del. Gnosspelius gr. 1859 ett musiksällskap, som bl. a. uppförde oratorier till 1865. Hans efterträdare blev W. Heintze (1889—95), sekunde-rad av F. Kempff och J. Lind. I A. Berg fick staden en av sina mest energiska ledare av såväl studentsången (från 1891) som kapellet (från 1888). Med P. Nodermann erhöll domkyrkan 1902 en egen kapellm.-syssla, förenad med org.-ämbetet. Från 1902 tillgodosågs den symf. musiken av det av A. Hallén, F. Neruda m. fl. ledda Sydsv. filharm, sällskapet i Malmö. Är 1891 startade N. P. Norlind tills, m. sin maka en musikskola, föregångare till det 1909 gr. och av dem ledda Sydsv. musikkonservatoriet. Musikvetenskapen tillgodosågs genom inrättandet av en docentur vid univ. 1909—19, vars innehavare var T. Norlind. Bland nutida musikinst. märkas Lunds or-kesterfören., gr. 1929 av G. Lundqvist, utgörande en sammanslutning av Akad. kapellet och yrkesmusiker, vidare Akad. kapellet, som svarar för musiken vid univ., sedan 1923 med Lundqvist som univ.-kapellm. Av akademiker har bildats ett Collegium musicum (1947), som även anordnar konserter. Den bl. körsången har sitt centrum i domkyrkan och ledes sedan 1932 av J. Hedar. Damkörsången representerades av Lunds kvinnliga studentkör, gr. 1931, vilken 1947 uppgick i den då bildade Akademiska kören (bl. kör). Av manskörer utanför de akad. kretsarna märkes Lunds allmänna sångfören. Kammarmusiken odlas inom det av Lundqvist 1944 gr. Lunds kammarmusiksällskap, där hans egen stråkkvartett (bildad 1925) utgör stommen. Musikundervisningen ombesörj es av Lunds kommunala musikskola under J. Fernström, gr. 1948. Sedan 1948 finnes en kommunal musik -ledarbefattning i staden, som f. n. innehas av Femström. Från 1924 är en gren av den sv. sektionen inom ISCM förlagd till L., ordf. S. Broman. I Lunds univ.-bibliotek äro deponerade Akademiska kapellets i Lund musiksamlingar, varav de främsta äro: J. H. Engelharts donation omfattande 748 nr musikalier i hdskr. och tr. från tiden före 1780 och av vilka hälften äro anonyma; F. Kraus’ saml. innehållande 462 nr, mest hdskr. från senare 1600-t. och 1700-t:s början; E. Wensters donation bestående av omkr. 600 nr såväl musikalier (hdskr. och tr.) som musikhist. och -teor. arbeten, huvudsaki. från 1700-t. Litt.: F. Wulff, Hågkomster från L:s högre musikliv 1866—1901 (i Under Lundagårds kronor, 1918); N. E. Lovén, Musikminnen från hemmet, skolan och universitetet (i dens., 1921); B. Möller, Lundensisk studentsång under ett sekel (1931); B. Alander, Musiken i L. under 1700-t. (i STM 1939); E. Rodhe, Domkyrkan och kyrkomusiken (i Lunds domkyrkas historia 1145— 1945, 1946). G.P. Lund(h), svensk orgelbyggarsläkt, här-729 LUND, E. stammande från Arnäs s:n, Västernorr-lands län. Dess förste bemärkte medlem, P e (h) r Lund(h) (1785—1845), utbildades av orgelbyggaren P. Strand i Sthlm och blev dennes förnämste medhjälpare, liksom senare sonens, P. Z. Strand, vilken 1824 övertagit faderns verkstad och bl. a. tills, m. L. byggde den stora orgeln i Lunds domkyrka 1836. L. öppnade därefter egen verkstad i Lund, varifrån ett tiotal mindre orgelverk utgingo, bl. a. det bevarade 8-st. verket i Maglarps kyrka, Malmöhus län, från 1842. — Litt.: E. Erici, En orgelklenod i en skånsk ödekyrka (i Lunds stifts julbok 1949). Johan Lund(h) (1800—59), trol. den föreg:s bror, arbetade främst hos orgelbyggaren G. Andersson i Sthlm samt byggde själv ett mindre antal verk, varibl. det 9-st. i Helgesta, Nyköpings län, är bevarat i tillbyggt skick. Dennes son, Carl Johan Lund (1831—1914), avlade 1854 orgelbyggarex., anställdes 1861 hos P. L. Åkerman i Sthlm och inträdde 1866 som dennes kompanjon (Åkerman & Lund); ensam ledare av firman efter Åkermans död 1876 till 1905, då han lämnade denna och under 5 år drev egen rörelse tills, m. sonen Carl Axel Lund (1856—1925). C. J. L., som även stud, utomlands, införde som den förste i vårt land bl. a. magasinsbälgar, Rooseveltluftlådor och högtrycksstämmor. — AssMA 1882. — Litt.: C. F. Hennerberg, Svenska orgelbyggarkårens senior (i Musiktidn. 1905). B. K. Lund, A a g e, dansk musiker (f. 1911 8/n), från 1934 organist vid Klosterkirken i Randers och tillika sånglärare vid flera danska ungdomsskolor. L., som avlade organistex. i Khmn 1933, har även framträtt som pianist och sångkompositör. Från 1933 har han tills, m. sin hustru, vissångerskan G u d n y L., f. Hoffmann (f. 1914 22/7), hållit omkr. 1 500 folkliga musikaftnar i Skandinavien och Tyskland. Er-l Lund, Bjarne, norsk operasångare, baryton, och sångpedagog (1858—94), anställd vid Christiania Theater 1888—90. L. stud, för T. Lammers och Schirmon-Regan; gav sin första kons, i München 1879, deb. på Nya teatern i Sthlm som Max i Alphyddan och var engagerad vid Stora teatern i Gbg 1880—81, vid Nya teatern i Sthlm 1881—82 och vid J. Fröbergs teatersällskap 1882. Han ledde till 1888 ett eget operettsällskap; gästade K. teatern i Sthlm 1890 samt Finland. Roller (u. n.): Greve Almaviva i Figaros bröllop, Figaro i Barberaren i Sevilla, greve Luna i Trubaduren, titelr. i Rigoletto och Zampa, Mefistofeles i Faust, Escamillo i Carmen o. a. H. K. Lund, E n g e 1, dansk vissångerska (f. 1900 14/7 i Reykjavik), utbildad av A. 730