MAHRENHOLZ Mahler); 10 symf.: nr 1 (Titan) D-dur (1888), nr 2 c-moll (1894), nr 3 d-moll (1896), nr 4 G-dur (1900), nr 5 ciss-moll (1902), nr 6 a-moll (1904), nr 7 e-moll (1905), nr 8 Ess-dur (1907), Das Lied von der Erde (1908) och nr 9 D-dur (1909); nr 10 (ofullb., 1909; 2 satser rev. av F. Mikorey och framförda som »Symphonia Engadiana» 1913; publ. i facs. av E. Kfenek 1924); Das klagende Lied för soli, kör och ork. (1898; text av Mahler efter en saga av bröderna Grimm); sång-saml.: Lieder eines fahrenden Gesellen (1884; egna texter), Lieder und Gesänge aus der Jugendzeit (3 h., utg. 1885—92), 12 sånger ur Des Knaben Wunderhorn (1889 ff.), Kinder-totenlieder (Rückert; 1902), 5 sånger av Rückert (ln02). — Rev. och komplettering av C. M. von Webers opera Die drei Pintos (1877). — Briefe 1879—1911 (1924; utg. av Alma Mahler). Litt.: L. Schiedermair, G. M. (1901); G. M. Fin Bild seiner Persönlichkeit in Widmungen (1910); E. Istel, M:s Symphonien (21910); P. Stefan, G. M. ... (s. å.; *1921; eng. uppl. 1913); R. Specht, G. M. (1913; 181925); G. Adler, G. M. (21916); P. Bekker, G. M:s Sinfonien (1921); R. Mengelberg, G. M. (1923); Natalie Bauer-Lech-ner, Erinnerungen an G. M. (s. å.); F. E. Pamer, G.M:s Lieder (i StM 1929—30); G. Engel, G. M. (1933); B. Walter, G. M. (1936; eng. uppl. 1941; sv. uppl. 1950); Alma Mahler, G. M. ... (1940; eng. uppl. 1946' sv. uppl. 1948): E. Wellesz. The symphonies of G. M. (i MR 1940); G. M. Contri-butions by B. Walter, E. Kfenek... (1946); D. Newlin, Bruckner. M., Schoenberg (1947); H. Tischler, M:s »Das Lied von der Erde» (i MR 1949)' H. Tischler. M.’s impact on the crisis of tonality (i MR 1951). G. P. Mahlers kusinson, den amerikanske dirigenten av österrikisk börd Fritz M. (f. 1901 18/ ), har stud, vid univ. i Wien för G. Adler samt för Alban Berg och Schönberg. Efter att ha dirig. i ty. och österr. radio var han 1930—35 knuten till Statsradiofonien i Khmn, därefter verksam i USA som opera- och konsertdirigent och som lärare; blev 1947 ledare för Erie Philharm. Orch. Han har gästdirig. i bl. a. Florens, Budapest, London och Sthlm (sv. radio 1951). M. har visat spec. intresse för sv. musik. G. M. Ma'hrenholz [-hålts], Christhard, tysk kyrkomusiker och musikforskare (f. 1900 11 /8), präst, en av förgrundsgestalterna på det kyrkomus. och liturgiska arbetsfältet inom den nutida ty. evang. kyrkan; nu verksam inom teol. fakulteten vid univ. i Göttingen. — Prof. 1947. M. blev 1923 dr phil. på den betydelsefulla avh. Samuel Scheidt (1924). Efter teol. stud, fick han sin första prästerliga tjänst i S:ta Ma-rienkirche, Göttingen, där det 1925 efter hans för sin tid revolutionerande planer byggda orgelverket blev av stor betydelse för den nyare orgelrörelsen, för vilken han verksamt arbetat 783 genom bl. a. forskningar rörande orgelstämmor och deras mensurer; sedan 1929 medutg. av tid-skr. Musik und Kirche, 1930 lärare i kyrkomusik vid univ. i Göttingen, medutg. sedan 1931 av Handbuch der deutschen evangelischen Kirchenmusik och utger sedan 1932 samlings-uppl. av Scheidts verk, 1934 ordf, i Verband evang. Kirchenchöre Deutschlands. Skrifter (u. n.): Die neue Orgel in der S:ta Marienkirche zu Göttingen (1925; -T931), Der gegenwärtige Stand der Orgelfrage im Lichte der Orgelgeschichte (i Bericht über die dritte Tagung für deutsche Orgelkunst, 1928), Die Orgelregister, ihre Geschichte und ihr Bau (1930; 21942), Die Berechnung der Orgelpfeifen-mensuren. Vom Mittelalter bis zur Mitte des 19. Jahrh:s (1938), Glockenkunde (1918), Das evangelische Kirchengesangbuch ... (1950), tid-skr.-art. i bl. a. Musik und Kirche. B. K. Mahu [madio], Stephan, tysk tonsättare, sångare i kejsar Ferdinand I:s hovkapell omkring 1540. Kompositioner av M., kyrkomusik, andliga och världsliga visor m. m., finnas i samlingsverk av J. Petrejus (1538, 39), M. Kriesstein (1540), G. Rhaw (1544), J. Montanus-U. Neu-bers (1564) och P. Joanelli (1568) samt koralmelodier i J. Walthers Gesangbuch (1551). — Nytr. av F. Commer i Musica sacra 17—18 (la-mentationer och 2 Magnificat), J. Wolf i DDT 34 (5 4—5-st. sättningar av koralvisor, däribl. Ein’ feste Burg ist unser Gott) och L. Nowak i DTÖ 37: 2 (5 4—5-st. sällskapsvisor). — Litt.: L. Nowak, Das deutsche Gesellschaftslied in Österreich von 1480 bis 1550 (i StM 1930). L S. Maichelbeck [maiztj-], Franz Anton, schweizisk tonsättare (1702—50), skrev utmärkta klaversonater, Die auf dem Clavier spielende und das Gehör ver-gnügende Caecilia (1736; 2 sonater utg. 1923 av W. Waeckbecker), och det ped. arbetet Die auf dem Clavier lehrende Caecilia... (1738). Maifält-Rosenqvist, H i 1 d e Frida, sångerska, sopran, av tysk börd (f. 1912 31/3). Efter deb. 1934 vid Eklöf-Trobäck-ska sällskapet som Denise i Lilla helgonet har M. varit engagerad vid fi. och sv. teatrar (bl. a. Riksteatern) samt konser-terat i Sthlm (1948) och sv. landsorten. Maillart [maja:'r], Louis (Aimé), fransk tonsättare (1817—71), vann världsrykte genom den komiska operan Les dragons de Villars (Paris 1856; Villars dragoner, Sthlm 1863; ty. titel: Das Glöckchen des Eremiten). M., som 1841 erhöll stora Rompriset, har skri- 784