N O RD QV I ST, G. Nordlund, O 1.1 o Vilhelm, kyrkomusiker (f. 1888 29/8), domkyrkoorg. i Karlstad 1923. N. stud. (bl. a. piano för Lundberg) från 1906 vid MK i Sthlm, där han avlade org.-ex. 1907 och musiklärarex. 1913, samt för Fried-man. Han har framträtt som konsertpianist i Sverige och utlandet; har skrivit kantater och sånger samt arr. folkvisor. — Mel. i SvK 1939 nr 531. H.M-g Nordmanna-Harpan, en i Sthlm 1832— 33 av E. Drake och M. Rosén utg. periodisk publ. innehållande verk för piano (2 och 4 händer) och sånger av enbart sv. tonsättare. I allt utkommo 6 h. Nordoff, P a u 1, amerikansk tonsättare (f. 1909 4/6), elev av Philadelphia Cons. of Music och till R. Goldmark vid Juil-liard Graduate School of Music, New York. N. var 1938—43 ledare för komp.-klassen vid ovann, kons.; nu bitr, lärare vid Michigan State Coll. Verk: Operan The masterpiece (1940; Philadelphia 1941), baletter o. a. scenmusik; 2 pianokons. (nr 2 1935), en violinkons. (1940), Pre-lude and 3 fugues (1932—36), Suite (1938) o. a. ork.-verk; körverk; kammarmusik (bl. a. en pianokvintett) och över 150 sånger. G. M. Nordquist, Eric, orgelbyggare (1769— 1833), av vars arbeten kunna nämnas orglarna i Stora Tuna (1800), Brunflo (1807) och Rengsjö (1818); endast den sistn. är bevarad men i ombyggt skick. N:s son, orgelbyggaren Lars Niclas N. (1808—77), byggde närmare 20 orgelverk, bl. a. de ännu brukade i Jättendal (1839) och Seger-sta (1841). — Litt.: B. Wester, Rengsjö kyrkas orgel (1936). B. K. Nordqvist, Johan Conrad, dirigent, musikpedagog och tonsättare (1840— 1920), från slutet av 1800-t. i olika tjänsteställningar en av de ledande i svenskt musikliv. — LMA 1870. Litt. et art. 1882. Hovkapellm. 1885. 1. hovkapellm. 1892. N. utbildades från 1856 med violin som hu-vudinstr. vid MK i Sthlm, där han 1866 avlade org.-, musikdir.- och musiklärarex. Från 1859 anställd i K. hovkapellet (altviolinist, senare violinist) avancerade han successivt till kormästare och kapellm. (1879) samt var 1888—92 chef för K. teatern och ånyo från 1894 till 1908 verksam där som dirigent. Jämsides med anställningen vid teatern var han bl. a. från 1864 musikdir. vid Jönköpings reg., 1868—74 musiklärare vid Nya elementarskolan i Sthlm och blev 1875 org. vid Storkyrkan, tillika under olika perioder uppehållande lärartjänster i har- 1237 Conrad Nordqvist. monilära och ork.- och ensemblespelning vid MK och 1886—89 även dirigent för Musikföreningen i Sthlm. Som operakapellm. vårdade sig N. särsk. om den äldre repertoaren och var bl. a. en ypperlig tolk av den fr. komiska operan (Auber m. fl.), men han nedlade också stor omsorg t. ex. vid den första instuderingen av Mästersångarne i Nürnberg och visade som dirigent vid K. teaterns symf.-kons. intresse för bl. a. nyare fr. musik (Dukas, Charpentier). N. framträdde även gärna som kvartettspelare. Som kompositör har han främst blivit bekant genom en sorgmarsch till Karl XV:s begravning; han skrev f. ö. musik till 2. akten av baletten I Skottland, tillfällighetsmusik för sång och ork. samt var I. Hallström behjälplig vid instrumenteringen av hans operor. — N:s dotter Anna N. var g. m. harpisten Josef ->-Lang. Litt.: A. Lindgren, Svenske hofkapellmästare (1882); C. F. Lundqvist, Minnen och anteckningar (2 bd, 1908—09). E. S-m Nordqvist, Gustaf Lazarus, tonsättare, kyrkomusiker och musikpedagog (1886 12/2—1949 28/i), en av de mest framträdande lyrikerna inom sin generation. Hans många romanser och körverk äro hållna i en moderat senromantisk anda med förankring i nordisk nationalromantik. Den musikaliska satsen är oftast homofon, i romanserna gärna 1238