NORDTYSKA ORGELSKOLAN Roller: Sarastro i Trollflöjten, lantgreven i Tannhäuser, Hunding i Valkyrian, kung Marke i Tristan och Isolde m. fl. H. K. Nordström, C arl - E lo w Vilhelm, dirigent och tonsättare (f. 1903 7/7), förste förbundsdirigent i Svenska missionsförbundets sångarförbund sedan 1945. Efter folkskollärarutbildning avlade N. mu-siklärar-, kantors- och org.-ex. vid MK i Sthlm (1931 och 47), stud. komp, för E. Melartin i Hfors och företog studieresor till Norge, Danmark, Tyskland och Tjeckoslovakien. Tjänstgjorde som org. och körledare i Immanuels-kyrkan, Jönköping (1925—47), som folkskol-och sånglärare vid Jönköpings folkskolor (1924 —47), som sånglärare vid Södra Vätterbygdens folkhögskola (1930—40) och blev 1948 musiklärare vid seminariet i Jönköping. Har varit flitigt verksam som dirigent för en rad körer och sångarförbund inom SMS och för Förbundet Kristna seminarister och lärare (FKSL-kö-ren); även uppskattad allsångledare. N. har komp, ett flertal kör- och solosånger, kantater (bl. a. Tacken Herren och Jesu liv), melodramer och barnvisor, medv. vid utg. av flera sångsaml.: Väckelse- och hemlandssånger (1926), Psalm och sång (1931), Evangeliska toner (1939) samt Sånger och psalmer, Svenska missionsförbundets rev. sångbok (1951), och utg. musikteor. skr., Allmän musiklära (1937) och Handledning för musikcirklar (1948). G.S. Nordström, Karl Herman, militärmusiker (1885—1949), musikdir. vid Kungl. Livgardet till häst i Sthlm 1918— 43, vars musikkår under hans ledning blev en av landets populäraste. N., som avlade musikdir.-ex. vid MK i Sthlm 1916, framträdde med sin musikkår bl. a. under flera år i Tivoli i Khmn och vid Dela-wareminnets firande i USA 1938. Under flera år var han även sekr. i Svenska militärmusik-direktörsföreningen. I. G. Nordström, Ruth, operasångerska, sopran (f. 1896 0/7), engagerad vid K. teatern i Sthlm 1925—34. N. stud, för Lennartsson och Mme Skilondz samt från 1920 vid K. teaterns operaskola. Hennes mångskiftande repertoar omfattade såväl lyriskt-dramatiska partier ss. Elsa i Lohengrin, koloraturpartier ss. Nattens drottning i Trollflöjten och Philine i Mignon som operettroller, t. ex. Hanna Glawari i Glada änkan. G. T-n Nordström, Sven, orgelbyggare (1801 —87), autodidakt, huvudsaki. verksam inom Linköpings stift, där de många bevarade verken ur hans produktion vittna om en såväl konstnärligt som hantverksmässigt hög standard och ett klangideal, 1241 Rikard Nordraak. som återgår på den klassiska sv. orgel-byggartraditionen under 1700-t. N. började 1834 orgelbyggeri i liten skala i N. Solberga, Jönköpings län. Under de följ. 10 åren tillkommo 6 orglar, bl. a. den i Hults kyrka (1841, 11 st.). Åren 1845—55 medförde N:s 12 bästa verk, bl. a. det tvåmanualiga i Söderköping (1845, 21 st.) samt de enmanualiga i Tåby (1847), Målilla (1849—50), V. Eneby (1850), Ledberg (1852) och Flisby (1855), samtl. bevarade och med undantag för det förstn. i hu-vudsakl. orört skick. Ytterligare 15 instr. ut-gingo från N:s verkstad, bl. a. hans största arbete, det 26-st. verket i S:t Olai kyrka i Norrköping (1871), men endast 5 av dessa finnas kvar, bland dem hans sista orgel i Kuddby (1882). Under loppet av 50-talet började hans yngre broder, Eric N., att biträda i arbetet och kom så småningom att övertaga en stor del av ansvaret. År 1853 överflyttade N. sin verksamhet till Flisby och i slutet av 70-talet till Eksjö. — Litt.: E. Erici, Orglar och orgelbyggare i Linköpings stift (i Linköpings stift i ord och bild, 1949). B. K. Nordtyska orgelskolan, bet. på de 1600-talstonsättare och -organister i Nordtyskland och Östersjöområdet, vilka mer el. mindre voro avhängiga av J. P. Swee-lincks orgelstil. De konserverade även flera element från den koloristteknik, som utbildades under 1400-t. N. bör noga skiljas från den s. k. Nordtyska eller ->Berlinskolan. Bland dess mer markanta företrädare må nämnas släkten Praetorius i Hamburg samt de äldre medl. av fam. Düben, vidare H. Schei-demann, M. Schildt, M. Weckmann, S. Scheidt, 1242