NON AST ÄMMOR ex. g-h-d-f-a el. g-h-d-f-ass i C-dur och g-h-d-f-ass i c-moll, ett ackord som i den funktionella harmoniken har en utomordentligt stark spänningsverkan (genom förekomsten av en septima och en nona samt en el. två förminskade kvinter; notex. b). Genom den rela-tivisering av dissonansspänningarna, som ägt rum framför allt från 1800-t:s mitt, har n. i likhet med andra klangbildningar »absoluti-serats» och kan i t. ex. impressionistisk musik uppträda med spänningsverkan förbytt till färgverkan (notex. c). Som en specialform av dominantnonackord — »dominantnonackord utan grundton» med funktionsbet. D 8 > — kan det s. k. förminskade septimackordet tolkas (notex. d). Denna klangbildning kan dock i vissa sammanhang också uppträda med subdominantisk funktion. ^Förminskat septimackord. I. B-n No'nastämmor ingå stundom i större, moderna orgelverk som en komplettering av den vanliga följden av alikvotstäm-mor. Tonhöjden är l7// och 8//. NoneTt (it. none'tto, ty. Nonett, eng. och fr. nonet; av lat. no'nus, nionde), benämning på som regel instrumental komposition med 9 stämmor, vanl. solistiskt besatta; i överförd bemärkelse namn på ensemble med 9 spelare. N. utgöres oftast av en s. k. blandad ensemble, vanl. sammansatt av stråkkvintett och 4 blåsinstr., men uppträder även i andra sammansättningar. Genren är sparsamt representerad i musiklitt.; mera kända n. ha skrivits av L. Spohr, J. Rheinberger och M. Ravel (Poèmes). G.P. Noni, Alda, italiensk operasångerska, sopran (f. 1920 30/4). Utbildad vid MK i Trieste och i Wien, var N. anställd vid Staatsoper där 1940—44 och därefter vid bl. a. La Scala. Hon har framträtt vid festspelen i Edinburgh 1949 och Glynde-bourne 1950 samt i Tyskland och Sydafrika m. m. Nonnengeige ->Marintrumpet. Noone [nom], Jimmie, amerikansk jazzmusiker av negerhärkomst (1895— 1944), klarinettist, en av föregångsmännen på sitt instr. N. ingick 1918 i King Olivers ork.; bildade omkr. 1926 egen kombination av utmärkt kvalitet. O. H. Noordsche balk ->Cittra. van Noordt (Noorth) [fann nå:rt], Anthony, nederländsk tonsättare (d. 1675), en efterföljare till Sweelinck, organist i Amsterdam från 1659; utgav s. å. Tabulatuur-Boeck van Psalmen en Fan-tasyen (publ. i Vereeniging voor Noord-Nederlands Muziekgeschiedenis 19). I. S. Norby, R i g m o r, f. Molstad, norsk konsertsångerska, sopran (f. 1901 1/2), har efter debut 1922 i Oslo konserterat i Skandinavien och innehaft en rad förtroendeposter inom det norska musiklivet. Nordal, Jon, isländsk tonsättare och pianist (f. 1926 6/3), stud, vid MK i Reykjavik för A. Kristjånsson (piano), V. Ur-bancic och J. Thorarinsson (musikteori och komp.) samt i Zürich för Burkhard (komp.). Verk: Concerto grosso för ork. (1950), 2 »Isländska danser» för liten ork.; Systur i Gards-horni, svit för violin och piano, trio för oboe klarinett och horn; orgel- och pianostycken m. m. J.Th. Nordberger, Carl Fredrik Helmer Emanuel, violinist (f. 188 5 22/n), förestod 1919—21 Nord, musikförlagets konsertbyrå i Sthlm, där han 1922—29 innehade egen konsertbyrå. N. stud, violin för Book vid MK i Sthlm, för Sevcik, von Auer och Rémy, samt deb. i Sthlm 1910; konsertm. vid olika sv. orkestrar. Han har konserterat i Norden och på kontinenten; utg. 1946—50 tidskr. Slöjd och ton och var 1948—50 ordf, i Sveriges fiolbyggareförb. Skrivit Svenska danser op. 1, Korsikanskt la-mento o. a. violinstycken samt Intermezzo. Närbilder av stjärnor från scen och estrad (1936). Å. B. Nordblom, Johan Erik, tonsättare (1788—1848), från 1833 Haeffners efterträdare som dir. mus. vid Uppsala univ. — LMA 1827. Utbildad för Haeffner var N. musikdir. vid Gävle gymnasium 1814— 21 och verkade 1824-33 som lärare i elementar- och kyrkosång vid MA:s undervisningsverk i Sthlm. Från 1835 var han även domkyrko-org. i Uppsala. N., som var god sångare (bas), framträdde ofta på kons.; 1846 upprättade han eget sånginst. i huvudstaden. Ehuru dir. mus. ledde han aldrig studentsången i Uppsala. I sina kompositioner, till största delen omfattande romanser och manskörsånger av utpräglat melodiös karaktär, anslöt sig N. till den tidigare romantikens företrädare i vårt land. Bland hans alster må nämnas Sånger vid 1231 1232