Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Morales ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORTELMANS
trader samt 4 fugor och 5 madrigaler av W.
Dane i EDM Reihe 2, bd 1:1—2. — Litt.: E.
Zulauf, Beiträge zur Geschichte der
Landgräf-lich-Hessischen Hofkapelle zu Cassel... (diss.
1902; med verkfört.). I. S.
Morlacchi [mårla'ki], Francesco,
italiensk tonsättare (1784—1841), blev
1810 kapellm. vid it. operan i Dresden.
M. skrev talrika, mest komiska, operor
o. a. scenmusik, kyrkomusik, oratorier,
orgelstycken, sånger m. m. — Litt.: G.
B. Bossi-Scotti, Memorie storiche del
maestro F. M. (1860). Å.B.
Morley [må: di], Thomas, engelsk
tonsättare (1557—omkr. 1603), en av de
första och även av eftervärlden mest
uppskattade representanterna för den
eng. madrigalistskolan. Klaververken
hänföra honom till virginalisterna. M.
var lärjunge till Byrd; han blev org. i
S:t Pauls katedral och 1592 kunglig
kapellsångare.
Den eng. madrigalen (även benämnd song,
canzonet, ayre etc.) fick ett rikt tillskott genom
M. Hans samtl. världsliga vokala verk ha utg.
i nytr. I First book of airs... (1600) ingår den
bekanta sången It was a lover and his lass, ett
av de få ex. som bevarats på originalmusik till
Shakespeares dramer. På kyrkomusikens
område skrev M. psalmer, anthems, mässor och
motetter. Som teoretiker gjorde han en
bestående insats med A plaine and easie
intro-duction to practicall musicke (1597), en
värdefull källa till kunskap om elisabethanska
tidens musik och det viktigaste tr. musikteor.
verket i England under 1500-t. Skrivet i tidens
populära dialogform, ger det även glimtar av
M:s personlighet. År 1598 fick M. 21-årigt
patent som utg. och tryckare av musik och red.
följ, saml.-verk: Canzonets... to 4 voices,
se-lected out of the best approved Italian authors
(1589), Madrigals to 5 voices, selected etc. (1598),
Consort lessons made by divers exquisite
anthems for 6 instruments to play together,...
(1599), en pionjär gärning på den eng.
kammarmusikens område, samt Triumphes of Oriana
(1601), en hyllning till drottningen av 23
musiker, däribland M.
Verk i nytr.: A plaine and easie introduction
..., utg. av E. H. Fellowes (1937) och av R. A.
Harman (1950). I EMS 1—4: The first book
of canzonets to two voices (1595), Canzonets
or little short songs to three voices (1593),
First book of madrigals to four voices (1594),
Two canzonets to four voices (1597),
Canzonets or little short airs to five and six
voices (1597), Two madrigals (u. å.) och First
book of ballets to five voices (1595). First book
of airs or little short songs to sing and play
Erica Morini.
L. Mortelmans.
to the lute (1600) i ESLS ser. 1:16. 9
klaver-verk i The Fitzwilliam virginal book, utg. av
J. A. Fuller-Maitland och W. Barclay-Squire
(1942). The Triumphes of Oriana (1601) i
EMS 32.
Litt.: O. Becker, Die englischen Madrigalisten
W. Byrd, T. M. und J. Dowland (diss. 1901);
E. H. Fellowes, The English madrigal composers
(1921); Margaret Glyn, About Elizabethan
virginal music and its composers (1924); E. H.
Fellowes, The English madrigal (1925); dens., The
English madrigal school, a guide to its
prac-tical use (1926); P. Gordon, The
Morley-Shake-speare myth (i ML 1947); S. Cape, L’art de
solfier, d’après T. M. (i Mélanges E. Closson,
1948). • B. B-g
Morris [må'ris], Harold, amerikansk
tonsättare och pianist (f. 1890 17/3), blev
1921 lärare i piano vid Inst. of Musical
Art i New York.
Verk: 3 symf. (nr 1 1925, nr 2 Victor y 1943
och nr 3 Amaranth 1945), pianokons. (1927),
violinkons. (1938), Poem efter Tagores diktsaml.
Gitanjali (1915), Suite (1937), American epic
(1941), svit för piano och stråkar (1943) o. a.
ork.-verk; kammarmusik, pianostycken m. m.
Morris dance ->Morisca.
Mortari, Virgilio, italiensk
tonsättare (f. 1902 6/i2); elev av Pizzetti; 1933
—40 lärare i komp, vid MK i Venedig,
därefter i Rom.
Verk: Operorna Secchi e Sherlecchi (Udine
1927) samt La scuola delle moglie och L’oca di
Cairo (båda efter Mozart; Salzburg 1937);
Rap-sodia (1930), Fantasia för piano och ork. (1933),
Sarabanda e allegro för violoncell och ork.
(1934), Concerto (1938) o. a. ork.-verk;
kammarmusik (2 stråkkvartetter m. m.); körverk;
pianostycken och sånger; utg. och bearb. verk
av Galuppi, Geminiani, Pergolesi, A. Scarlatti,
Vivaldi o. a. — La tecnica delVorchestra
con-temporanea (1950; tills, m. A. Casella). G.M.
Mo'rtelmans, Lodewijk, belgisk
tonsättare (f. 1868 5/2), prof, vid Kungl.
flamska kons, i Antwerpen och ordf, i
993
32. Musik. III
994
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0523.html