MORALES, O. Olallo Morales. i denna utför den självständiga stämman en sp. folkmelodi på originalspråket, medan de övriga stämmorna sjunga den lat. mässtexten). I många fall består den självständiga stämlinjen blott av en kort fras, som upprepas med regelbundna mellanrum. M:s naturliga uttrycksmedel är strängt kontrapunktiskt, och hans estetiska program och målsättning präglas av sällsynt nobless. Verk: En stor mängd kyrkomusik (mässor, magnificat, lamentationer och motetter) samt madrigaler, varav åtskilligt publ. under M:s livstid; tidiga mässor föreligga i ms. i sp. bibi, (en särskilt rik saml. i Toledo). — I nytr. har utgivits några 4—6-st. vokalverk i HSMS 1. Litt.: HSMS 1 (1894); H. Collet, Le mysti-cisme musical espagnol au 16e siècle (1913); R. Mitjana, C. de M......(1920); F. R. Pique-ras, Musica y müsicos toledanos (1922); J. B. Trend, C. M. (i ML 1925; med verkfört.). B. Hbs Morales, Olallo Juan Magnus, svensk tonsättare av spansk börd (f. 1874 15/io), bror till Zelmica M.-Asplund, Musikaliska akad:s sekr. 1918—40 och inspektör för de statsunderstödda ork. 1918—46; musikkritiker i bl. a. Svenska Dagbladet 1911—18. — LMA 1910. Prof. 1921. Litt. et art. 1940. Elev av MK i Sthlm (org.-, kantors- och mu-siklärarex. 1899) och därefter i Berlin var M. 1905—09 kapellm. vid Gbgs symfoniork. Ären 1917—39 var han lärare i partiturspelning och dirig. vid MK i Sthlm (från 1919 även i ork.-och ensemblespelning). Bland M:s talrika off. uppdrag kunna nämnas: medl. av K. teaterns 987 styr. 1923—33, Radiotjänsts programråd 1924— 47, sekr. i Musikaliska konstfören. 1912—33 och dess ordf. 1933—40. Utom i hemlandet framträdde M. som dirigent även i Danmark, Finland och på kontinenten. Som tonsättare utgick M. från Brahms men har senare upptagit impulser från nord, romantik, fransk impressionism och spansk folklore. Bland hans verk märkas baletten Camachos bröllop (1944; Hfors 1948; Sthlm s. å.); symf. g-moll op. 5 (1901), uvertyrerna Försommar op. 10 (1898), Abu Casems tofflor (1926) och Pastoraluvertyr (senare kallad Sommar-musik; 1948), violinkons, d-moll (1943) o. a. ork.-verk; violinstycken, pianokomp., däribl. sonat Dess-dur op. 5 (1902), Nostalgia op. 14 a (1920; även för ork.) och Balada andaluza (1946), körverk samt sånger (bl. a. ur Ett blodsbröllop 1948, Rosenstaden och 7 sånger av F. Nygaard). — Utg. Kungl. Musikaliska Akademien 1771—1921 (1921; tills, m. T. Nor-lind) samt dess komplement 1921—31 (1932) och 1931—41 (1942); Handbok i dirigering (1946). — Uppbar Statens tonsättarstip. 1899—1903. G. 1902 m. sopransångerskan och sångpedagogen Clary Charlotta Asplund (f. 1876 31/s), som efter utbildning för bl. a. Caroline Östberg, Hey i Berlin och G. Bratt från 1903 framträdde som romanssångerska i in- och utlandet. En av initiativtagarna till Svenska sångpedagogförbundet 1934 var hon dess ordf. 1934—37. Tf. lärare i solosång vid MK i Sthlm 1925 och 33—34. Bland hennes elever märkas Marianne Mörner, Kerstin Lindberg-Torlind m. fl. — LMA 1919. G.P. Morales-Asplund, Zelmica Matilde, pianist och pianopedagog (f. 1877 0/i2), syster till O. Morales och sedan 1905 verksam i Gbg. — LMA 1921. M. stud, för Hilda Thegerström m. fl. vid MK i Sthlm och för Teresa Carreno. Hon har framträtt i hem- och utlandet. G. B. Moralt [må:'-], Rudolf, österrikisk dirigent (f. 1902 26/2), systerson till R. Strauss, blev 1939 1. kapellm. vid Staats-oper i Wien; prof. 1949. M., som stud, för bl. a. Courvoisier i München, har efter 1923 verkat som dirigent i Tyskland och Tjeckoslovakien och var 1937—40 ledare för operan i Graz. Han har gästdirig. i bl. a. Berlin, Budapest och vid La Scala. Moran-Olden, Fanny, ->Bertram, T. Mo'ravec [-vets], K ar el, tjeckisk altviolinist (f. 1880 1/1), elev av bl. a. Sevcik och från 1946 lärare i altviolin och kammarmusikspel vid MA i Praha, tidigare vid MK. M. var till 1930 medl. i den 1900 gr. s. k. »Sevcikkvartetten». Morcman, Oscar Severud, norsk ton 988