NETTL (text efter Maeterlinck) o. a. scenmusik, en stråkkvartett, pianostycken och sånger. M. S. Nettl, Paul, tjeckisk musikforskare (f. 1889 10/i), kom 1939 till USA, där han sedan 1946 undervisar vid Indiana Univ. i Bloomington. — Dr phil. i Prag 1915. Skrifter: Alte jüdische Spielleute und Musiker (1923), Musikbarock in Böhmen und Mähren (1927), Mozart in Böhmen (1938; efter R. von Prochåzkas Mozart in Prag), The story of dance music (1947), Luther and music (1948), The book of musical documents (s. å.), Casa-nova und seine Zeit... (1949; eng. uppl. 1950), Goethe und Mozart (1950) o. a. B. Hbs Neubauer [nåi'ba°ar] (Neubaur, Neu-pauer), Franz Christoph, böhmisk tonsättare och violinist (1760—95), stod den tidigare wienklassicismen nära. Verk: Operan Ferdinand und Yariko (München 1784); 12 symf., konserter för piano, violoncell, flöjt; mässa, kantat; 10 stråkkvartetter; sånger o. a. C.-G. S. M. von Neukomm [nå1'-], Sigismund (Siegmund) Ritter, österrikisk tonsättare (1778—1858), en på sin tid uppskattad Haydn-epigon, vars omfattande produktion dock täml. snart glömdes. N. stud, för M. Haydn i Salzburg. I Wien blev han senare J. Haydns käraste elev. N. vistades 1804—08 i Moskva och Petersburg, där han bl. a. uppf. verk av J. M. Kraus och P. Fri-gel. Medföljde senare C. M. Talleyrand till Wien-kongressen och 1816 en hertig av Luxemburg till Rio de Janeiro. Från 1821 var Paris åter hans eg. hemvist med avbrott för konsertturnéer till England, Tyskland och Italien. Däremot besökte han aldrig (ss. oftast uppges) Sverige. — LMA 1807. Verk: Drygt 2 000 komp, inom alla musikformer: operor, symf., mässor, oratorier, kantater (Der Ostermorgen mest känd), stråkkvartett°r, pianostycken, sånger osv. — Ms. i MA:s bibi. Litt.: Esquisses biographiques de S N., écri-tes par lui méme (1859); Gisela Pellegrini, S. Ritter v. N... . (diss. 1936). C.-G. S. M. Neuma ->Pneuma. Neumann [nå1'-], A n g e 1 o, österrikisk operasångare, tenor, och impressario (1838—1910), främst känd som ledare för ett av honom 1882 gr. operasällskap, som under turnéer framförde Wagners verk. N. sjöng från 1859 på skilda scener, bl. a. Hof-oper i Wien 1862—76, och var dir. vid operorna i Leipzig 1876—82, Bremen 1882—85 och därefter vid Landestheater i Prag. — Skrev självbiogr. Erinnerungen an R. Wagner (1907; eng. uppl. 1908). G.P. Neumann, Gerda, dansk jazzsångerska (1915—47), gjorde en snabb karriär som ytterst populär kabaré-, film- och radiosångerska. N. var dotter till dirigenten H. Prehn och operettsångerskan Astrid N. (f. 1890 28/2), som 1912—32 var anställd vid Cäsinoteatret i Khmn. — N. turnerade tills, m. brodern, gitarristen Ulrik N. (f. 1918 23/10 och g. m. den sv. vissångerskan Christina Sorbon, f. 1918 8/3), och Svend Asmussen i Danmark, Sverige, Frankrike och England; bl. a. engagemang hos Jack Hylton. H. G. Neumark [nå1'-], Georg, tysk skald, tonsättare och gambist (1621—81), sekr. och bibliotekarie vid hovet i Weimar. N. diktade och tonsatte talrika andliga visor av pietistisk färg; hans huvudarbete är Poe-tisch- und musicalisches Lustwäldlein (1652— 57). Mest känd är N. genom koralen Wer nur den lieben Gott lässt walten (nr 369 i SvK 1939). Neumark [nå1'-], Ignaz, polsk dirigent och pianist (f. 1888 27/?), har konser-terat och gästdirig. flerstädes i Europa (bl. a. Skandinavien) samt i Egypten och Palestina; 1919—21 tills, m. G. Schnée-voigt ord. dirigent vid Filharm, selskaps ork. i Oslo. ö. G. Neumeister [nå^ma^tsr], Er dm ann, tysk teolog och diktare (1671—1756), av musikhist. betydelse genom den nya typ av kantattext han skapade efter mönster av den neapolitanska operalibretton: en fritt uppfunnen text, obunden av bibel och koral, formad i arior, recitativ och körer. Från 1704 verkade N. som präst i Weissen-fels, vars opera gav det omedelbara uppslaget till N:s fria »madrigalistiska» diktning, och från 1715 i Hamburg. Han skrev 5 årg. kantattexter, tonsatta av bl. a. J. P. Krieger, Erlebach, Tele-mann och J. S. Bach, och fick många efterföljare, t. ex. den i Bachs historia kände S. Franck. — Litt.: P. Spitta, J. S. Bach, bd 1 s. 465 ff. CT916). B. B-g Neumer [ne'v-], neumskrift (av grek, nevma, vink), en viktig notskrifts-kategori för uppteckning av enstämmig (liturgisk) vokalmusik, utbildad ur tal-skriftens tre huvudaccenttecken, akut, grav, cirkumflex; de olika tecken för en 1183 Tryckt 9/u 51 1184