Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUND, G. A.
Brems. L., som. deb. i Khmn 1926, är
särsk. känd som tolkare av folkvisor från
olika länder. Hon besökte Sthlm ffg.
1933; numera bosatt i London. R- G.
Lund, Oscar Gustaf Adolf
(»Luc-ke»), operettsångare, tenor (1861—1915),
synnerligen populär genom sina med
stillsam men verkningsfull humor
genomförda rolltyper, främst i den klassiska
repertoaren.
L. engagerades 1891 vid Stora teatern i Gbg
och kom 1893 till Sthlm, där han från 1897
tillhörde A. Ranfts lyriska scener; framträdde
även i operor. — G. 1895 m. operettsångerskan,
sopran, Edla Cecilia Johnsson (1866—1940),
som tillhörde olika Sthlmsteatrar, bl. a. 1897—
1903 A. Ranfts lyriska scener. H. M-g
Lund, Inger Bang, norsk tonsättare
(f. 1876 ao/o), har undervisat vid MK i
Bergen samt i Rom, där hon även stud,
för Casella (tidigare för bl. a. J.
Halvor-sen). L. har skrivit pianostycken ss.
Trold op. 11, Mot höst op. 14, Mot vaar op.
15, nokturner m. m., romans för violin och
piano, sånger till text av T. Caspari och
Sivle (Göym meg, Mor) m. m. H-K-
Lund, Signe Skabo, norsk tonsättare
(f. 1868 15/4). L., som stud, för bl. a.
Hol-ter och P. Winge samt utomlands, har
skrivit orkester- och körverk,
pianostycken och sånger samt verkat som
musiklärare i Norge och USA. Statens
tonsät-tarstip. 1941—45. Utgav 1944 självbiogr.
Sol gjennem skyer. ö. G.
Lund, Sigurd Harald, svensk
balettmästare av dansk börd (1823—1906),
engagerad vid K. teatern i Sthlm 1856—62
och 1890—94. — Litt. et art. 1891.
Utbildad av Aug. Bournonville i Khmn blev
L. 1849 premiärdansör vid Det kgl. teaters
balett. På K. teatern utarb. han koreografin till
bl. a. Paul och Virginie (efter M. Gardel; 1858),
Kermessen i Brügge (s. å.), Vid Chinas kust
(1860) och Undine (1890). — G. 2. ggn m. H i 1 d a
Maria Lindh (1840—1911), premiärdansös vid
K. teatern 1866—68 och lärare vid dess
balettskola 1889—94. K. R-n
Lundahl, Anders Victor,
orgelbyggare (1846—1903), av vars onikr. 70
orglar — de flesta i s. Sverige — ett
20-tal ännu äro i bruk.
L. övertog efter stud, i utlandet och
orgel-byggarex. i Sthlm 1869 faderns, Jöns
Olsson L. (1821—75), orgelfabrik i Malmö,
ut
vidgade denna betydligt och flyttade den 1891
till Sthlm. Han arb. framför allt med tidens
revolutionerande orgeltekniska nyheter, vilka
han lärde känna genom upprepade studieresor
på kontinenten, och blev den förste, som i vårt
land praktiserade rörpneumatiken (Skanör
1891). B. K.
Lundahl, Otto, musiker (1867—1918),
från 1888 ledare för Frälsningsarméns
stabsmusikkår och för dess musikdep. i
Sthlm.
Urspr. militärmusiker anslöt sig L. 1886 till
Frälsningsarmén (officer 1888) och lade en solid
grund för dess musikorganisation i Sverige.
Bland hans sånger må nämnas: Se, mot
aftonen det lider, En stridsman uti hären, Vi vilja
korsets fana höja samt O, hur skönt i livets
vår. P. A.
Lundberg, Lennart Arvid, pianist
och tonsättare (1863—1931), lärare i
piano vid MK i Sthlm 1903—28 och som
pianopedagog det dåtida Sveriges främste.
— LMA 1904. Prof. 1913.
L. stud. 1881—86 för
Hilda Thegerström, C.
Nordqvist och Dentevid
MK i Sthlm, för
Cho-pineleven Mme Camille
Dubois, Paderewski m.
fl. Han konserterade
med framgång även i
Paris och London för
att senare enbart ägna
sig åt ped. verksamhet
och komposition; skrev
egenartade och färgrika
pianoverk (3 sonater,
ballader, etyder, impromptus, legender,
mariner, nocturner, polonäser, preludier m. fl.) och
sånger. — I sin undervisning förmedlade L.
bl. a. en förnämlig Chopintradition. Han
fostrade en lång rad sv. pianister, ss. Stina
Sun-dell, S. Brandel, G. de Frumerie, A. Haquinius,
U. Sundelin, O. Wibergh m. fl. — Innehade von
Beskows stipendium. Å. B.
Lundborg, Nils Gösta, organist och
tonsättare (f. 190 3 20/i), sedan 1930
organist och kantor i Gamlestadens församl.
och från 1942 musiklärare vid Vasa högre
allm. lärov. i Gbg.
L. stud, vid MK i Sthlm (1921 organist-, 1923
musiklärar- och kyrkosångarex.) och fortsatte
sin utbildning i orgel för A. Sittard i Hamburg.
Han var 1926—29 dirig. för Bellmanskören i
Sthlm och har uppträtt som solist bl. a. i Gbgs
ork.-fören. och i radio. Utg. Från lyra till
saxofon (1941; tills, m. T. Holmsten och B.
Anrep-Nordin).
Verk: En vandringsman, en sångare, kantat,
instrumentala verk, sånger. H. M-g
731
732
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0390.html