pianostycken (3 sonatiner) och sånger m. m. Louise, opera i 4 akter. Musik av G. Charpentier till egen text. Uppförd ffg.: Paris 1900; Sthlm, Svenska teatern 1903; K. teatern 1930; Khmn 1923. — Huvudroller: Louise (sopran), Julien (tenor), Fadern (bas), Modern (mezzo-sopran). 711 Louis Ferdinand, prins av Preussen (1772—1806), brorson till Fredrik II, fann trots sin militära bana (han stupade vid Saalfeld) möjlighet att utbilda sig till skicklig pianist och gedigen tonsättare. L. tog starka intryck av Beethoven, som han personligen kände, och framstår i sina av äkta känsla genomandade komp, som en av den unga romantikens första mästare. Hans produktion, nyutg. i urval av H. Kretzschmar 1910, omfattar ett flertal solostycken för piano och olika kammarmusikaliska verk, alla dock med piano. Litt.: Elisabeth Wintzer, L. F. ... (1916); F. Lewald, Prinz L. F. (1929); E. Poseck, L. F. (-1943). S.W. Loure [lo:r], urspr. ett gammalfranskt namn på säckpipa, senare bet. för en på detta instr. ackomp. folkdans i långsamt tempo och 3/4- el. 6/4-takt med mycket stark tonvikt på första taktdelen. Apterad som sällskapsdans i högre kretsar kom 1. i stiliserad form att ingå även i den klassiska sviten, bl. a. hos J. S. Bach. K. R-n Lourié [lorie'], Arthur Vincent, rysk tonsättare (f. 1892 14/0), bosatte sig 1922 i Paris och 1941 i New York. L. stud, vid MK i Petersburg och var 1918— 21 ledare för musikavd. vid folkkommissariatet för folkuppfostran. Verk: Operabaletten »Fest under pesten» (A. Pusjkin; 1933; även ss. ork.-svit); Sinfonia dia-lectica (1931), symf. nr 2 (1941) o. a. ork.-verk; liturgisk sonat för piano, kör och ork. (1928), Concerto spirituale för piano, kör och kontra-basar (1930); De ordinatione angelorum för kör (1948); 3 stråkkvartetter o. a. kammarmusik; pianostycken o. a. — »Sergej Kussevitskij och hans epok» (ry.; 1931; eng. uppl. s. å.). M. S. Lovén, Nils Eberhard, musiker (1846 —1925), blev 1888 organist och musiklärare vid läroverket i Landskrona, vars musikliv han skildrat i d. 2 av sitt arbete Landskrona under svenska tiden (1909). — Litt. et art. 1904. L. avlade organist- och musikdir.-ex. vid MK i Sthlm (1879 resp. 82), stud, vidare vid univ. i Berlin under Spitta och Bellermann samt komp, för Kiel. Som tonsättare har han skrivit 2 uvertyrer, 3 stråkkvartetter, tillfällighets-kantater och sånger m. m. Skrifter: Luigi Cherubini ... (1883), Symfoni såsom musikalisk konstterm ... (i Bil. till Redogörelse för allm. lärov. i Lund och Landskrona ... 1891/92), Musikminnen ... (i Under Lun-dagårds kronor. Ny saml. 1921) och en kritik av P. Nodermanns och F. Wulffs koralbok (1912). G.M. Loveridge [la'vrid3], Iris, engelsk 712