MÉNESTREL Willem Mengelberg. ohne Worte (1920); G. Schünemann, M:s Ju-gendopern (i ZMW 1922/23); H. Mandt, Die Entwicklung des Romantischen in der Instrumentalmusik F. M.-B:s (diss. 1927); G. Schünemann, Die Bachpflege der Berliner Sing-Aka-demie (i BJ 1928); Luise Leven, M. als Lyriker (diss. 1930); R. Werner, F. M.-B. als Kirchen-musiker (diss. 1930); C. Wilkinson, How to interpret M.’s Songs without words (1930); T. Armstrong, M.’s Elijah (1931); H. Louise & H. Tischler, M:s Songs without words (i MQ 1947); Gertrud Rudolf-Hille, Die Musik zum »Sommernachtstraum» (i M s. å.); J. Werner, F. and Fanny M. (i ML s. å.); J. Petitpierre, The romance of the M. (1947; m. bibliogr.); L. W. Leven, An unpublished M. manuscript (i MT 1948). Brevsaml. m. m.: P. Mendelssohn-Bartholdy, Reisebriefe ... aus den Jahren 1830—32 (1861; flera uppl.; eng. uppl. 1862; sv. uppl. 1869); dens., Briefe aus den Jahren 1833—47 (1863; 71898; eng. uppl. 1863); F. Hiller, F. M.-B. Briefe und Erinnerungen (1874; eng. uppl. s. å.); F. Moscheles, Briefe von F. M.-B. an Ignaz und Charlotte Moscheles (1888; eng. uppl. s. å.); M. Friedländer, Briefe an Goethe (i Goethe-Jahrbuch 1891); E. Wolff, F. M.-B. Mei-sterbriefe (21909); K. Klingemann, F. M.-B:s Briefwechsel mit Legationsrat Karl Klingemann (1909); Bref till Adolf Fredrik Lindblad från M.. .. (1913). — En Thematisches Ver-zeichniss. .. publ. Breitkopf & Härtel 1846 C1882). G. P. Ménestre'1, fr., minstre 1, eng. (av lat. ministre'llus, tjänare) blev från 1300-t. bet. för de medeltida professionella musiker som voro organiserade i skrån och anställda att biträda trubadurer och trouvèrer i deras musicerande, förmodligen såväl skapande som utövande. Den äldre termen jonglör ersattes då med m., trol. i avsikt att avskilja en socialt högre stående klass av musiker. B. B-g Mengarelli, Giulio (Julius) Arturo Augusto, svensk dansör av italiensk börd (f. 1920 13/4), en av K. teaterns i Sthlm skickligaste dansartister. Utbildad vid K. teaterns balettelevskola från 1927 och fast engagerad 1938 blev M. 1942 se-kond- och 1945 premiärdansör. Tekniskt alltmera driven har han i bl. a. Marsyas, som Gammel-Jerk i J ohanne snatten, Jean i Fröken Julie och poeten i Oscarsbalen hävdat sig som en ypperlig karaktärsdansör; har även framträtt i klassiska baletter ss. Coppelia, Giselle o. a. M. medverkade 1951 vid Cullberg-balet-tens gästspel i London. M:s bror, M a r i o Luigi Leonardo M. (f. 1925 17/i), blev 1950 sekonddansör vid K. teatern. K. R-n Mengelberg, Kurt Rudolf, holländsk tonsättare och musikskriftställare (f. 1892 U2), kusin till W. M., dr phil. 1915; blev 1925 artistisk ledare vid och 1935 dir. för Concertgebouw i Amsterdam. M. stud, för H. Riemann, Dopper, W. Mengelberg m. fl. och har skrivit Symphonische Elegie op. 9 (1922), Scherzo sinfonico op. 14 (1925), violinkons. (1931), Symphonische Variationen för violoncell och ork. (1926) o. a. ork.-verk; Missa pro pace (1932), Stabat Mater (1941), Magnificat för alt och ork. (1942) o. a. vokalverk m. ork.; sånger m. m. — Gustav Mahler (1923), Muziek. Spiegel des tijds (1948) o. a. Mengelberg, Josef Willem, holländsk dirigent och tonsättare (1871—1951), tillhörde under ett halvsekel eliten av orkesterledare; 1895—1945 ledare av Concertgebouw-Orkest i Amsterdam, vars rangställning han skapat och befordrat genom talrika utländska turnéer. Av politiska orsaker entledigad från sina befattningar 1945—51 vistades M. ännu vid sin död i exil i Schweiz. M. utbildades vid MK i Utrecht och för bl. a. F. Wüllner vid MK i Köln. Han blev 1892 mu-sikdir. i Luzern och dirig. från 1898 även kör-fören. Toonkunst i Amsterdam. Åren 1907—20 ledde han Museumskonzerte och 1908—20 Cäci- 884 883