Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Mayr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MELANDER
Erkki Melartin.
chestra, en av Europas f. n. bästa
under-hållningsorkestrar.
M., som stud, vid Trinity Coll. of Music i
London, spelar själv violin, viola, oboe,
klarinett, saxofon och trumpet. Med sin ork. —
ibland reducerad till enbart stråkar — The
Melachrino Strings —, framträder han flitigt i
radio och på grammofon. Han har skrivit
Win-ter sunshine, Portrait of a lady, Sketches from
life, Starlight roof, Song of the orchids, Ode
to strings (1949) m. m. samt filmmusik. H. M-g
Melander, Axel, musiker (f. 1913 18/n),
fil. kand, i musikhistoria, sedan 1950
musiklärare vid Folkskolesem. i Lund
och från 1951 ledare för Lunds
studentsångförening.
M. avlade vid MK i Sthlm musiklärar- och
kantorsex. 1935 samt org.-ex. 1936. Han har
varit lärare vid skolor i Strömstad, Umeå och
Västerås; ledde 1937—41 Umeå musiksällskaps
ork. och var 1945—50 musikledare vid ASEA i
Västerås. Han har komp, musik till sagospelet
Törnrosa; därjämte svit för stråkork., musik
för skolork., Julkantat, manskvartetter m. m.
Melander, Stina Britta,
operasångerska, sopran (f. 1924 12/6), blev 1945 elev
vid Operaskolan och var 1946—49
solistelev vid K. teatern i Sthlm; anställd vid
Stora teatern i Gbg 1949.
Mela'ni, italiensk musikerfamilj från
Pistoja, av vilken 6 bröder under 1600-t.
blevo berömda som tonsättare o. sångare.
Mest känd bland dem var J a c o p o M. (1623
—omkr. 1675), som synes ha varit bosatt i
Florens och komp, för teatern vid Via della
Per-gola, för vars invigning han skrev La Tancia
overo II podestå di Colognole (1656), en
intrigkomedi, fylld av burlesk humor men samtidigt
fint avtonad i det lyriska och med tendens
även i enstaka partier till modern
karaktärsteckning. J. M. visar sig ha tagit intryck av
venetiansk operamusik och karikerar t. o. m.
med dråplig komik ett berömt ställe i P. F.
Cavallis Giasone. Bland övriga operor märkas
Ercole in Tebe (1661), Girello (1670), Tacere ed
amare (1673) och Pazzo per forza (1687).
Alessandro, Antonio och B a r t o 1
o-m e o M. voro kapellm. och tonsättare,
verksamma i Italien, Österrike och Tyskland.
Alessandro M. (omkr. 1630—1703) skrev bl. a.
operan Il carceriere di se medesimo (Florens 1681)
samt oratorier och andlig vokalmusik. — A11 o
och Filippo M. voro kastratsångare; särsk.
den förre (f. 1626) blev berömd i Frankrike.
Litt.: A. Ademollo, I primi fasti del teatro di
via della Pergola (1885); H. Goldschmidt,
Studien zur Geschichte der italienischen Oper im
17. Jahrh. (2 bd, 1901—04); R. Rolland, Histoire
de 1’opéra en Europé ... (21931). E. S-m
Melarti'n, Erkki (Erik) Gustaf,
finländsk tonsättare (1875—1937), en av
centralgestalterna i sin samtids finska
musikliv; dir. för Hfors musikinstitut
1911—36. — Prof. 1919. LMA 1921.
Efter utbildning vid Hfors musikinst.
(We-gelius) och i Wien (R. Fuchs) blev M. 1901
lärare i musikteori och -historia vid ovann,
musikinst. Åren 1908—11 beklädde han posten
som ledare för Viborgs ork. Under M:s
ledning utvecklades musikinst. snabbt (MK1924),
och som kompositionslärare uppfostrade han
snart sagt alla yngre finl. tonsättare, vartill
hans vidsynta och mångsidiga
kulturpersonlighet gjorde honom väl ägnad.
I sin omfattande produktion begagnade M.
stilinflytanden från vitt skilda håll,
nationalromantik såväl som 20-talsmodernism, men
bevarade dock ständigt drag av den känslige
lyriker han innerst inne var. Hans
kompositioner präglas därför av omisskännligt personligt
uttryck med flödande melodik och livfullt
färgrik harmonik. Mest helgjutna äro hans talrika
sånger och pianokomp. — Utg. aforismsaml.
Minä uskon (Credo; sv., da. och ty. övers.).
Verk: Operan Aino, »ett Kalevala-mysterium»
(Hfors 1907), baletten Sininen helmi (»Den blå
pärlan»; Hfors 1931), skådespelsmusik, bl. a.
till Topelius’ Prinsessan Törnrosa; 6 symf.: nr
1 c-moll (1902), nr 2 e-moll (1904), nr 3 F-dur
(1907), nr 4 (Kesäsinfonia, »Sommarsymf.»)
E-dur (1913), nr 5 (.Brevis) a-moll (1916) och
nr 6 (1924), de symf. dikterna Siikajoki, Patria
och Symphonische Musik, 3 lyriska sviter m. m.;
kantater o. a. körverk, kammarmusik, däribl.
4 stråkkvartetter och en stråktrio, samt omkr.
350 pianostycken och över 300 sånger. J. K-nen
Melba, N e 11 i e, eg. Helen Porter
Armstrong, f. Mitchell, australisk
opera
863
Tryckt Vu 51
864
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0456.html