MORTEN SEN Jelly Roll Morton. Ignaz Moscheles. flamska tonsättarfören., särsk. uppskattad för sina sånger. Elev av P. Benoit i Antwerpen och MK i Bryssel framträdde M. 1891 med en symf.; vann 1893 Rom-priset för kantaten Lady Macbeth. Bland övriga verk: operan De Kinderen der Zee (Antwerpen 1920), Symphonie homérique (1898 —99), symf. dikter, 3 ork.-elegier (1917—19), körverk m. m. — Litt.: J. L. Broeckx, L. M. (1945). G.P. Mortensen, Niels Carl Wilhelm, dansk tonsättare (1832—93), seminarielärare. M:s sånger, ss. Nattens daemrende Tåger, Sov mit Barn och Laer mig o Skov, blevo mycket populära. M. utgav Kortfattet violinskole (1859), Kortfattet orgelskole (1867), Fleerstemmige sange for Mandsstemmer (1858—69) o. a. manskvartett-saml., Melodier til Sangbog for Folkeskolen (1886; tillägg 1889). Er-l Mortensen, Otto, dansk tonsättare och pianist (f. 1907 18/8), sedan 1937 repetitör vid Det kgl. teater i Khmn. Efter stud, vid MK i Khmn och i Berlin deb. M. som pianist i Khmn 1930. Är 1939 stud, han på det Anckerske legat i Paris för Milhaud. M. har även framträtt som dirigent. Hans komp, uppvisa folkliga drag, melodiken är ofta inspirerad av medeltidens danska folkvisa. Verk: Skådespelsmusik; Kirgisisk suite (1935), en uvertyr g-moll (1936), en pianokons. (1945), Koncertstykke för flöjt, violoncell, piano och ork. (1935); kantaterna Farvel, frost, og vel-kommen, foraar (1932), De fire verdensbjörner (1933), Foraarsskov (1935) och kantaten till Khmns univ:s sorgefest över Christian X (1947), körsånger; stråkkvartett (1937), kvartett för flöjt, violin, violoncell och piano (1939), blås-kvintett (1944), oboesonat (1947); sånger m. m. — Utg. musik för blockflöjt samt Klaverskole (1933; tills, m. O. Jacobsen). H. G. Morton [må/tan], Ferdinand Joseph (Jelly Roll), amerikansk jazzmusiker av negerhärkomst (1885—1941), pianist 995 och orkesterledare, en av jazzens främsta personligheter och verkliga begåvningar. M. var orkesterledare bl. a. i Chicago och New York (från 1928); gjorde dokumentära grammofoninsp. för folkmusikavd. vid Library of Congress (Washington). Han skrev många av de mest spelade jazzmel. ss. Original Jelly Roll blues, Shoe Shiner’s rag, Wolverine blues, King Porter stomp m. fl. O. H. Mo(u)rton [mårtå'n], Robert, fransk tonsättare, präst och musiklärd, verksam vid hovet hos Filip den gode och Karl den djärve av Burgund, omkr. 1464—78. — Nytr. av 6 chansons och en motett i Les musiciens de la cour de Bourgogne au 15e siècle..., utg. av J. Marix. Mo'safinn, Ola Sjursson, norsk spelman (1828—1912) från Voss, en av de mest betydande under 1800-talet. M., urspr. skräddare och gårdfarihandlare, reste vida omkring i Norge och kom i förbindelse med spelmän, av vilka han lärde slätter. Med stark stilkänsla rensade han bort oäkta inslag och gav dem en fast och säker form. Som lärare till yngre spelmän utövade han ett markant inflytande på hardingfelespelets utveckling i Vestlandet. Besökte 1890—92 USA. A. Björndahl har upptecknat omkr. 100 av M:s slåtter (tr. i Norske slåttar och Gamle slåttar) samt utg. hans biogr. (1922). ö. G. Mosby, Olav, norsk musikskriftställare (f. 1896 15/io), eg. oceanograf, musikkritiker i Bergens Tidende och gr. 1935 av Bergens kammermusikkforening. M. har skrivit Musikkselskabet Harmonien (2 d., 1949), tidskr.-art. m. m. H.K. Mo'scheles, Ignaz, böhmisk pianist, tonsättare och dirigent (1794—1870), blev 1846 pianolärare vid MK i Leipzig, dit han drog en stor skara elever. LMA 1835. M. stud, för D. Weber vid MK i Prag samt i Wien för Albrechtsberger och Salieri; vann först framgångar i Tyskland 1816, Paris 1820 och London 1821, där han bosatte sig 1826; ofta på resande fot gav han Mendelssohn lektioner i Berlin 1824. M. var även som pianist och im-provisatör högt ansedd och berömdes för bl. a. teknisk briljans — ett karakteristiskt drag voro de stela handlederna i oktavspelet — och stark rytmisk känsla. Beethoven prisade honom som tolk av sina verk. Bland M:s 142 opus märkas 8 pianokons., kammar- och pianomusik (bl. a. etyder) m. m. — G. m. pianisten Charlotte Embden (d. 1889), som skrev Aus M.’ Leben (2 d„ 1872—73; eng. uppl. 1873). Litt.: F. Moscheles, Briefe von Mendelssohn-Bartholdy an I. und Charlotte M. (1888); D. Brook, Masters of the keyboard (1947). Å. B. 996