NORLIND, T. N. stud, för Mme Skilondz och 1940—42 vid MH:s operaskola i Sthlm samt deb. sistn. år på K. teatern som Nancy i Martha. — Har uppburit Christine Nilssons stip. H. M-g Norlind, Nils Peter, organist och musikpedagog (1853—1927), gjorde betydande musikfrämjande insatser på olika platser i Skåne, främst i Lund. N. avlade fil. kand.-ex. 1886, org.- och kyrko-sångarex. 1882 och 88 och blev 1891 org. vid Allhelgonakyrkan i Lund. Sistn. år gr. han där N. P. Norlinds musikskola tills, m. hustrun, organisten och sångpedagogen J o-h a n n a N., f. Hallberg, som även var org. vid Allhelgonakyrkan och som 1912 efterträdde maken som ledare för det av honom 1909 gr. Sydsvenska musikkons. — N. publ. bl. a. Handbok om orgeln (2 d., 1912; tills, m. C. F. Hennerberg). B. Hbs Norlind, Johan Henrik Tobias, musikforskare (f. 1879 6/5, d. 1947 13/s), systerson till N. P. N., banbrytare inom sv. musikhistorisk forskning såväl genom materialrikedomen i sin omfattande produktion som genom spännvidden och mångsidigheten i sina musikhistoriska intressen. LMA 1919. Prof:s namn 1939. N:s musiklitterära verksamhet börjar och slutar med en översikt över sv. musikodlings öden, som med fel och förtjänster i väsentlig mån avspeglar N:s livsverk, och med Allmänt musiklexikon (2 bd, 1916; 21927—28) lade N. den första grunden för en sv. musikhistorisk källforskning. Han utövade därjämte en rik populärvetenskaplig verksamhet i tal och skrift i musikaliska, pedagogiska och även botaniska ämnen, och som föreståndare för Musikhistoriska museet i Sthlm från 1919 bragte han med självuppoffrande nit och föga bistånd dess samlingar upp till en internat. rangplats. N. bedrev musikpraktiska och -historiska studier i Lund, München och Berlin för bl. a. Thuille, Sandberger och Fleischer, blev fil. dr i Lund 1909, var därefter till 1919 docent i litteratur- och musikhistoria men tjänstgjorde samtidigt (1904—18) som rektor och lärare vid Tomelillas och ö. Grefvies folkhögskolor. Kontakten med folkhögskolans karakteristiska elevklientel inspirerade N. till folkloristiska studier, och han utgav Svenska allmogens lif i folksed, folktro och folkdiktning (1912; 21926) samt liknande verk ss. Studier i svensk folklore (1911; med ett avsnitt om polskan), Skattsägner (1918) och Gamla bröllopsseder (1919). Utnämnd till lärare i musikens historia och estetik vid MK i Sthlm (1918) fick N. en mångfald helt nya uppgifter. Han utarb. en rad populärvetenskapliga verk (Allmän musikhistoria, 1922, Kort handbok i musikens historia, 1923, Beethoven och hans tid, 1924, m. fl.) och ägnade några skrifter åt MA:s och Kungl. hov- 1253 Tobias Norlind. kapellets historia; vidare märkas biogr. över Jenny Lind (1919) och Kristina Nilsson (1923). Chefskapet för Musikhistoriska museet förde N. över till instrumenthistoriska och -systematiska problem, och han ordnade museisamlingarna efter den av honom (i anslutning till Linnés sexualsystem) utvecklade klassificering, som utgör en modifiering av C. Sachs—E. von Hornbostels sedvanliga system, samt utgav Systematik der Saiteninstrumente (2 bd, 1936 —39), omfattande 2 200 av Musikhist. museets 12 000 arter, och den populära översikten Musikinstrumentens historia i ord och bild (1941). Tills, m. C. F. Hennerberg, E. Sundström o. a. gr. N. 1919 Svenska samfundet för musikforskning, vars ordf, och tidskr.-red. han var 1919—25 och 1943—44. I STM publ. han 27 uppsatser, bl. a. de betydelsefulla om O. Åhlström (1926), A. A:son Hülphers (1937) och J. F. Hallardt (1938). — N. företog flera in- och utländska studieresor. Han var sekr. i sv. lokalavd. av det 1914 upplösta Internationella sällskapet för musikforskning samt medlem av dess sektioner för bibliogr., luta och corpus scriptorum medii aevi. N. var 1925 —28 ordf, i Svenska musikpedagogiska samfundet och 1919—31 föreståndare vid Stockholms Borgarskolas folkhögskola. Skrifter: A) Böcker: Svensk musikhistoria (1901; 21918), Beethoven (1907; 21923), Latinska skolsånger i Sverige och Finland (diss. 1909), Studier i svensk folklore (1911), Svenska allmogens lif... (1912; 21926), Allmänt musiklexikon (2 bd, 1916; 21927—28), Skattsägner (1918), Gamla bröllopsseder hos svenska allmogen (1919; m. bibliogr.), Jenny Lind (1919), E. G. Geijer som musiker (s. å.), Kungl. Musikaliska 1254