LUCIA DI LAMMERMOOR Pauline Lucca. Walther Ludwig. spel i London 1863—72 befäste hon sitt rykte. Från 1872 sjöng hon på ledande amer. och eur. scener (Sverige 1886 och 87). Litt.: A. Hallén, Musikaliska kåserier (1894); Anna Mara-Jansen, Die Wiener Nachtigall P. L. (1935). G.P. Lucia di La'mmermoor [lotji'a -], opera seria i 3 akter. Musik av G. Doni-zetti till text av S. Cammarano (efter W. Scott). Uppförd ffg.: Neapel 1835; omarb. i 4 akter av A. Royer och Vaèz: Paris 1839; Sthlm (sistn. version) 1840; Khmn 1841; Oslo 1849; Hfors 1850; Gbg 1862. — Huvudroller: Lucia di Lammer-moor (sopran), Edgar (tenor), Lord Ash-ton (baryton). Lucky, S t e p å n, tjeckisk tonsättare (f. 1919 20/i), musikkritiker i Praha och utg. av musiktidskr. Rytmus. L., som stud, vid MK i Praha och vid univ. där samt senare för A. Håba, har skrivit filmmusik, ork.-verk (Mors imperator, 1949, en piano- och en violoncellkons., båda 1947, Diver-timento för 3 basuner och stråkar 1948 m. m.), kammarmusik (biåskvintett 1947), pianostycken (bl. a. studier för kvartstonspiano) och sånger m. m. G. N. B. Lucre'tia, eng. The rape of Lucretia, opera i 2 akter. Musik av B. Britten till text av R. Duncan. Uppförd ffg. Glynde-bourne 1946; Gbg 1949; Sthlm s. å.; Oslo s. å.; Khmn 1950; Hfors 1951. — Huvudroller: Lucretia (mezzosopran), Tarqui-nius (tenorbaryton), Collatinus (baryton), Bianca (alt), Berättaren (tenor), Berätterskan (sopran). Ludikar [lo'-], Pavel, tjeckisk operasångare, bas (f. 1882 3/3), deb. 1904 på tjeckiska nationaloperan i Prag och har senare tillhört bl. a. Volksoper i Wien, Staatsoper i Dresden, La Scala, Teatro Coldn i Buenos Aires och 1926—32 Metropolitan. Kreerade 1938 titelr. i Kreneks Karl V i Praha. Roller: De ledande baspartierna i ryska operor, Figaro i Figaros bröllop, Sarastro i Trollflöjten, Leporello i Don Juan, Rocco i Fidelio, kung Marke i Tristan och Isolde m. fl. G. M. Ludkewycz [lo'dkevitj], Stanislaw, ukrainsk tonsättare (f. 187 9 24/i2), dr phil. 1908 vid univ. i Wien, från 1910 i Lwow (Lemberg) som dir. för MK och musikföreningen Lissenko. Utbildad bl. a. i Wien för H. Grädener och G. Adler skrev L. ork.- (bl. a. symf. dikter och en pianokons.) och körverk, kammarmusik, pianostycken m. m. — Ur hans saml. av ukrainsk folkmusik utg. 1 500 melodier av Lwows musikvetenskapliga fören. (1900—02). O. S. Ludt, Finn, norsk tonsättare och pianist (f. 1918 16/n), deb. i Bergen 1945; musikkritiker i Morgenbladet i Oslo sedan 1946. L. har stud, vid MA i Bergen samt för bl. a. Steenberg (komp.) och I. Johnsen (piano). Verk: Baletterna Kjaeresten i skogen (1946), Oppbrudd, Den evige sangen, Spelet kann byrja och En liten komedi (alla 1948), scenmusik (Vol-pone och Harlekin og Kolumbine, båda 1949); pianosonat samt 8 sanger fra Himmelvarden (O. Aukrust) och Glimt fra barnas verden m. m. Ö. G. Ludwig [lo'-], Friedrich, tysk musikforskare (1872—1930), docent 1905 och prof. 1911 vid univ. i Strassburg, 1920 prof, och 1929 rektor vid univ. i Göttingen. L. utförde epokbildande forskningar främst inom 12- och 1300-t:s musikhistoria och kunde på grundval av ett under egna resor insamlat väldigt material och efter mönstergill källkritik ge en helt ny bild av tonkonstens utveckling under dessa århundraden. Skrifter: Studien über die Geschichte der mehrstimmigen Musik im Mittelalter (1—3, i SIMG 1902/03, 1903/04, 1905/06), Repertorium organorum... 1:1 (1910), Die geistliche nicht-liturgische und weltliche einstimmige und die mehrstimmige Musik des Mittelalters (i AdHM 1) o. a. S. W. Ludwig [lo'-], Walther, tysk operasångare, tenor (f. 1905 17/3), även känd som ypperlig oratoriesångare, bl. a. genom grammofoninspelningar. L., som från 1929 tillhört skilda tyska scener, bl. a. Städtische Oper i Berlin 1932—45, har sedan 1947 anställning vid Staatsoper i Wien. Har gästspelat vid Salzburgspelen 1948—49 samt i England 1949. — Bild sp. 715. G.P. 715 716