M J ASKOV SKIJ i klaver och komp, av J. S. Bach; inrättade 1738 det bekanta Societät der mus. W i s-senschaften. Han blev 1743 privatlärare i Polen, där han senare i Warszawa-hovets tjänst adlades och blev hovråd. — Litt.: F. Wöhlke, L. C. M.... (1940). B.Hbs Mja'sin (Mas sin e), Leonid, rysk koreograf och dansör (f. 1896 26/3), en av 1900-t:s främsta och märkligaste konstnärer på sitt område. Särsk. som skapare av den symf. baletten har M. haft mycket stor betydelse för den akad. danskonstens utveckling. Utbildad vid Kejs. balettskolan i Moskva knöts M. 1913 till Djagilev-baletten, där han 1914 fick göra sin första soloinsats som dansör i Josef slegenden och 1915 deb. som koreograf med Soleil de nuit (till musik av Rimskij-Kor-sakov). För samma ensemble utarb. han sedan koreografin till bl. a. Les femmes de bonne humeur (1917), Parade (s. å.; till musik av E. Satie), Le chapeau tricome (1919; musik av de Falla), Pulcinella (1920; musik: Stravinskij) och Le pas d’acier (1927; musik: Prokofjev). Åren 1932—42 var M. ledande koreograf vid ry. Monte Carlo-baletten, och det var under denna tid han lanserade och utvecklade den symf. baletten med sådana komp, som Les présages (1933; till Tjajkovskijs 5. symf.), Cho-reartium (s. å.; till Brahms’ 4. symf.), Sym-phonie fantastique (1936; musik: Berlioz), The Leonid Mjasin i Nobilissima visione. 949 Nikolaj Mjaskovskij. seventh symphony (1938; musik: Beethoven) och Rouge et noir (1939; till Sjostakovitjs 1. symf.). Efter engagemang vid Ballet Theatre i New York 1943—45 och Ballets Russes Highlights 1945 —46 har M. som självständigt turnerande koreograf iscensatt sina baletter, äldre och nyare, på olika håll, bl. a. i Paris, hos Sadler’s Wells i London och på Det kgl. teater i Khmn (1948). Baletter (u. n.): Contes russes (1917), La boutique fantasque (1919), Chant du rossignol (1920), Mercure (1924), Les matelots (1925), Le beau Danube (1933), Nobilissima visione (1938; musik: Hindemith), Vienna 1814 (1940), Laby-rinth (1941; till Schuberts 7. symf.), Mademoi-selle Angot (1943), The clock symphony (1948; musik: Haydn) m. fl. Litt.: C. Beaumont, Complete book of ballets (1937; suppl. 1942); S. Kragh-Jacobsen, Ballettens blomstring ude og hjemme (1945). K. R-n Mjasko'vskij, Nikolaj Jakovlevitj, rysk tonsättare (1881—1950), blev 1921 lärare i komp, vid MK i Moskva. M. fostrade en hel generation ryska tonsättare, bl. a. A. Chatjaturjan, D. Kabalevskij, M. Ko val och V. Sjebalin. M. stud. komp, för Glière och 1906—11 vid MK i Petersburg för Rimskij-Korsakov och Ljadov. Han tilldelades 4 ggr Stalinpriset, sista ggn 1950 för sin 2. sonat för violoncell och piano; var även en* uppskattad musikveten- 950