MARÉCHAL M. var omkr. 1700 org. i olika kyrkor i Paris. Han utgav Pièces de clavecin (1699) och orgelstycken, varav en del publ. av O. Gauss i Orgelkompositionen ... 1:1 och av A. Guilmant. — Litt.: A. Pirro, L. M. (i SIMG 1904/05). I.S. Marchand, Margarete, ->Danzi, Franz. de Marche'na, E n r i q u e, dominikansk tonsättare (f. 1908 13/io), har i romantisk anda med impressionistiska inslag skrivit över 100 pianostycken, ork.-verk (bl. a. Suite de imagenas) m. m. G. M. Marchesi [-ke'zi] (Marchesfni), Luigi, italiensk kastratsångare, sopran (1755— 1829), sjöng från 1775 i München och it. städer och ansågs redan 1780 som Italiens främste sångare. Uppträdde från 1785 även i Petersburg och från 1788 i London. Marchesi de Castrone [-ke'zi - kastrå'-], Mathilde, f. Graumann, tysk sångerska, mezzosopran (1821—1913), från 1860-t. ansedd som sin tids främsta sånglärare. Elev av M. P. Garcfa i Paris var M. lärare vid MK i Wien 1854—61 och 69—78, MK i Köln 1865—68 och slutl. i Paris från 1881. Bland berömda elever märkas Etelka Gerster, Nellie Melba, Adèle Almati Rundberg, Ellen Gul-branson, Emma Calvé, Emma Eames o. a. — Utg. en sångskola, 24 h. vokaliser samt själv-biogr. M. and music... (1897). — G. 1852 m. den it. operasångaren, baryton, och sångped. Salvatore M., eg. S. de Castrone, markis della Rajata (1822—1908), vilken efter stud, för M. P. Garcia i London verkade som sångped. tills, m. hustrun. Deras dotter, operasopranen Blanche M. (1863—1940), deb. på konsert i Berlin 1895 och på operan i Prag som Brynhilde i Valkyrian 1900. Bosatte sig i London 1896 och företog härifrån eur. och amer. turnéer samt uppbar Wagnerroller på Covent Garden. Även högt uppskattad som sångped. — Utg. 1923 självbiogr. A singer’s pilgrimage. G. P. Marchettus från Padua (Marchetto da Padova) [marke' -], italiensk musikteoretiker, skrev Lucidarium in arte mu-sicae planae (1274) och Pomerium artis musicae mensurabilis (1309; tr. i Gerbert 3; ett utdrag tr. i Couss. 3), vilka kritiserades av P. (de) Beldomandis. Litt.: R. Baralli & L. Torri, Il trattato di Prosdocimo de Beldnm»ndis contro il Luci-dario di M. da P. (i RMI 1913); O. Strunk i LRM 1950 (s. 312 ff.). Ma'rcia Ca'rolus Rex, lat., Kung Karlmarschen, namn på en marsch, som tillskrivits Karl XII:s regementsmusik, stundom benämnd »Poltava-marschen». Maurice Maréchal. M., vars eg. namn enl. de av Wilhelm Har-teveld i Poltava stadsarkiv återfunna stämmorna är Marcia Carolus XII, Svecorum Rex, har på de handskrivna noterna anteckningen »Lif-gardet 1707»; uppgift om tonsättare saknas. I trion ingå 2 takter av »konungens signal», det s. k. »kungaropet». — M. utkom i arr. för piano 1920. G. P. Marcia rea'le [ma^tpa -], it., kungl. marschen, under it. konungadömet 1871— 1946 den officiella kungamarschen, komp, av Gambetti 1834. Marckhl, T h e o d o r e, svensk balettmästare av österrikisk börd (1825—86), blev 1870 balettm., under artistnamnet T h é o d o r e, vid K. teatern i Sthlm. M. var elev vid K. teaterns balettelevskola; fast anställd 1845 och premiärdansör 1850 vid denna scen. Bland de baletter han iscensatte märkas En dröm (1871), Ett äfventyr i Skottland (1875) och Melusina (1882), alla till musik av I. Hallström. — Litt. et art. 1882. K. R-n Marcussen & Sön, danskt orgelbyggeri i Aabenraa, gr. 1806 av Jörgen Marcussen och känt som ett av de bästa i Norden. Under sin nuv. ledare, Z. Zachariassen, en ättling till grundaren, har firman framstått som exponent för en ny orgelklangstyp, inspirerad av den klassiska barockorgelns klang och spelsätt. Bland orglar, som firman byggt i Danmark, må nämnas Sorö (1942), Jaegers-borg (1944), radions konsertorgel (1945) och Haderslevs domkyrka samt i Sverige Lunds domkyrka (1934), Gbgs konserthusorgel (1937), Växjö domkyrka (1940), Oskarskyrkan i Sthlm (1949) m. fl. H.G. Maréchal [mareja'l], Maurice, fransk violoncellist (f. 1892 3/10), en av sitt lands främsta. M. stud, vid MK i Dijon och Paris och deb. 1919 som solist med Lamoureux-ork.; har fram 814 813