N abo'kov, Nikola j, rysk tonsättare (f. 1903 17/4), sedan 1933 i USA och från 1944 lärare vid Peabody Cons. i Baltimore. Utbildad i Petrograd och Tyskland har N. skrivit baletterna Ode (1928), La vie de Poli-chinelle och Union Pacific (1934) o. a. scen-musik, Symphonie lyrique (1929), Sinfonia bib-lica (1941), en pianokons. (1932) m. fl. ork.-verk, oratoriet Job (1931), kammarmusik, sånger, även med orkester m. m. Skrev Old friends and new music (1951). G. P. Na'chèz, T i v a d a r, eg. Theodor Na-schitz, ungersk violinist (1859—1930), en av sin tids främsta virtuoser. Elev* av Joachim och Léonard deb. N. 1881 i London, varifrån han företog eur. turnéer (Skandinavien 1883); vistades från 1916 en längre tid i USA. N. skrev verk för sitt instr. och utg. 1913 egna bearb. av Vivaldis violinkons, i a-moll och g-moll. H. M-g Nachtanz -»Efterdans. Nachthorn [-hårrn], ty., en öppen la-bialstämma i orgeln av 4'—1' tonhöjd. En mycket vid genomskärningsmensur i kombination med smalt labium och låg uppskärning ger N., som är orgelns vidaste stämma, en rätt svag och vekt flöjt-betonad klang men samtidigt stor bärighet. Som alikvotstämma benämnes) N. vanl. Nachthornskvint, N a c h t h or n s n a-s a r d etc. N. förekommer undantagsvis som täckt stämma och är då närmast att jämställa med en vid Gedacktpommer. B. K. Nacka musikskola, en av Sveriges första och största kommunala musikskolor, gr. 1934, har under många år räknat omkr. 30 % av stadens skolungdom som sina elever. F.n. (1951) har skolan 500 elever (inkl, de förberedande kurserna 700) och 15 lärare. Undervisning meddelas å samtliga instr., dels enskilt, dels i grupp. Ensemble- och orkesterspel inta en framskjuten plats i verksamheten. Även inom stadens folkskolor och högre skolor ha ensembler och ork. vuxit fram. Tillfällen till fortsatt musicerande efter skoltidens slut erbjuds eleverna i Nacka ungdomsork, och senare i Nacka orkesterfören., där musikskolans lärare verka som instruktörer. H. M-g Naderma'nn, F r a n ? o i s Joseph, fransk harpvirtuos och tonsättare (1773— 1835), elev av Krumpholtz, från 1816 kungl. kammarharpist och från 1825 prof, vid MK i Paris. N. skrev 2 harpkons. och kammarmusikverk med harpa. Naenia -»Nenia. Adolph Nagel, tysk musikhandel med -förlag, gr. 1820 i Hannover. Förlaget, som 1901 övertogs av Ernst Hoffheinz och 1908 av Heinrich Kreisler & Co. i Hamburg, är känt främst genom ed. Nagels Musikarchiv. H- M-g Nagel, Johan Jakob, svensk violinist och tonsättare av mährisk börd (1807 —85), internat. berömd violinist med virtuos teknik; 1830—65 anställd i K. hovkapellet (2. konsertm. 1864). LMA 1857. N., som uppges ha stud, för Paganini, turnerade i bl. a. Europa (Sthlm ffg. 1829) och Nordamerika; även skicklig gitarrist. N. skrev scenmusik, violinkons. Souvenir de VAmérique, duetter för violin och piano, romansen Nordmön i söder (en hyllning till Jenny Lind) m. m. Å. B. Nagel, Willibald, tysk pianist och musikskriftställare (1863—1929), från 1917 prof, vid MH i Stuttgart. Utbildad bl. a. i Berlin för Ehrlich, Spitta och H. Bellermann var N. lärare i musikvetenskap vid Technische Hochschule i Darrn-stadt 1898—1913 (prof. 1905); stud. 1893—96 äldre eng. musik i London. N. framträdde även som konsertpianist. — Bland hans skr. märkas Ge-schichte der Musik in England (2 bd, 1894— 97), Annalen der englischen Hofmusik ... 1509— 1649 (1894), Geschichte der Musik am Darm-städter Hof, 1570—1800 (1901), Beethoven und seine Klaviersonaten (2 bd, 1903—05; 21923—24), Die Klaviersonaten von J. Brahms (1915) och Johannes Brahms (1923). G.P. Naiskuoroliitto [na^s-], det finskspråkiga Finlands damkörförbund, gr. 1945 i Hfors som en underavd. av -»Sulasol. Till förbundet äro anslutna 60 körer med tills, omkr. 2 000 medl. (1951). G.D. Nakha'bin, Vladimir Nikolajevitj, rysk tonsättare (f. 1910), utbildad för bl. a. Bogatyrev. N. har skrivit en balett, en symf., »Lenins död» o. a. tondikter, körverk m. m. 1149 1150