LOTHAR han en utflykt till en seriösare ämneskrets. Av hans övriga verk för scenen må nämnas Der Waffenschmied (Wien 1846; Vapensmeden, Sthlm 1885) och Die Rolandsknappen (Leipzig 1849). Texten till sina operor skrev L. i regel själv. Litt.: G. A. Düringer, A. L. ... (1851); J. L. Höijer, A. L. (i Ny tidn. för musik 1855); G. R. Kruse, A. L. (1899); dens., L:s Briefe (1902; -1913); H. Wittmann, L. (1902); H. Laube, Die Operndichtungen L:s (diss. 1932). E.S-m Los Angeles [lås ä'ndsilis], Califor-niens huvudstad och USA:s 5. stad (1504 277 inv. 1940), företer f. n. en livlig musikodling, främst knuten till orkestermusiken. Stad först 1835, genomgick L. en mycket snabb utveckling. Ortens egenskap av centrum för USA:s nöjesindustri fördröjde dock dess kulturella uppblomstring. Från 1888 sökte dock impressarion L. E. Behymer (d. 1947) målmedvetet skapa förutsättningar för ett musikliv i staden, och på hans initiativ återgå de flesta musikinstitutionerna i L. Operakonsten utövas sedan 1880-t. huvudsaki. av resande sällskap. Det 1924 gr. Los Angeles Grand Opera Association samarb. med San Francisco Opera Co., vilket i sin tur rekryteras av gäster från Metropolitan. Operetten odlas av det 1938 bildade Civic Light Opera. Åren 1870—90 gjordes många försök att starta en symf.-ork., men först den 1893 gr. Women’s Symphony Orch. blev beståndande. Ork., som var USA:s första i sitt slag, leddes de 28 första åren av H. Hamilton; nu v. dirigent är Ruth Haroldson. Hamilton gr. 1897 Los Angeles Symphony Orch., som följ, år hade sin första kons, i Music Hall. Från 1906 höllos kons, i Auditorium, nuv. Philharmonic Auditorium. År 1914 efterträddes Hamilton av A. Tandler. Fem år senare erhöll L. sin förnämsta musik -inst. med den av W. A. Clark jr gr. och bekostade Los Angeles Philharm. Orch., vars dirigenter varit bl. a. W. H. Rothwell (1919—27), G. Schnéevoigt (1927—29), A. Rodzinski (1928— 33), O. Klemperer (1933—40) och A. Wallenstein (från 1943). Ork. övertogs efter Clarks död 1934 av det s. å. gr. Southern California Symphony Association; har även medv. i de från 1921 föranstaltade friluftsevenemangen i -»-Hollywood. Kammarmusiken har flitigt odlats, och bland inst. märkas Coleman Chamber Concerts i Pa-sadena (gr. 1904), Evenings on the Roof (gr. 1939) samt Los Angeles Music Guild (gr. 1945), som ger subskriptionskons. Intresset för körsång är mindre livaktigt; den 1912 av E. Lebe-gott stiftade Los Angeles Oratorio Society var under Klemperers tid Philharm. Orch:s ord. kör (nuv. ledare A. Collins). Musikundervisningen ombesörj es av bl. a. Univ. of Southern Californias musikskola, talrika coll. och det privata Los Angeles Cons. of Music and Arts. — Litt.: Art. i MA 1948. G. P. Max Lorenz. V. de Los Angeles. de Los A'ngeles (eg. Lopez), Victoria, spansk sångerska, sopran (f. 1923 1/n), har snabbt skapat sig ett namn bland våra dagars internat. vokalartister. L., som stud, vid MK i Barcelona, gav 1944 sin första konsert och deb. s. å. på Teatro Liceo där som Grevinnan i Figaros bröllop. Efter framträdanden i Spanien turnerade hon 1949 i Europa, varvid hon även konserterade i Sthlm, där hon 1950 gästspelade på K. teatern. Hon har vidare framträtt i USA och Sydamerika. R- M-g C. C. Lose [lå'so], danskt musikförlag i Khmn, gr. 1793 som musikhandel med förlag av den franske emigranten C. F. (el. E. F. J.) Haly. År 1802 inköptes musikhandeln av Carl Christian Lose (1787—1835) och drevs efter dennes död som Lose & Olsen av änkan och Peter Wilhelm Olsen (1791—1859). Olsen utträdde 1846, medan L:s son, Carl Christian L. (1821— 92), tills, m. Otto Herman Delbanco (1821—90) fortsatte den gamla firman som Lose & Delbanco. Rörelsen övertogs 1871 av Carl Ferdinand Borchorst (1847—1930) och drevs som C. C. Lo ses bog- og musikhandel; den inköptes 1879 av Wilhelm Hansen. Er-l Lo'ssius, L u c a s, tysk skolman (1508 —82), rektor i Lüneburg, utgav den liturgiskt viktiga Psalmodia, hoc est Can-tica sacra veteris ecclesiae selecta (1553; fl. uppl., med förord av P. Melanchton) med anknytning till greg. sång samt en även i Sverige använd lärobok i dialogform, Erotemata musicae practicae (1563; fl. uppl.) m. m. S. W. Losting, Ernestine, ->Rabe, C. Lothar, Louis, pseud. för ->Dupin, Paul. Lothar [lå:'tar], Mark, tysk tonsättare (f. 190 2 23/5), mest bekant genom melodi-ösa och sceniskt verkningsfulla operor; även teaterkapellm. och ackompanjatör. 709 710