M AZZOCHI för Bolaget på Djurgården, omfattande 358 sammankomster och ca 1 200 nr. — En medalj med M:s bild präglades av MA 1852 och utdelades en del år framåt som belöning åt framstående kon-servatorieelever. G. B. Maze'rska kvartettsällskapet, kammarmusikförening i Sthlm, gr. 1849 genom MA:s försorg enl. bestämmelserna i J. Mazers testamente (1841, med tillägg 46) och efter oavbruten, mer än hundraårig verksamhet alltjämt livaktig. Fem av testators närmaste musikvänner voro utsedda till stiftande led., varför sällskapet kan anses som en fortsättning av musikaftnarna i Mazers hem. Den första sammankomsten ägde rum 13/i 1849. Till Mazers grundfond (4 000 rdr banko) ha senare kommit ytterligare en rad smärre donationer samt några större sådana: av C. J. Hassell 1892 20 000, av Kammarmusikfören. (vid dess upplösning 1927) ca 57 000 för anordnande av soaréer och av S. Kjellström vid hans död 1950 ca 65 000 kr.; sällskapets tillgångar äro 1950 ca 250 000 kr. jämte musikinstr., noter och andra inventarier. Sällskapet består av såväl amatörer som utövande musiker, samtl. manliga; sedan 1877 ha även icke utövande musikälskare vunnit inträde. Sammankomsterna ägde först rum var 14. dag men utökades 1863 till en gång i veckan, i stort sett under månaderna okt.—april. Dessutom förekomma mer oregelbundna repetitions-aftnar. Alltsedan 1866 föreligga detaljerade musikjournaler (med undantag för åren 1871—82), sedan 1906 även styrelseberättelser. Den traditionella verksamheten med sin övervägande karaktär av hemmusicerande och otvungen samvaro utökades 1928 med konsertbetonade »soaréer» av engagerade ensembler och 1938 med »Mazer intime»-aftnar; till dessa föranstaltning-ar ha s. k. associéer (även kvinnliga) fått tillträde. Sammankomsterna höllos till 1863 i MA:s lokaler, därefter på olika håll; sedan 1898 är sällskapet bofast i Konstnär shuset. Medl:s antal har stigit från ett 50-t. till 166 (1950); asso-ciéerna utgjorde s. å. 178. Den ledande kraften under de tidigaste åren var J. Falkenholm, efter vilken sällskapet ofta kallades »Falkenholmska kvartetten». Medelpunkten inom sällskapet under de sista 40 åren var S. Kjellström, vilken fungerade ss. primarie, musikchef, ordf. (1932—49) och slutl. hedersordf. Ordf, sedan 1949 Hugo Theorell, musikchef sedan 1950 Sven Holm, primarie sedan 1949 Gereon Brodin. Många av huvudstadens främsta musiker ha hört till sällskapets verksamma medl. Aulinska kvartetten och senare Kjellström-kvartetten voro ofta återkommande gäster. Bland de många gästspelande konstnärerna under årens lopp kunna nämnas L. von Auer och H. Marteau. Johan Mazer. Repertoarvalet har i allmänhet varit typiskt för den förhärskande, mer konservativa musiksmaken, vars utveckling tydligt kan avläsas. Haydn dominerade starkt till en början, i tur och ordning följd av Mozart, Beethoven och Mendelssohn. Omkr. 1900 ryckte Beethoven upp på första platsen och fick snart sin svåraste konkurrent ej i Haydn utan i Mozart. Brahms presenterades först 1891 men hade redan på 1910-t. nått fjärde platsen. Även radikala verk av t. ex. Hindemith och Bartok ha på senare tid förekommit. Efter M:s förebild ha även kammarmusikfören. gr. på andra håll, bl. a. Sundbergska kvartettsällskapet i Gbg och Kammarmusiksällskapet i Finland (Hfors). Litt.: C. Kinberg, Mazérska Qvartettsällskapet (1899); E. Schlesinger, Minnesord (1909); dens., Från Mazérska kvartettsällskapets förhistoria (i STM 1923); dens., Ur Mazérska kvartettsällskapets liv och leverne (1924); dens., Ur Ma-zerska kvartettsällskapets hävder (1928); J. Lindman, Minnesord (1939); E. Hedin, Mazérska kvartettsällskapet 1849—'1949 (1949). G. B. Mazilier [maziPe'], eg. Giulio Maza-r i n i, fransk balettmästare av italiensk börd. M. blev 1833 1. karaktärsdansör och 1839 balettm. vid Stora operan i Paris. Baletter: La gypsy (1839), Le diable amoureux (1840), Le diable å quatre (1845; musik av Adam), Paquita (1846), Betty (s. å.; A. Thomas), Le corsaire (1856; Adam), Marco Spada (1857; Auber) m. fl. K. R-n Mazurka, m a z u r e k, ->Masurka. Mazzo'chi, Domenico, italiensk tonsättare (1592—1665), elev till Nanini, skrev Madrigali a 5 voci in partitura 853 854