LUFTLÅDA Luening [lo'-], Otto, amerikansk tonsättare, dirigent och musikpedagog (f. 1900 15/e), lärare vid Columbia Univ., New York. Utbildad vid MA i München, MK och univ. i Zürich samt dessutom för Busoni framträdde L. i Europa som flöjtist, pianist och orkesterledare. Vid återkomsten till USA 1920 var han medstiftare av America Grand Opera Co. i Chicago; 1925—28 bitr, dirig. och chef vid operan i Rochester; från 1932 lärare vid skilda univ. och coll. L. har skrivit talrika ork.- och kammarmusikverk samt den prisbelönta operan Evange-line (1932; New York 1948), där han begagnat stilelement från renässans och barock. — G. m. sångerskan Ethel L. (f. 190 5 23/i2). B.W-r Luftkanaler benämnas de vanl. av bräder sammanfogade rörledningar, »väderrör», vilka från bälgverket distribuera spelluften till en orgels olika delar. Luftkista ->Luftlåda. Luftlåda, i dagligt tal v ä d e r 1 å d a, stundom vindlåda, benämnes den del i orgeln, vilken dels tjänstgör som uppställningsplats för piporna och dels innehåller de anordningar, som erfordras för att till dessa fördela den för anblåsningen behövliga, komprimerade spelluften. Oberoende av konstruktionen i övrigt finnas för detta ändamål i varje 1. s p e 1 ventil e r, som stå i förbindelse med klaviaturen, och register el. stämventiler, som öppnas och slutas med hjälp av registerandragen. I princip har varje verk (manual el. pedal) en 1., som dock ofta av praktiska skäl uppdelas, vanl. i två. Efter pipmaterialets fördelning äro de mest brukade alternativen d i s k a n t- och b a s 1 å d a el. c- och cisslåda. I det senare fallet stå C, D, E, Fiss etc. heltonsvis på den ena och Ciss, Diss, F etc. på den andra 1. L. byggas numera i ett flertal olika konstruk-tionsformer enl. såväl mekaniska som pneuma-tiska system el. i kombinationer av dessa. De flesta kunna dock hänföras till två traditionella huvudtyper, vilka bygga på en inre delning av 1. i kanceller, långsmala utrymmen, dit spelluften först släpps in, innan den får tillträde till piporna. Den ena typen av dessa kancellådor har en kancell för varje spelton, d. v. s. varje tangent i klaviaturen, och kallas därför tonkancellåda. Här gå sålunda kancellerna vinkelrätt mot de ovanpå lådan uppställda stämmorna, så att t. ex. samtl. mot tangenten C svarande pipor äro placerade ovanför samma kancell. Den andra typen, kallad registerkancellåda, har en kancell för varje 717 stämma. Kancellerna äro därför betydligt färre och anlagda parallellt med stämmornas upp-ställningsriktning, så att varje stämmas pipor stå ovanför samma kancell. Den viktigaste tonkancellådan är slejflådan, som i sin klassiska mekaniska version, som åter börjat komma till användning, har följande sammansättning: Slejflåda. Den eg. luftlådan består av en kraftig träram indelad med parallella reglar, som avskilja kancellerna. Dessa tillslutas med undantag för de långsmala ventilöppningarna på undersidan av täckbräden, vilka antingen äro pålimmade vinkelrätt mot kancellerna el. inpassade mellan skiljeväggarna. Ventilöppningarna stå i förbindelse med den undertill fastsatta luftkistan och täckas av var sin skinnbelagd s p e 1 v e n t i 1, ett trekantigt prisma av trä, som ledar i sin inre kortända och som hålles på plats av en ventilfjäder och styrstift. Med pumpettrådar av metall, vilka — ev. för lufttäthetens skull via p u m-p e t p å s a r av skinn — löpa genom kistans botten, äro de sammankopplade med den övriga spelmekaniken. Luftkistan, som ständigt hålles fylld med spelluft, har för ventil justeringar etc. framtill ett löstagbart spåntbräde. Genom täckbrädena på l:s översida äro hål borrade, så att det från varje kancell utmynnar ett hål för varje stämma på lådan. Dessa hål korrespondera med de försänkta hål på översidan av pipstockarna, vari pipornas fötter äro placerade. Pipstockarna — i regel en för varje stämma — äro tjocka trästycken, fast-skruvade vinkelrätt mot kancellerna. De vila på tunna lister, blindregister, vilka även tjäna som styrlister för registerventilerna, de s. k. s 1 e j f e r n a, som gett lådtypen dess namn. Slejfema — i princip en för varje stämma — kunna med hjälp av register mekaniken förskjutas vinkelrätt mot kancellerna. Då de ha samma borrning som pipstockarna, lämna de i 718