Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Netjajev, Vasilij
- Nettl, Paul
- Neubauer, Franz Christoph
- von Neukomm, Sigismund (Siegmund)
- Neuma
- Neumann, Angelo
- Neumann, Gerda
- Neumark, Georg
- Neumark, Ignaz
- Neumeister, Erdmann
- Neumer, neumskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NETTL
(text efter Maeterlinck) o. a. scenmusik, en
stråkkvartett, pianostycken och sånger. M. S.
Nettl, Paul, tjeckisk musikforskare (f.
1889 10/i), kom 1939 till USA, där han
sedan 1946 undervisar vid Indiana Univ.
i Bloomington. — Dr phil. i Prag 1915.
Skrifter: Alte jüdische Spielleute und
Musiker (1923), Musikbarock in Böhmen und
Mähren (1927), Mozart in Böhmen (1938; efter
R. von Prochåzkas Mozart in Prag), The story
of dance music (1947), Luther and music (1948),
The book of musical documents (s. å.),
Casa-nova und seine Zeit... (1949; eng. uppl. 1950),
Goethe und Mozart (1950) o. a. B. Hbs
Neubauer [nåi'ba°ar] (Neubaur,
Neu-pauer), Franz Christoph, böhmisk
tonsättare och violinist (1760—95), stod
den tidigare wienklassicismen nära.
Verk: Operan Ferdinand und Yariko
(München 1784); 12 symf., konserter för piano,
violoncell, flöjt; mässa, kantat; 10 stråkkvartetter;
sånger o. a. C.-G. S. M.
von Neukomm [nå1'-], Sigismund
(Siegmund) Ritter, österrikisk
tonsättare (1778—1858), en på sin tid
uppskattad Haydn-epigon, vars omfattande
produktion dock täml. snart glömdes.
N. stud, för M. Haydn
i Salzburg. I Wien blev
han senare J. Haydns
käraste elev. N.
vistades 1804—08 i Moskva
och Petersburg, där han
bl. a. uppf. verk av J.
M. Kraus och P.
Fri-gel. Medföljde senare C.
M. Talleyrand till
Wien-kongressen och 1816 en
hertig av Luxemburg
till Rio de Janeiro.
Från 1821 var Paris
åter hans eg. hemvist med avbrott för
konsertturnéer till England, Tyskland och Italien.
Däremot besökte han aldrig (ss. oftast uppges)
Sverige. — LMA 1807.
Verk: Drygt 2 000 komp, inom alla
musikformer: operor, symf., mässor, oratorier, kantater
(Der Ostermorgen mest känd), stråkkvartett°r,
pianostycken, sånger osv. — Ms. i MA:s bibi.
Litt.: Esquisses biographiques de S N.,
écri-tes par lui méme (1859); Gisela Pellegrini, S.
Ritter v. N... . (diss. 1936). C.-G. S. M.
Neuma ->Pneuma.
Neumann [nå1'-], A n g e 1 o,
österrikisk operasångare, tenor, och impressario
(1838—1910), främst känd som ledare för
ett av honom 1882 gr. operasällskap, som
under turnéer framförde Wagners verk.
N. sjöng från 1859 på skilda scener, bl. a.
Hof-oper i Wien 1862—76, och var dir. vid operorna
i Leipzig 1876—82, Bremen 1882—85 och därefter
vid Landestheater i Prag. — Skrev självbiogr.
Erinnerungen an R. Wagner (1907; eng. uppl.
1908). G.P.
Neumann, Gerda, dansk
jazzsångerska (1915—47), gjorde en snabb karriär
som ytterst populär kabaré-, film- och
radiosångerska.
N. var dotter till dirigenten H. Prehn och
operettsångerskan Astrid N. (f. 1890 28/2),
som 1912—32 var anställd vid Cäsinoteatret i
Khmn. — N. turnerade tills, m. brodern,
gitarristen Ulrik N. (f. 1918 23/10 och g. m. den
sv. vissångerskan Christina Sorbon, f.
1918 8/3), och Svend Asmussen i Danmark,
Sverige, Frankrike och England; bl. a. engagemang
hos Jack Hylton. H. G.
Neumark [nå1'-], Georg, tysk skald,
tonsättare och gambist (1621—81), sekr.
och bibliotekarie vid hovet i Weimar.
N. diktade och tonsatte talrika andliga visor
av pietistisk färg; hans huvudarbete är
Poe-tisch- und musicalisches Lustwäldlein (1652—
57). Mest känd är N. genom koralen Wer nur
den lieben Gott lässt walten (nr 369 i SvK 1939).
Neumark [nå1'-], Ignaz, polsk
dirigent och pianist (f. 1888 27/?), har
konser-terat och gästdirig. flerstädes i Europa
(bl. a. Skandinavien) samt i Egypten och
Palestina; 1919—21 tills, m. G.
Schnée-voigt ord. dirigent vid Filharm, selskaps
ork. i Oslo. ö. G.
Neumeister [nå^ma^tsr], Er dm ann,
tysk teolog och diktare (1671—1756), av
musikhist. betydelse genom den nya typ av
kantattext han skapade efter mönster av
den neapolitanska operalibretton: en fritt
uppfunnen text, obunden av bibel och
koral, formad i arior, recitativ och körer.
Från 1704 verkade N. som präst i
Weissen-fels, vars opera gav det omedelbara uppslaget
till N:s fria »madrigalistiska» diktning, och från
1715 i Hamburg. Han skrev 5 årg. kantattexter,
tonsatta av bl. a. J. P. Krieger, Erlebach,
Tele-mann och J. S. Bach, och fick många
efterföljare, t. ex. den i Bachs historia kände S.
Franck. — Litt.: P. Spitta, J. S. Bach, bd 1 s.
465 ff. CT916). B. B-g
Neumer [ne'v-], neumskrift (av
grek, nevma, vink), en viktig
notskrifts-kategori för uppteckning av enstämmig
(liturgisk) vokalmusik, utbildad ur
tal-skriftens tre huvudaccenttecken, akut,
grav, cirkumflex; de olika tecken för
en
1183
Tryckt 9/u 51
1184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jun 12 22:22:40 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0620.html