LUNDVIK Lund och 1919 lärare vid MK i Malmö; gr. 1929 Lunds orkesterfören., vars dirigent han varit sedan dess. År 1944 tog han initiativet till gr. av Lunds kammarmusiksällskap. L. stud, violin vid MK i Sthlm 1909 för L. Zetterquist och Kjellström, därefter för bl. a. Aulin, vid MH i Berlin 1911—14 för Marteau och slutl. 1916 för Huberman och 1919 för Flesch samt musikteori för Juon och Gram. Efter deb. i Gbg 1913 har L. konserterat i Sthlm, Khmn, Oslo, Berlin o. a. städer. Han gr. 1925 en egen stråkkvartett och framträdde 1929 med en pianotrio tills, m. brodern och hustrun. G. 1929 m. pianisten Karin Maria L. (1898 —1949), elev vid MK i Lund och till J. Pem-baur, musikpedagog i Malmö 1917—21 och Lund 1923—29. Hon framträdde även som solist. L S. Lundqvist, Gösta Ninian, violoncellist (f. 1908 18/2), bror till Gerhard L., sedan 1941 anställd i K. hovkapellet; medl. av Ivan Ericson-kvartetten. Efter stud, för bl. a. Bottermund i Berlin och P. Bache i Khmn deb. L. 1932 i Sthlm och blev 1934 solovioloncellist i Nordv. Skånes ork.-fören. i Hälsingborg. Han har varit solist i Konsert-fören. i Sthlm samt i Danmark, Norge, Tyskland och Schweiz. H. M-g Lundqvist, Martellius Isidor Lar-sen, dansk dirigent (f. 1904 21/s), från 1949 ledare av Odense stadsorkester. Elev av MK i Khmn samt Malko och Tango, har L. sedan 1922 varit repetitör vid olika da. teatrar, 1929—37 vid Det kgl. teater, där han även framträtt som dirig.; 1937—47 kördirig. vid Statsradiofonien m. m. Er-l Lunds studentsångförening, sammanslutning av studenter inom Lunds studentkår (Akademiska föreningen) för odlande av manskvartettsång. Som år för gr. gäller 1831, då ett första offentligt framträdande ägde rum. Efter de första trevande försöken blev O. Lindblad 1838 körens ledare och förde den raskt fram till en viktig position i stadens och studentkårens kulturliv. År 1846 företog man den första studentsångarfärden i Sverige. Sedan Lindblad 1847 lämnat anförarskapet inträdde en nedgångsperiod, då den ena dirigenten avlöste den andra, och först 1856 blev organisationen stramare under C. G. von Sydows ledning, som varade i 19 år. Till hans efterträdare utsågs Henrik Möller, och de 10 år (1875—85) denne stod i spetsen för L. höra till dess bästa. År 1891 valdes Alfred Berg till sånganförare och verkade ända till 1925. Hans eminenta ledaregenskaper och obestridliga musikaliska talang medförde en glanstid för kören, som under Victor Lundquist. Gerhard Lundqvist. hans egid även företog en mångfald sångarfärder bl. a. till grannländerna, till USA 1904 och Tyskland 1921. Efter Berg var E. Gagner ledare 1926—32, J. Hedar 1933—48 (sångarfärder till Tyskland 1937 och 38, till USA 1948) och Knut Borglin 1949—51; från 51 A. Melander. År 1833 gr. O. Lindblad en elitkör, Lilla sångsällskapet, vars medl. senare utvaldes bland L:s bästa sångare. Det är från denna ännu fungerande inst., som L:s representations-kör utväljes. — Litt.: B. Möller, Lundensisk studentsång under ett sekel (1931). Å. L-y Lundström, Bror Oscar Magnus, militärmusiker (f. 1888 5/9), musikdir. vid Kungl. Göta artillerireg. i Gbg 1926—44; sedan 1927 lärare i instrumentalmusik vid Gbgs folkskolor. Efter musikdir.-ex. vid MK i Sthlm 1919 var L. 1920—26 musikdir. vid Kungl. Västmanlands reg. i Västerås. Han ledde bl. a. 1924—26 Arbetaresångkören i Västerås; sedan 1930 1. för-bundsdirig. i Gbgs och Bohus läns sångarförb. L. har även skrivit manskör- och solosånger, militärmusik m. m. I. G. Lundvik, H i 1 d o r, tonsättare och kör-dirigent (1885—1951), blev 1928 kantor i S:t Görans församl. i Sthlm och var 1930—50 ledare för Bellmanskören där. — Litt. et art. 1940. Efter jur. stud, i Uppsala var L. elev vid MK i Sthlm (musiklärarex. 1912) och avlade kyrkosångar- och org.-ex. i Västerås 1919. Han verkade som sångpedagog från 1913; åren 1932—41 var han 1. förbundsdi-rig. i Sthlms sångarför- bund. L:s kompositioner, främst körverk (däribl. kantaten Sången), manskvartetter, pianostycken och romanser, men även mindre ork.-stycken (Liten svit och Två elegiska melodier), äro hållna i en traditionell romantisk-lyrisk stil, de senare ha inslag av impressionism. B. W-r 737 24. Musik. III 738