MERCURI I-ORDENS SÅNGKÖR cering av m. som tredje sats omedelbart före finalen. Endast undantagsvis förekommer, att den långsamma andra satsen och m. byta plats. Liksom betr, själva dansen gick m. även som konstmus. satstyp i från tid till annan skiftande tempo. Med Beethoven omformas den och bytes ut mot ett rörligt scherzo, vilket dock betr, formschema och taktart bibehåller drag från m. Därefter har m. endast förekommit som medveten pastisch på äldre tiders tonkonst. — Litt.: C. Sachs, Eine Weltgeschichte des Tan-zes (1933; eng. uppl. 1937); P. Nettl, The story of dance music (1947). K. R-n Mcnuhin [el. -hi'n], Yehudi, amerikansk violinist (f. 1916 22/4), pn av nutidens främsta. M. fullbordade redan 1935 sin första världsturné. M. blev vid fyra års ålder elev av S. Anker, därefter av Persinger, framträdde 1924 i San Francisco och fortsatte sina stud, för A. Busch och Enescu. Han fick sitt genombrott 1927 genom framträdanden tills, m. ork. i Paris och New York och turnerade 1928—29 i USA och Europa; drog sig tillbaka för vidare stud. 1936, återkom 1937 och har sedan konserterat träget och med stor framgång (besökte Sverige ffg. 1939). Vid den internat. Bach-festen i Wien 1950 var han även dirigent. — Rikt utrustad synes M. väl ha tillvaratagit sin begåvning och utbildat ett konstnärskap, vari en lysande teknisk skicklighet och en ädel, stor och fri violinton förenats med en av manligt allvar och resning präglad interpretation; korta konstnärliga nedgångsperioder har dock ej heller han undgått. M:s grammofoninsp. äro mycket uppmärksammade. — G. 2. ggn 1947 m. dansösen Diana Gould. M. har sedan 1930 uppträtt tills, m. systern, pianisten Hephzibah M. (f. 1920 2%), som stud, för M. Ciampi och åtta år gammal deb. i San Francisco. — En annan syster, pianisten Yaltah M. (f. 1921 7/10), deb. i New York 1950 och besökte Sverige 1951. — Litt.: S. Forchhammer, Musikkens store Navne... (1946); D. Brook, Violinists of to-day (1948). Å.B. Menzies, Maggie, ->Ehnblad, Johannes. Menzfnsky, Modest, svensk operasångare av polsk börd, tenor (1875— 1935), uppburen Wagnersångare, bl. a. vid operorna i Sthlm (1904—10, senare gästspel) och Köln (1910—26), därefter sångped. i Sthlm. — Sv. medb. 1910. Litt. et art. 1906. Kammersänger. Merbecke (Marbeck) [ma^ek], John, engelsk tonsättare (omkr. 1523—85), Mus. D. 1550, organist i Oxford, mest bekant för Booke of common praier noted (1550), den första anglikanska sångboken (faes.-tr. 1844, 45, 57 och 1939). — Litt.: Yehudi Menuhin. R. Stevenson, J. M:s »Noted booke» of 1550 (i MQ 1951). Mercadante, Giuseppe S a v e r i o Raf-faele, italiensk tonsättare (1795—1870), vars operor fram till mitten av 1800-t. hörde till de oftast spelade. M. studerade för Zingarelli och blev 1833 domkyrkokapellm. i Novara, 1839 i Lanciano och 1840 dir. för MK i Neapel. — I sina ca 60 operor anslöt M. till den it. köroperan, som kommit på modet genom S. Mayr. Förutom hans sceniska huvudverk II giuramento (Milano 1837; Eden, Sthlm 1852) räknas Eli$a e Claudio (1821) och II bravo (1839; bägge i Milano) till hans bästa verk. Verk (u. n.):I normanni a Parigi (Turin 1832), La vestale (Neapel 1840), Gli Orazi ed i Curiazi (Neapel 1846) o. a. operor; ork.-verk; ett 20-t. mässor; sånger o. a. Litt.: H. Kretzschmar, Geschichte der Oper (1919); G. de Napoli, La triade altamurana (1932); G. Solimene, La patria e i genitori di M. (1940); B. Notarnicola, S. M. nella gloria e nella luce (1948). E. S-m Mercu'rii-Ordens sångkör, gr. 1907 i Sthlm av kantorn i Adolf Fredriks för-saml. Bror Arrhenius, som var körens dirigent till sin död 1938, då han efterträddes av den nuv. ledaren G. Hådell. 897 29. Musik. III 898