MYRTELIUS M:s tvillingsyster, dansösen Henny M., har efter samma utbildning som systern haft engagemang vid Sadler’s Wells-baletten samt vid Chat Noir och Edderkoppen i Oslo och är sedan 1949 knuten till Ny Norsk Ballett, från 1950 som teknisk ledare. E. M. H. Myrtelius, Karl Hugo, militärmusiker (f. 1892 u/7), musikdir. vid Kungl. Hallands reg. 1927—47; dirig. vid Halmstads Orkesterförening 1928—47. M., som stud, vid MK i Sthlm för bl. a. Ell-berg, är känd som en av landets skickligaste instrumentatörer av militärmusik; han har även skrivit marscher, rapsodier och festspel m. m. Mysliveczek (Mislivecek) [-ve'tjek], Joseph (i Italien även kallad II Boemo el. Venatorini), tjeckisk tonsättare (1737 —81), i stilen närmast hörande till den tidiga wienklassicismen och på sin tid även i Sverige ofta representerad. Verk: Omkr. 30 operor, 6 symf. (1760), 12 stråkkvartetter, 6 triosonater op. 1, konserter och sonater för cembalo m. m. — Nytr.: Triosonat nr 4 B-dur utg. av H. Riemann. — Litt.: G. de Saint Foix, Un ami de Mozart: J. M. (i RM 1928). C.-G. S. M. Mysteriespel ->Liturgiska spel. Mysz-Gmeiner [myj-gma^nar], L u 1 a, österrikisk sångerska, alt (1876—1948). Elev av bl. a. Etelka Gerster och Lilli Lehmann deb. M. i Berlin 1900; företog därefter eur. konsertturnéer (Sthlm 1921) med romanser av främst Brahms, Wolf och R. Strauss. Prof, i sång vid MH i Berlin 1920. — Preussisk Kammersänge-rin 1905. G. P. Målbrott (m u t a t i o'n) (eng. mutation, ty. Mutierung, StimmwechseV), bet. för den förändring i den mänskliga stämapparaten från barn- till mans- resp, kvinnoröst, som inträder under puberteten vid sköldbroskets och stämbandens snabba tillväxt. M. börjar hos gossar vid 14—15 år. Klangfärgen blir mörkare och röstomfånget förskju-tes nedåt, samtidigt som stämman blir rå och ojämn och svår att kontrollera. M. varar 3—12 månader. Hos flickor försiggår m. tidigare och snabbare och är mindre märkbart. Under m. böra stämmorna behandlas med spec. försiktighet. G. P. Månskenssonaten, populär, ev. av L. Rellstab lanserad, benämning på Beet-hovens pianosonat ciss-moll op. 27 nr 2, Sonata quasi una fantasia. 1135 Mårtenson, Elis Hjalmar, finländsk organist (f. 1890 8/0), har utövat ett avgörande inflytande på det konstnärliga orgelspelet i Finland genom kons. och framför allt som 1. lärare i orgel vid MK i Hfors sedan 1920, prof, vid Sibe-liusakad. 1939 och 1. lärare i orgel vid Hfors kyrkomusik-inst. sedan 1933. — Dir. mus. titel 1927. Efter org.-ex. 1911 vid Hfors klockare-orgel-nistskola och diplomex. i orgel 1914 vid Hfors musikinst. stud. M. för Straube vid MK i Leipzig 1919—20 samt i Frankrike 1931 och Tyskland 1933; org. i Nicolaikyrkan i Hfors 1920— 22, sedan 1922 i Södra sv. församl:s tjänst i Johannes- och Mikael Agricolakyrkorna. M. har givit talrika kons, i hemlandet och framträtt i Leipzig 1950 (sv. radio senast 1947); utg. Jul-vesper (1927), orgelkomp, av J. S. Bach (2 saml., 1944—48) samt en orgelskola (2 d., 1949—51). — G. 1927 m. sångerskan Eini Maria S t e n-feldt (1897—1948), anlitad kyrkosångerska och sångpedagog. E. B. Mårtensson, Anders, orgelbyggare (f. 1875), verksam i Lund sedan 1914. M:s firma ombildades 1931 till familj ebolag med namnet A. Mårtenssons Orgelfabrik A.-B. och drives numera med biträde av sönerna Gunnar (f. 1899), Helge (f. 1903) och Gösta M. (f. 1905). Därifrån ha under årens lopp omkr. 200 kyrkorglar utgått, bl. a. verken i Örgryte nya kyrka, Gbg (1939), och Visby domkyrka (1948). B. K. Mä'kinen, H e 1 v i Aallotar, finländsk pianist (f. 1902 24/io), elev av Sibeliusakad. i Hfors, där M. deb. 1935; teaterkapellm. i Tammerfors 1927—29 och från 1936. M. har skrivit skådespelsmusik. G. D. Mälzel, Johann Nepomuk, tysk uppfinnare (1772—1838), musiklärare i Wien, mest bekant genom den efter honom uppkallade ->metronomen. M. uppfann även mekaniska musikinstrument, bl. a. det s. k. »Panharmonicon», en kombination av orgel och klaver, för vilket han lyckades förmå Beethoven skriva en komp., »Slaget vid Vittoria». M. konstruerade också ett antal hörlurar för Beethoven. U. Å. Människan och hennes längtan, fr. L’homme et son désir, balett. Scenario av P. Claudel, koreografi av J. Börlin 1136