MUTA 1874), Chovansjtjina (påbörjad 1873; ofullb.; Petersburg 1886 i bearb. av Rimskij-Korsakov; ny bearb. efter M:s original av B. V. Asafjev 1931; Sthlm 1941) samt »Marknaden i Soro-tjinsk» (påbörjad 1874; ofullb.; Petrograd 1917 i bearb. av Ljadov, Karatygin och Cui; ny version av Tjerepnin 1923 och av Sjebalin 1930); baletten Mlada (1871; tills, m. Borodin, Rimskij-Korsakov och Cui), skådespelsmusik till Sofokles’ Oidipus (1858; ofullb., musiken delvis begagnad i bl. a. Boris Godunov). Verk för ork.: Scherzo b-moll (1858), Intermezzo in modo classico (1867), »En natt på Blåkulla» (1872), Marcia alla turca (1879; omarb. fragment ur Mlada). Verk för kör: »Senacheribs nederlag» för kör och ork. (1867), Josua för kör och ork. (1874; omarb. fragment ur Salambo); 4 ryska folksånger för manskör a cap. Pianokomp.: Porte-enseigne polka (1852), Souvenir d’enfance (1857), Scherzo ciss-moll (1858), Impromptu passionné, Kinderscherz (1859), Intermezzo (1861; instr. 1867), »Barndomsminnen», Rèverie, La capricieuse (1865), La couturière (scherzino, 1871), »Tavlor på en utställning», svit (1874), Bajdarki och Gurzuf (stämningsbilder från Krim, 1879). Sånger: Sami. »Barnkammaren» (1868—72), »Utan sol» (1874) och »Dödens visor och danser» (1875—77), »Konung Saul» (1863), »Natten», Kalistrat (1864), Hopak (1866, instr. 1868), Sa-visjna, »Seminaristen» (1866), »Judisk sång», »Klassikern» (1867), »Jerjomusjkas vaggvisa» (1868), »Sfinxen» (1875), »Sången om loppan» (1879) m. m. Litt.: P. d’Alheim, M. (1896); M. Calvocoressi, M. (1908; eng. övers. 1916); Rosa Newmarch, M:s operas (i MT 1913); O. von Riesemann, M. P. M. (1925; eng. övers. 1935); K. von Wolfurt, M. (1926); I. Glebov, Die ästhetischen Anschau-ungen M:s (i Die Musik 1928); dens., M. (ry.; 1928); M. Calvocoressi, M:s musical style (i MQ 1932); dens., M:s youth (i MQ 1934); V. Fedo-rov, M. (1935); M. C. Tibaldi, M. (1935); M. Calvocoressi, M. (1946); The M. reader... utg. av J. Leyda & S. Bertensson (1947); J. Brockt, M. als Liederkomponist (i SchwM 1950). M. S. Muta [mo'ta], it., växla, byt om (till), i orkesterstämmor förekommande uppmaning för ombyte av instr., t. ex. muta in corno ingles e, då den oboist, som dubblerar engelskt horn, skall övergå till detta, muta in A, då klarinettisten, som spelar B-klarinett, skall övergå till instr. med A-stämning. — I puk-stämmor betyder m. att pukorna skola stämmas om till angivna toner. Å. L-y Mu'tanen-Se'ppänen, Anna, finländsk sångerska, sopran (f. 1914 8/8), sedan 1939 anställd vid Finska operan i Hfors. 1123 M., som stud, för Lahja Linko och Hanna Granfelt, deb. i Hfors 1938. Hon har konserterat i Sverige och Norge; deltog som Maija i Österbottningar vid Finska operans gästspel i Sthlm 1950 och Khmn 1951. G. D. Mutatio'n (av lat. mutare, förändra, förflytta). 1. I den medeltida hexakord-läran term för övergång från ett ->hexa-kord till ett annat. 2. ->Målbrott. Muth-Rasmussen [mot-], Poul D i-derich, dansk musiker (1806—55), verkade kraftigt för skolsångens förbättring. M., som 1837—39 var sångmästare vid Chris-tiania Theater i Oslo, reste därefter på turnéer i danska städer och var 1844—53 organist och stadsmusikant i Horsens. Han utgav skolsång-böcker och läroböcker i musik. Bland hans komp, må nämnas scenmusik till Yelva (1835), körverk, instrumentalstycken och sånger. Er-l Muz [mog], Stanislav, tjeckisk operasångare, baryton (f. 1896 5/u), sedan 1929 anställd vid Nationalteatern i Praha, där han uppburit huvudrollerna i den inhemska repertoaren (främst Smetana) samt sjungit i operor av bl. a. Wagner, Bizet och Verdi. G.N.B. Muzio [mo'tsiå], C 1 a u d i a, italiensk operasångerska, sopran (1892—1936), deb. 1912 som Manon Lescaut i Arezzo och sjöng därefter på ledande it. och utländska scener; vid Metropolitan 1916—22 och 33/34 och från 1922 vid Chicago-operan. M. kreerade Giorgetta i Puccinis Manteln (1918). — Biogr. av H. M. Barnes 1947. Myers [ma^az], Ro 11 o H., engelsk musikskriftställare (f. 1892), sedan 1947 red. för The Chesterian och dessutom 1949 red. för Music to-day. Skrifter: Modern music (1924), Music in the modern world (1944, 21948; Musiken och vi, 1946), Debussy (1948), Erik Satie ... (s. å., med verkfört.). G. M. Mühlfcld [-felt], Richard, tysk klarinettist (1856—1907), 1. klarinettist i hovork. i Meiningen; 1884—96 även 1. klarinettist i Bayreuth. M. var en av sin tids främsta på sitt instr. För honom skrev Brahms sina kammarmusik-verk med klarinett (sonaterna op. 120, trion op. 114 och kvintetten op. 115). G. P. My'klebust, Rolf, norsk violinist (f. 1908 27/n), sedan 1945 ledare av en egen ensemble i norsk radio. M. stud, vid MK i Oslo för G. Lange, deb. 1931 och har sedan 1930 turnerat i s. Norge samt 1124