NORDRAAK Gustaf Nordqvist. med rikt utarb. ackompanjemang. — LMA 1932. Litt. et art. 1935. Prof. 1944. N. var elev vid MK i Sthlm 1901—10 (org.-ex. 1903, kyrkosångarex. 1907) och stud. 1913 komp, för A. Willner i Berlin. Följ, år blev han org. i Adolf Fredriks kyrka i Sthlm, utsågs till lärare i harmonilära vid MK 1924 och 1926 även vid K. Wohlfarts musikskola. Av N:s omkr. 200 solosånger utkom 1911 debuthäftet Sex sånger, vari bl. a. ingår den stämningsmättade Drivsnö (B. Gripenberg), och följdes under årens lopp av sånger till bl. a. A. Österlings, B. Bergmans och V. Ekelunds dikter. Av mera kända häften må nämnas Sånger och visor, däribl. Visa (Solblind jag andas; J. Tegengren), Tre sånger, med Till havs (J. Reuter), Lyrik, däribl. Bön (Tala, älskade, tala; A. Österling), Lindagulls krona (B. Gripenberg), Himfys kärlekssånger (J. L. Runeberg), Tre Frödingdikter, Fyra sånger, vari Lillebarn (B. Bergman), Hjärtat sjunger (B. Bergman), Facklor i stormen (A. Österling) och den även som körsång ofta hörda Jul, jul, strålande jul (E. Evers). Bland hans talrika andliga sånger märkas Två andliga sånger: Bön (A. Garborg) och Åkallan, Psalm och sång, Psaltare och lyra, däribl. Det spirar i Guds örtagård, Det eviga, med Låt mig leva en liten tid, Mot ljuset (bl. a. Ack saliga) m. fl. N. är representerad i SvK 1939 med nr 48. N. har vidare skrivit ett stort antal körverk a cap. och med orgel, en violinsonat samt piano- och orgelkompositioner. B. W-r Nordraak [-rå:k], Rikard, norsk ton sättare (1842—66), främst känd som skaparen av mel. till den no. nationalsången, Ja, vi elsker. N. hyste stora planer på att bygga en särpräglad inhemsk konstmusik på folkmus. grund, och genom sina djärva synpunkter och sin fascinerande personlighet fick han stort inflytande på den nationella no. tonkonstens utveckling, särsk. genom de impulser han gav Grieg. N:s egna komp, äga emellertid intet av no. folktons melodik och rytmik trots en omisskännlig nationell ton. N. började tidigt stud, för H. Neupert. Vid 15 års ålder sändes han till en handelsskola i Khmn men var samtidigt elev till C. L. Ger-lach och uppgav 1859 handelsstud., varefter han reste till Berlin, där han stud, för T. Kullak och Kiel. Åren 1859—60 var han elev av R. Magnus i Oslo och mottog därunder starka intryck av den nationalromantiska rörelsen i Norge; vistades 1861—63 i Berlin, därefter ett år i Oslo. Tills, m. Grieg, C. F. E. Horneman och G. Matthison-Hansen gr. N. 1865 musik-fören. Euterpe i Khmn men dog redan följ, år i Berlin. — Bild sp. 1242. Verk: Scenmusik till B. Björnsons Maria Stuart (1867) och Sigurd Slembe; Ja, vi elsker, Olaf Trygvason (Brede Sejl over Nordsjö går), Gamle Norge (Der ligger et Land), Har du hört hvad Svensken siger (alla till text av Björnson), Norges Natur (Det er min Sjel; H. Wergeland) för manskör; pianostycken; Sex Romancer og Sanger op. 1 (1863; bl. a. Jeg har sögt, Ingerid Sletten), Fem Sanger af Bj. Björnson og J. Lie op. 2 (1865; bl. a. Tonen, Traeet, Killebukken) o. a. sånger. — N:s saml. verk äro utg. av Ö. Anker och O. Gurvin (1942—44) och efterlämnade verk av E. Grieg. Litt.: L. Greni, R. N. 1842—1942 (1942); R. N. Hans Efterlatte Breve utg. av W. Moe 1921. Ö. G. Nordraak-Feyling [-rårk-fe4'-], Gudrun, norsk tonsättare (f. 1896 28/7), systerdotter till R. Nordraak, även sångerska och pianopedagog. Hennes komp, omfatta huvudsaki. dansmusik och mindre stycken för undervisning samt sånger. H. K. Nordsjö, E g i 1, norsk opera- och konsertsångare, bas, och kördirigent (f. 1908 31/io), även uppskattad sångpedagog; från 1948 ordf, i Norsk tonekunstnersamfund. N., som avlade organistex. 1928, stud, kyrkomusik i Leipzig 1928—29 och senare sång för bl. a. van Erpekum Sem och Aagaard Östvig, deb. 1932 i Oslo och har därefter konserterat i en rad eur. städer (bl. a. Sthhn) samt framträtt som operasångare i Oslo. — Skr.: Håndbok i elementaer sangteknikk ... (1942; 21945). 1239 1240